Den 2 april 1801 hördes ett öronbedövande dån över hela Köpenhamn. Det var krigsskeppet Dannebroge som exploderade under ett sjöslag med den brittiska flottan.
Britterna – som leddes av den välkända amiralen lord Horatio Nelson – hade det 48 meter långa Dannebroge som sitt huvudmål. Det var från flaggskeppet som befälhavaren Olfert Fischer ledde försvaret.
Under det historiska slaget började Dannebroge brinna, och drev iväg innan skeppet slutligen exploderade.
Nu har resterna av fartyget hittats på havets botten, och under de senaste månaderna har dykare undersökt vraket som ligger på ungefär femton meters djup med nästan obefintlig sikt.
Under skärtorsdagen – på dagen 225 år sedan skeppet förliste – presenterade de danska marinarkeologerna från Danmarks Vikingaskeppsmuseum sina fynd. Baserat på ritningar och åldersbestämningar av trä är arkeologerna nästan helt säkra på att det är just vraket efter Dannebroge som har återfunnits.
I anslutning till skeppet har fynd gjorts av två kanoner, uniformer, skor, flaskor och en del av en sjömans underkäke, som kan ha tillhört en av de 19 besättningsmedlemmar som aldrig återfanns.
Danmark förlorade slaget om Köpenhamn. Men sammandrabbningen var historiskt viktigt för den danska självbilden eftersom danskarna höll tillbaka mot engelsmännen i timmar före nederlaget.
– Det är ett av få ärorika ögonblick i dansk historia där vi å ena sidan lider nederlag, men å andra sidan kan vara stolta över det motstånd vi gjorde mot överlägsna styrkor, säger Krigsmuseets chef David Høyer till Danmarks Radio.
Sjöslaget ledde till ett slags nationellt uppvaknande i Danmark, fortsätter han.
– En medvetenhet om vem man är: ”Jag är inte bara snickare eller Köpenhamnsbo. Jag är också en del av nationen”.
Slaget om Köpenhamn hade sin upprinnelse i att Danmark ville förbli neutralt i en konflikt mellan Frankrike och Storbritannien, och ingick en allians med Ryssland och Sverige. Något britterna inte accepterade. Efter sex timmars strid undertecknades en vapenvila, som innebar att Danmark drog sig ur alliansen.
Arkeologerna fortsätter sitt arbete fram till i maj, och planen är att bärga utvalda föremål och delar av vraket. På platsen för utgrävningarna ska därefter en ny stadsdel – som ligger på den konstgjorda halvön Lynetteholm – byggas.
Läs mer:
Arkeologer kan ha hittat Danmarks äldsta skelett
Maria Gunther: ”Bevis” mot evolutionsteorin visade sig vara aprilskämt
