Charlotte och Lily undervisar häktade barn – nu behöver de fler kollegor

Ett stort fönster släpper in dagsljus i det lilla samtalsrummet i häktet. Lärarna Charlotte Nylén Tervahauta och Lily Lanefelt Stroubouli har staplat varsin prydlig hög med skolböcker och anteckningsblock på det vita bordet framför sig. Utöver det finns bara en whiteboardtavla och flera röda stolar här inne.

Mer klassrumsmiljö än så går inte att få på häktet i Sollentuna.

– Det är ungefär sådana här rum vi undervisar i, ibland minus whiteboardtavla och fönster, säger Lily.

För nio år sedan började hon arbeta som häkteslärare med målet att hjälpa de sämst ställda i samhället.

– För mig var det utmaningen som lockade och utgångspunkten att göra något som är betydelsefullt för mig och för samhället och inte bara mitt självförverkligande.

Lily delar med sig av en tidig händelse som gjort avtryck hos henne.

– En av mina första distanselever i samhällskunskap var en 19-årig kille som inte hade lyckats klara något ämne på gymnasiet. Det slutade med att han klarade kursen efter många turer och blev godkänd. Sen fick jag höra att han fortsatte plugga, ett ämne efter det andra, säger hon och fortsätter:

– Han fick uppleva att han kan klara av en kurs. Ibland är det värt att ge mer tid och individanpassa kursen för att hjälpa någon att knäcka studiekoden.

För drygt fyra år sedan började Charlotte som häkteslärare. Tidigare hade hon bland annat jobbat som lärare på fängelset Hall i Södertälje.

– Det är väldigt berikande att jobba inom olika skolformer. Jag trodde att jag skulle passa att jobba i den här miljön. Jag tror på studier som en styrkefaktor och uppskattar formen att få arbeta en-till-en, säger hon.

Båda har många års erfarenhet från läraryrket. Det är lätt att dra slutsatsen att det är en förutsättning för att klara av den troligtvis utmanande elevgruppen som de möter på häktena.

– Erfarenhet är såklart otroligt värdefullt. Men när man pratar om just den här gruppen av elever så skiljer den sig egentligen inte alls mot elever du möter på vilken skola som helst i dag. Det som skiljer sig allra mest är den fysiska miljön och undervisningsformen, säger Charlotte.

I deras uppdrag ingår förutom att undervisa häktade barn och ungdomar, distansundervisning per telefon med personer som sitter i andra häkten eller fängelser samt handledarskap. Eleverna som får handledning har ofta pågående gymnasiestudier på utsidan, alternativt grundskolestudier och skolplikt.

– Då är det vårt uppdrag att samverka med skolorna och se till att barnen och ungdomarna kan få uppgifter att jobba med under tiden de är här, säger Charlotte.

Skolplikten går i stort sett att efterleva mellan Kriminalvårdens fyra väggar, menar de. Men en del elever kan kämpa med studiemotivationen, något Charlotte jämför med hemmasittare på utsidan.

– Man ska inte underskatta att en hel del av ungdomarna här har haft en negativ skolidentitet. De har haft många misslyckanden och är rädda att starta upp, säger Lily.

Det finns också många ungdomar som ser fram emot att studera, berättar lärarna och beskriver det som att de finner ett inre lugn i häktet och ser möjligheten att påverka sina liv.

Lily och Charlotte vittnar om att antalet skolpliktiga barn och ungdomar som häktas ökat kraftigt de senaste två åren. Häktena som de är placerade på – Sollentuna respektive Huddinge – står tillsammans med Kronoberg för merparten av alla 15–17-åringar som satt häktade i Sverige under augusti.

Studierna på häktet fyller en viktig funktion då de bryter isoleringen för ungdomarna och ger dem en obruten skolgång.

I takt med att antalet häktade barn ökat, har kontakterna med deras skolor i hemkommunerna blir väldigt många fler, berättar häkteslärarna. Mer tid går åt handledning och administrativt arbete.

Därför beslutade Kriminalvården tidigare i år att rekrytera fler lärare och framför allt pedagogiska handledare. Den senare yrkesgruppen kan förenklat beskrivas som lärarassistenter som bland annat har hand om det administrativa.

Sedan två år tillbaka finns en fackklubb, med 139 medlemmar, för lärare som är anställda på Kriminalvården. Facket driver bland annat att lärarna ska få en likvärdig introduktion och en tydligare arbetsbeskrivning.

– Den absolut viktigaste frågan som vi driver är att vi har andra förutsättningar. Vi går under skollagen och det är svårt för övriga Kriminalvården att komma ihåg att ta hänsyn till det, säger Carolin Forsberg, ordförande för Sveriges lärare Kriminalvården.

Även frågan om riskfyllt ensamarbete är aktuell.

– Det görs massvis av bedömningar där vissa klienter är farligare än andra och där man alltid behöver vara två. Sen finns det vissa moment där det är svårare att avgöra, säger hon.

– Det kan vara otillåten påverkan som handlar om att klienten försöker få dig att tänja på reglerna.

För den enskilda medarbetaren kan det bli svårt att i stunden förstå vad som pågår, förklarar hon, men är man däremot två kan man tillsammans reflektera över om det rör sig om otillåten påverkan.

Utanför samtalsrummet i Sollentuna passerar pendeltågen. Lärarna Lily Lanefelt Stroubouli och Charlotte Nylén Tervahauta välkomnar att det ska bli mer skolpersonal på häktena. Tidigare på hösten tog de emot tre pedagogiska handledare.

Senare på dagen ska Charlotte vidare med pendeln till häktet i Huddinge. Där väntar samtal med två frihetsberövade ungdomar som motiverats till att börja studera.

– Vi sår ett frö hos dem som förhoppningsvis kan växa, säger Lily.

Läs mer:

Så ska skolan se ut på fängelserna om två år

Rekordmånga minderåriga i svenska häkten

Deras 16-åring häktades: ”Som förälder är man maktlös”