CSN-räntan mot strömmen – höjs för tredje året i rad

Den senaste tiden har Riksbanken sänkt reporäntan vilket gjort att bankerna följt efter och sänkt sina låne- och sparräntor. Men CSN-räntan går mot strömmen och höjs för tredje året i rad. Det beror på att CSN-räntan inte följer Riksbankens styrränta utan justeras på ett annat sätt.

Att räntan på CSN-lånen höjs påverkar de närmare 1,8 miljoner svenskar som lånat under studietiden. Men eftersom CSN-räntan fortfarande är jämförelsevis låg påverkas de belopp som ska betalas med mindre än 100 kronor i månaden. Räntan påverkar också lånen på olika sätt beroende på när de är tagna.

– Höjningen är betydande även om den inte påverkar månadsbetalningarna väldigt mycket, säger Johnny Svanström, analytiker på CSN.

Formellt är det regeringen, och alltså inte CSN, som bestämmer räntan. CSN-räntan består av två delar. Den ena delen kallas basränta och tas fram av Riksgälden. Basräntan är ett genomsnitt av statens upplåningskostnader de senaste tre åren.

Den andra delen, påslaget, tas fram av CSN sedan 2023 och ska täcka kreditförlusterna, alltså skulder som inte betalas tillbaka.

Att basräntan beräknas som ett genomsnitt av statens upplåningskostnader de senaste tre åren gör att det finns en tröghet i systemet. Förutom att räntan bara höjs en gång om året sjunker den långsammare när upplåningskostnaderna minskar. På samma sätt tar det tid innan räntehöjningar fasas in och slår igenom.

När Riksgälden tagit fram basräntan och CSN beräknat påslaget görs ett avdrag på 30 procent. Avdraget motsvarar den skattereduktion på 30 procent som låntagare annars får automatiskt i samband med deklarationen. Det gör att det inte går att få någon ytterligare skattereduktion för CSN-räntan.

Det finns tre olika CSN-lån med olika regler och därför skiljer det sig hur räntan påverkar återbetalningen.

Lån tagna före 1989 räknas upp med ett regleringstal som bygger på förändringarna av Konsumentprisindex, KPI, och berörs inte av ränteförändringarna.

För lån tagna 1989 till 30 juni 2001 påverkas inte det belopp man ska betala varje år när räntan förändras. I stället betalas lånet av på kortare tid om räntan sjunker.

Lån tagna efter den 30 juni 2001 påverkas genom att årsbeloppet blir högre om räntan höjs. Läs mer om de olika lånen i faktarutan.

I grafiken nedan kan du se hur lån tagna 1989 och framåt påverkas av räntan. Tänk på att grafiken i första hand är till för att visa principerna för de olika lånen. Beräkningarna bygger också på att räntan är densamma under hela återbetalningstiden vilket inte är sannolikt.

Vi har valt att redovisa årsbeloppen eftersom man själv kan välja om man vill betala varje månad eller varje kvartal. Det går även att betala hela skulden.

Grafiken visar också att den som har haft möjlighet att spara hela eller delar av CSN-lånet har kunnat tjäna pengar helt utan risk de senaste åren.

Under en följd av år har CSN-räntan varit lägre än de bästa sparräntorna på konton med insättningsgaranti. Har man satt in pengarna på ett sådant sparkonto har man fått mer i sparränta än det kostar att låna. Men nu bryts den trenden och från nästa år blir CSN-räntan sannolikt högre än sparräntan.

En annan sak som kan påverka studenters ekonomi är fribeloppets storlek. Fribeloppet är den summa man kan tjäna utan att bidraget eller lånet påverkas.

Fribeloppet beräknas per halvår från den 1 januari till den 30 juni och från den 1 juli till den 31 december. Det finns alltså anledning att se till att man inte överskrider inkomstgränsen under något av halvåren. Gör man det minskas lånet och bidraget.

Nästa år höjs fribeloppet från 110 995 kronor per halvår till 113 901 kronor. Beloppen gäller heltidsstudier i 20 veckor.

Det är inte bara arbetsinkomster som räknas in i fribeloppet utan också kapitalvinster. Det kan till exempel vara vinst från en lägenhetsförsäljning eller om man säljer fonder, aktier eller andra värdepapper med vinst.

Om man säljer aktier, fonder och andra värdepapper med vinst utlöses kapitalvinstskatten på 30 procent som måste betalas. För det som blir kvar efter skatten kan man köpa nya, aktier fonder eller värdepapper och ha inom ett Investeringssparkonto, ISK. Förutsatt att man vill fortsätta spara.

Fördelen med ISK är att det belopp CSN tar med som inkomst när CSN-lånet beräknas är jämförelsevis lågt. Det CSN tar med kallas schablonintäkt och för den som till exempel har 100 000 kronor i ISK 2024 blir schablonintäkten 3 620 kronor per år eller 1 810 kronor per termin.

Skatten på ISK är också låg, 1,086 procent 2024, och tas ut varje år på behållningen vid årsskiftet samt insättningarna under året.