Coop blöder – men franchisetagare tjänar miljoner

När Slavko Ilic tog över som franchisetagare på Coopbutiken i Kärrtorp för 17 år sedan gick verksamheten med förlust. Men han vände till vinst nästan direkt och har sedan dess inte gjort ett enda förlustår. Butiken går som tåget och han har under sin tid kunnat ta ut regelbundna aktieutdelningar i miljonklassen. De senaste fyra åren har han plockat ut 1,9 miljoner kronor i genomsnitt årligen.

– Det kan låta konstigt men för mig är det ekonomiska inte nummer ett. Det är självklart viktigt men det är framför allt långsiktigheten och friheten som är fördelarna med franchisekonceptet, säger Slavko Ilic.

När han skrev på sitt första avtal gällde det i fem år. Nu är han inne på sitt fjärde avtal och hoppas hinna med ett till innan pensionen. Utan långsiktigheten som avtalen ger hade butiken troligtvis inte varit så bra som den är i dag menar han.

– En ‘vanlig’ butikschef kan jobba ett halvår i vissa fall och sedan lämna. Jag kom in med inställningen att jag skulle stanna här i 15 år. Jag sa det till och med till mina kunder och jag minns att de bara skrattade och berättade hur många chefer det hade varit här tiden innan.

När han pratar om verksamheten märks det att han är stolt. Han har vänt till vinst, ökat den årliga försäljningen med 25 miljoner kronor och tagit lokala marknadsandelar.

Det senaste räkenskapsåret, efter att ha sålt en tidigare delägd butik, gjorde bolaget en vinst på 1,3 miljoner kronor, varav 1,1 miljoner togs ut i aktieutdelning.

Hur tänker du kring det?

– Den här butiken har gjort en sådan resa, vilket i sin tur har skapat mer pengar till Coop, och det går tillbaka till våra medlemmar genom investeringar i erbjudanden och kundupplevelsen, men också investeringar i butiken.

Hade inte all vinst gått tillbaka till medlemmarna om det här var en traditionell butik?

– Den här vinsten skulle inte finnas då, säger Slavko Ilic och förklarar hur han tänker:

– För att ta ett exempel: i söndags jobbade jag och min fru sju timmar var för att fixa i butiken, det är 14 röda timmar som skulle kosta jättemycket om jag hade betalat någon annan eller om jag var en vanlig butikschef. Det är en söndag av många varje år.

Han har också lägre lön och inga prestationsbaserade tillägg som vanliga butikschefer kan ha, understryker han.

– Om jag hade haft det hade jag inte kunnat hamna på en så här hög aktieutdelning.

Enligt en kartläggning som branschtidningen Dagligvarunytt gjort av franchisebutikernas räkenskaper för 2022 ser det liknande ut i många av butikerna. Av de 127 butikerna som ingick var det bara 19 som gjorde förlust. Den samlade vinsten var drygt 70 miljoner kronor, och av dem togs 45 miljoner kronor ut i aktieutdelning.

Är franchisekonceptet en nyckel för att stärka Coop framåt?

– Ja det tror jag. Om jag tittar på min butik så gav det mig möjlighet att satsa och frihet att lägga kraft på att driva butiken som jag vill, säger Slavko Ilic.

Leif Linde, ordförande för Kooperativa Förbundet, medger att han var kritisk till konceptet när det var nytt på 90-talet.

– Men jag märkte att det underlättade för många medlemmar att kunna ha en Coop-butik. Då fick jag tänka om. Är det här ett modernt verktyg i verktygslådan, då får vi ta det.

Varför fungerar det inte utan den typen av lösning?

– Det är ett sätt att rekrytera nya chefer till butiker och orter där det är svårt – och att få folk att ta ett chefsansvar. En drivkraft är ju pengarna. Vi är en del av en samhällsutveckling, säger Leif Linde.

Läs mer:

Coops kris tilltar: ”Nu är det upp till varje förening”