Då blåser domaren för straff i handboll

Linn Blohm är van vid tuffa bataljer runt målgården, både när hon ska förhindra motståndarna från att göra mål och när hon ska producera framåt. När försvarande spelare tar till oärliga medel pekar domarna på straffpunkten. Blohm erkänner att hon brukar tycka olika om domarnas beslut beroende på om hon anfaller eller försvarar.

– Många gånger tycker man att det borde vara straff och många gånger inte, säger hon på telefon från EM, där Sverige på torsdagen tar sig an Polen i den första matchen i mellanrundan.

Vissa straffar är tydliga, andra mer på gränsen. Det är upp till domarens bedömning och Blohm säger sig ha full förståelse för att det kan vara svårt att avgöra.

– Det är situationer som går väldigt fort och en domare ska fatta beslutet där och då. I vissa matcher får man göra mer och så länge domarna håller en rak linje och dömer för samma saker för båda lagen är det helt okej, säger hon.

Så när ska det då vara straff? DN ställde frågan till Sveriges internationella domare Mattias Wetterrwik, som tillsammans med Mirza Kurtagic dömde OS i Paris i somras. Han förklarar att det enkelt uttryckt finns två situationer:

Om en spelare försvarar innanför linjen eller om anfallaren berövas en klar målchans.

– Är man fri mot mål och det inte står någon i vägen och man blir neddragen eller knuffad så att man inte får en hundraprocentig möjlighet att förvalta läget, då blir det straff, säger Wetterwik.

Ofta blir det upp till domarna att bedöma hur mycket den anfallande spelaren störs vid den klara målchansen.

– Det är mycket kontakt i handboll och det är klart att försvarande spelare ofta har lite kontakt eller håller lite i tröjan, men att anfallaren ändå får möjlighet att skjuta. Där får vi göra en avvägning om spelaren kunnat skjuta så bra som möjligt eller om kontakten påverkat och försvårat, säger Wetterwik och förklarar att även täckning inne i målgården i viss mån är en bedömningsfråga.

– Även om du står med halva foten innanför linjen, klassas det inte som att du är innanför, säger han.

Så var går gränsen?

– Det är lite svårt att säga, men oftast behöver du stå med båda fötterna innanför linjen. En handbollsspelare står sällan stilla. För domaren gäller det att se exakt var försvararen står när kontakten sker. Ofta blir det ju så att försvararen landar innanför linjen och tittade man på det skulle det vara straff varenda gång, säger Wetterwik.

När det gäller kantspelet handlar det om att avgöra vilken spelare som var på plats först. vem som ”äger rummet”. Om försvararen påverkar effekten av anfallarens hopp är det straff. Vid motsatt förhållande ska domaren blåsa för offensiv foul, det som på handbollsspråk kallas stürmerfoul.

– Om jag som försvarsspelare är först på plats, står stilla och anfallaren springer in i mig, då är det offensiv foul, säger Wetterwik.

Liksom i de flesta sporter har tempot i handbollen ökat, vilket gjort domarens uppgift svårare. Numer finns även videogranskning vid mästerskap, men används till skillnad mot fotbollen inte vid straffsituationer, med undantaget om situationen inträffar under matchens sista 30 sekunder. VR, som det heter i handboll, används vid utvisningar och för att bedöma om en boll varit över mållinjen. Domarna kan också gå till en monitor vid sidan av planen och granska om en spelare uppenbart förstärkt fallet vid en närkamp.

Wetterwik berättar att filmningar är ett av flera områden som domarna på senare tid uppmanats att vara extra uppmärksamma på.

– Inte för att det är ett problem, utan mer för att förebygga. Handbollen är mån om att behålla sin image som en gentlemannasport, säger Wetterwik, som tror att det faktum att man tidigt satte ner foten när det gäller filmningar gjort att handbollen har mindre av problemet.

Läs mer:

Målfest när handbollsdamerna krossade Turkiet

Stjärnan om tuffa tiden: Landslaget räddade mig