Det hörs både jubel och uppgivna suckar när FN:s stora miljömöte COP16 i Cali i sydvästra Colombia går in i den andra halvan.
Alla länder är överens om målet – att gemensamt stoppa den skenande förlusten av djur, växter och livsnödvändiga ekosystem.
Men ingen vill börja helt på egen hand. Det kommer att kräva förändringar i exempelvis handel, jordbruk, skogsbruk och fiske. Vinsten är renare luft, vatten och en livskraftig natur som kan nyttjas även av framtida generationer.
Utmaningen är att enas om de detaljer och definitioner som krävs för att det globala ramverket för biologisk mångfald, som klubbades vid miljömötet COP15 i Montreal för två år sedan, ska bli användbart.
Låsningarna är många. Men värdlandets miljöminister och mötets ordförande Susana Muhamad håller humöret uppe:
– I måndags såg det riktigt tungt ut, fast under veckan har vi gjort stora framsteg. Det är ett väldigt konstruktivt klimat, sade hon vid en presskonferens under fredagen.
Dagen avrundades med en mildare nattmangling, där ett antal punkter kunde klubbas igenom och läggas till handlingarna. Men det var främst enkla frågor och mindre detaljer, där länderna inte har stått särskilt långt från varandra.
Fast även när länderna till synes håller med varandra kan enstaka formuleringar stjäla kraft och tid. Alla är till exempel eniga om att konventionen för biologisk mångfald måste knytas ihop med klimatkonventionen. Problemen förstärker varandra och måste lösas tillsammans och det finns uppenbara risker för målkonflikter om förslag och åtgärder inte samordnas.
Men nu kunde parterna inte enas om hur klimatmålet ska beskrivas. Ska det stå ”uppnå Parisavtalet” eller ”begränsa den globala uppvärmningen till i genomsnitt 1,5 grader Celsius”? Den punkten hänger fortfarande i luften.
De tyngre frågorna går ännu trögare, även om det syns vissa öppningar även där. När det gäller konflikten om ersättning till länder vars arter och deras genetiska information utnyttjas för att framställa exempelvis läkemedel – en fråga som förkortas DSI (Digital Sequencing Information) sker det enligt Sveriges chefsförhandlare Charlotta Sörqvist ”långsamma framsteg”.
Hon har utsetts till ledare för den arbetsgrupp som av en händelse har hela paketet av riktigt tunga frågor på sitt bord. De kallas av förhandlarna för ”the big four” och omfattar DSI, hur ursprungsbefolkningar ska respekteras och inkluderas, hur ramverkets delmål ska följas upp och utvärderas samt den riktigt heta frågan – hur omställningen till skydd och ett hållbart nyttjande av naturen ska finansieras.
– Det är intensivt. Men det roliga är att man har nära kontakt med Colombias miljöminister. Jag tycker att hon är en väldigt positiv och bra ledare som ger bra stöd, säger Charlotta Sörqvist.
Ursprungligen skulle COP16 hållas i Turkiet. Men när landet drabbades av kraftiga jordbävningar erbjöd sig Colombia att ta över. Här dök andra problem upp. Kunde säkerheten för alla förhandlare, ministrar och andra besökare garanteras? EMC, en utbrytargrupp från Farc-gerillan som inte gick med på fredsavtalet 2016, hotade att förstöra mötet. Lite senare togs hotet tillbaka, med motiveringen att kampen för biologisk mångfald även ligger i gerillans intresse. Men de förbehöll sig ”rätten till självförsvar”. På Calis gator vaktar nu drygt 11 000 poliser och militärer dygnet runt.
För Charlotta Sörqvist och de andra förhandlarna ligger fokus på att nå en överenskommelse.
– Nu är alla frågor på bordet. Vissa är svårare än andra. Det finns en del som inte är så politiskt känsliga. Sedan är det de politiskt känsliga, som nog kommer vara kvar till slutet.
Fakta.Målet med COP16
● COP16 står för Conference of the parties och är det tillfälle då alla länder möts för att kunna ta beslut inom FN:s konvention för biologisk mångfald (CBD). Siffran 16 indikerar att det är sextonde mötet sedan CBD bildades 1992.
● Vid COP15 som ägde rum i Montreal, Kanada, 2022 enades länderna till slut om ett nytt globalt ramverk för biologisk mångfald. Det är en plan för hur förlusten av arter, biologisk mångfald och ekosystem ska stoppas och vändas till 2030 och innehåller 23 delmål och fyra huvudmål.
● Under COP16 ska länderna enas om tydliga beskrivningar av vad målen egentligen innebär, hur de ska mätas och följas upp – och hur länderna ska agera om målen inte ser ut att nås i tid. 2016 ska den första avstämningen ske.
Fakta.Det globala ramverket för biologisk mångfald ut
Ramverket gäller för perioden fram till 2030.
Ramverket består av 4 huvudmål och 23 åtgärdsmål.
De fyra huvudmålen är :
A) Bevarandemålet. Återställning och skydd av jordens ekosystem, hejda och vända förlust av biologisk mångfald, stoppa utrotning av arter som sker på grund av människans verksamhet.
B) Hållbart nyttjande. När vi använder oss av naturen och den biologiska mångfalden ska vi göra det på ett hållbart sätt.
C) Rättvisefrågor. Tillgång till det som på FN-språk kallas genetiska resurser (organismer) och hur länder ska ersättas när deras genetiska resurser utnyttjas vid exempelvis tillverkning av läkemedel.
D) Resurser och finansiering. Att länderna måste ta fram de resurser och den finansiering som krävs för skydd och bevarande av biologisk mångfald, och att fattigare länder måste få stöd med finansiering, kapacitetsbyggande, tekniskt och vetenskapligt samarbete och tillgång till nödvändig teknologi.
De 23 åtgärdsmålen anger gränser, regler och specificeringar för hur de fyra huvudmålen ska uppnås.
Handlingsplanen som de 196 länderna har enats om är omvälvande och kommer att påverka alla sektorer av samhället. Det finns skrivningar om att begränsa överkonsumtion som skadar naturen, halvera skadlig användning av bekämpningsmedel, se över subventioner till exempelvis ohållbara metoder inom fiske, jordbruk och skogsbruk.
Exempel på konkreta förslag är att 30 procent av land och vatten skyddas och att utvecklade länder ska stötta utvecklingsländers arbete för biologisk mångfald med 20 miljarder dollar per år till 2025 och 30 miljarder dollar årligen år 2030.
Läs mer:
Inför COP16 – Romina Pourmokhtari kritisk till brister i Sveriges naturskydd
FN:s miljömöte COP16 – bråk om gener och pengar hindrar världens länder från att rädda livet på jorden
Jörn Spolander: Havets fridfulla jätte visar hur våra problem hänger ihop
