Snittåldern på den tillträdande kongressledamoten är 58,9 år. Snittåldern på klientelet på Rosa drömmar är bara marginellt lägre. Men könsbalansen är klart sämre än i kongressen. Kvinnorna utgör ungefär en fjärdedel av de tillträdande ledamöterna i senaten och representanthuset. På stammiskrogen på Lilla Essingen är vi totalt fyra stycken.
Pushnotiserna kommer samtidigt som Stig Larsson och Cyril Hellman kliver in i lokalen. Klockan är 18.02, Donald Trump är insvuren och podduon Larsson-Hellman ska hålla installationsvalvaka. Den historiska stämningen dämpas något av bristen på ljud från TV4-sändningen. Musiken strömmar som vanligt ur högtalarna. J D Vance svärs in till tonerna av ”La Bamba”. Donald Trump invigningstalar: ”Amerikas gyllene era börjar nu.” Stig Larssons och Cyril Hellmans gör det inte.
De säger att de ska förklara varför Donald Trump blivit president igen och vad som pågår i Mellanöstern. I stället pratar de om Sydkorea, Södermalm, Slovakien och södra Tyskland.
Stig Larsson har flera vettiga poänger, men tenderar att linda in dem i det obegripliga. Höger och vänster är förvirrande politiska parametrar, säger han innan monologen glider över i ett resonemang om den tyska drogen Mandrax och att man numera lobotomerar unga på sofistikerade sätt, genom Tiktok och andra digitala hjälpmedel.
Snart är det dags för det oundvikliga ämnet: samtyckeslagen.
Cyril Hellman, å sin sida, är alldeles konkret och säker på sin sak: ”Handelstullar med Kina kommer garanterat” och ”Om Elon Musk blir finansminister i USA är det inte för pengarna.”
Sedan tar de sig an fördumningen och ”könsbytesfrågan”. Såklart. Tv-skärmen på väggen har inte visat installationen på en kvart, utan ger nu tips på hur man skapar säkra lösenord. Larsson och Hellman delar mikrofon men inte samtalsämne. Stig Larsson ger några oombedda men konstruktiva råd till Socialdemokraterna, Cyril Hellman säger att ”det är skillnad på invandrare och invandrare”. Publiken griper in: ”Är det inte fel att prata om invandring och inte om mångkultur?”
Snart är det dags för det oundvikliga ämnet: samtyckeslagen. Den fanns inte när Larsson växte upp och den förstör det ”sexualiserade spelet”. Han riktar sig mot kvinnorna som sitter i lokalens ena hörn.
– Och det är någonting som ni behöver ta ansvar för. Ni är skyldiga.
En välmenande kvinna vänder sig mot mig och suckar: ”gubbar”.
Cyril Hellman rycker tillbaka micken. ”Nu är vi här för att prata om Amerika”, säger han. Det blir något av det längsta sammanhängande som sägs om Amerika på denna vaka.
Det lär inte komma som någon nyhet, men Lilla Essingens vassaste politiska analytiker sitter inte bakom en gemensam mikrofon runt ett barbord på Rosa drömmar.
Kanske sitter de i publiken, kanske i hemmets trygga vrå. Jag kan bara gissa. Jag kan också gissa att jag till skillnad från Elon Musk, Giorgia Meloni och Javier Milei inte kommer att skryta för mina barn och barnbarn om att ”jag var där”.
Läs fler texter av Clara Popenoe Thor.
