Mer frukt och grönt till folket, lovade den nya danska regeringen tidigare i somras. Momsen på mat ska halveras, från 25 procent till 12,5 procent. För frukt och grönt ska momsen tas bort helt.
Satsningen väntas ge viktiga folkhälsovinster. Reformen beräknas kunna rädda 3 200 danska liv om året, enligt forskare vid Köpenhamns universitet.
Flera svenska forskare har länge velat se liknande reformer i Sverige. Mer än hälften av befolkningen har övervikt eller obesitas. Bland nioåringar är siffran 36 procent.
– Hundratals dödsfall och tusentals cancerfall hade kunnat undvikas genom förbättrad kostpolitik, säger Stefan Swartling Peterson, professor i global systemomställning för hälsa vid Karolinska institutet.
I Sverige har regeringen tillfälligt sänkt matmomsen från 12 till 6 procent med syfte att ge svenskarna mer över i plånboken.
Det riskerar att få konsekvenser för folkhälsan, påpekar Stefan Swartling Peterson, eftersom också onyttig mat gjorts billigare.
Han och andra folkhälsoforskare har i stället föreslagit en momssänkning på nyckelhålsmärkta varor – gärna i kombination med avgifter eller punktskatter produkter som sockersötad dryck.
– I dag är det ofta dyrare att köpa frukt och grönt än att köpa halvfabrikat.
Flera saker går att göra, anser han. I Norge har man förbjudit marknadsföring av godis, läsk och energidrycker riktad mot barn.
– Det är ingen naturlag att våra barn och unga ska översköljas av reklam för ultraprocessade och farliga produkter, säger Stefan Swartling Peterson.
Regeringen har tillsatt en utredning för att se över momsen på mat i Sverige. Den ska ge förslag på hur ”särskilt nödvändiga livsmedel” skulle kunna ges en annan, lägre momssats, än andra matvaror.
Elin Röös forskar kring hållbar matproduktion vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Även hon framhåller möjligheten att sänka skatten på nyttig mat, till exempel nyckelhålsmärkta varor.
– Man kan tänka sig låg moms på frukt, grönt, bra fetter och magra mejeriprodukter.
Men det räcker inte, anser hon.
– Risken är att man använder pengarna man sparar in till att köpa mer onyttigheter. Det har man sett i forskning. Därför är det viktigt att man samtidigt höjer priset på det man vill att folk köper mindre av, som läsk, säger Elin Röös.
Den typen av politisk styrning kan också få livsmedelsföretagen att ändra sina recept, påpekar hon – och exempelvis skruva ner mängden socker.
– Den effekten har vi sett i Storbritannien. En läsk i Storbritannien är inte alls lika söt som en läsk i Sverige, säger Elin Röös.
Sveriges lantbruksminister Peter Kullgren (KD) är skeptisk till en momssänkning på nyckelhålsmärkta varor.
”Principiellt tycker jag att politiken ska hålla viss distans till folks matkassar. I det ingår att de som gillar standardmjölk inte ska beskattas högre än de som gillar lättmjölk”, skriver han i en skriftlig kommentar till DN.
När regeringen i fjol presenterade en ny livsmedelsstrategi nämndes knappt folkhälsoperspektivet, menar Elin Röös.
Hon och andra forskare har också ställt sig frågande till det livsmedelspolitiska råd som regeringen inrättat. Rådet består av ordförandena för LRF och Fiskbranschens riksförbund och av vd:ar för bland annat Lantmännen, Pågen, Spendrups, Arla, Scan, Cloetta och Coca-Cola.
Varför har inga forskare eller myndighetsföreträdare bjudits in? undrar Stefan Swartling Peterson.
– Det blir en obalanserad rådgivning. I klimatpolitiska rådet och finanspolitiska rådet finns experter och oberoende forskare.
Även Elin Röös är kritisk.
– Det är häpnadsväckande att ha ett livsmedelspolitiskt råd som till stor del består av dem som tillverkar godis och läsk, säger Elin Röös.
Landsbygdsminister Peter Kullgren skriver i en kommentar till DN att rådet är ett sammanhang där han får möjlighet att föra dialog med företrädare för näringslivet.
”Regeringen vill öka svensk livsmedelsproduktion vilket inte sker av sig själv utan kräver att företag, fabriker och gårdar har vettiga villkor”, skriver Peter Kullgren.
Så ska frukt och grönt bli billigare i Danmark
I Danmark ska momsen på mat halveras från 25 procent till 12,5 procent. För frukt och grönt ska momsen tas bort helt.
Satsningen, som ska bli verklighet inom några år, väntas ge viktiga folkhälsovinster. Reformen beräknas kunna rädda 3200 danska liv om året, enligt forskare vid Köpenhamns universitet.
Reformen beräknas kosta 20 miljarder danska kronor per år.
Satsningen har också fått kritik. Ekonomer varnar bland annat för att olika momssatser kan leda till regelkrångel och ökad byråkrati.
Källa: Danmarks radio, Köpenhamns universitet.
Läs mer:
Herr och fru Kullgren strider om köttet – till storms mot ”tvångsvegetariska luncher”
Länderna som äter mest ekologiskt i Europa – och Sveriges plats på listan
Matupproret: ”Gör bra, hälsosam mat billig”




