Så mår stockholmarna
Inkomst och hälsa går hand i hand. I en rad artiklar visar DN hur hälsoskillnaderna ser ut i olika delar av Stockholm.
I Stockholms län lever män med högst inkomst i snitt nio år längre, jämfört med dem som har lägst inkomst. För kvinnor är skillnaden fem år.
För att ta reda på mer rangordnar Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) i Region Stockholm regelbundet hushållens nettoinkomster och delar upp dem i fyra lika stora delar, så kallade kvartiler. I den första kvartilen hamnar de med lägst inkomst, medan de med medellåg, medelhög och högst inkomster hamnar i den andra, tredje respektive fjärde kvartilen.
Föga förvånande, kanske, visar det sig att de med högst inkomst finns koncentrerade i vissa områden, medan de med lägst återfinns i andra, och att skillnaderna mellan de olika områdena är stora.
Bland de områden med högst andel höginkomsttagare finns Danderyd och norra innerstaden i Stockholm. 54 respektive 46 procent av invånarna i dessa områden tillhör den högsta inkomstkategorin. Och om man tittar på mindre områden, som Engelbrekts, Oscars och Hedvig Eleonoras församlingar på Östermalm, som räknas till norra innerstaden, blir andelen höginkomsttagare ännu högre. Högst andel av dem alla (61 procent) har Djursholm i Danderyds kommun.
I andra änden av snöret, så att säga, återfinns Järva, Botkyrka och Skärholmen. I vissa områden – som Rinkeby, Tensta och Husby i Järva samt Hallunda-Norsborg, Fittja och Alby i norra Botkyrka – tillhör runt hälften av invånarna den grupp som tjänar allra minst. Allra högst andel finns i Rinkeby där 62 procent av invånarna tillhör den lägsta inkomstkategorin, alltså nästan precis spegelvänt mot Djursholm.
Men hur kommer det sig att sambandet mellan ekonomi och hälsa är så starkt?
Enligt Stefan Fors, docent i folkhälsovetenskap vid CES, handlar det om många olika samverkande saker, som kan delas upp i tre olika typer av förklaringar. Antingen att hälsan påverkar ekonomin, eller att ekonomin påverkar hälsan, alternativt att det finns något som påverkar både hälsan och ekonomin.
– Om du är sjuk, tjänar du mindre pengar. Det vet alla som varit sjukskrivna en dag och om du är kroniskt sjuk blir effekten ännu tydligare. Den andra typen av förklaringar går ut på att ens klass eller socioekonomiska position påverkar hälsan via olika mekanismer. Det kan vara arbetsförhållandena, som gör så att du sliter ut dig i förtid, eller att man har så lite pengar att man inte har möjlighet att prioritera hälsan.
Därutöver, säger han, kan det finnas saker som påverkar hälsan och ekonomin oberoende av varandra. En sådan faktor skulle kunna vara intelligens.
Anton Lager, enhetschef på CES, menar att ohälsan också kan förklaras av att de som har dålig ekonomi ofta lever med höga krav och påfrestningar. De har dessutom inte sällan lågt inflytande och kontroll över sin egen framtid. Den ekonomiska utsattheten skapar en konstant, lågintensiv stress.
– Våra uråldriga hjärnor kan inte skilja på hotet från ett rovdjur och ospecifik ekonomisk oro, vilket gör att kroppen ”riggas” för kortsiktig överlevnad. Stresspåslaget sliter hårt på blodtryck och blodsockerreglering, vilket på sikt kan leda till hjärtinfarkt, stroke och diabetes, säger han.
Oavsett vilket, är den förväntade medellivslängden väsentligt högre i områden med en stor andel höginkomsttagare, jämfört med områden med många låginkomsttagare. År 2023 förväntades invånarna i Djursholm att bli drygt 86 år gamla, för båda könen, medan motsvarande siffra för boende i Skärholmen inte ens var 82 år.
– Det skiljer flera år mellan olika områden i länet. Det visar tveklöst att Stockholm är en väldigt segregerad stad, säger Stefan Fors.
I listan och kartan nedan kan du se inkomstnivåerna – och en rad andra faktorer – för just ditt område. Uppgifterna kommer från Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, som använder sig av statistiken i sitt arbete med att kartlägga folkhälsan i länet.
Fakta.Så rangordnades hushållen
• Forskarna utgick från hushållets totala nettoinkomst dividerat med antal personer i familjen, viktat efter antal barn respektive vuxna.
• Hushållens inkomster rangordnades sedan från den lägsta till den högsta, varefter de delades in i fyra lika stora grupper, så kallade kvartiler.
• I den första kvartilen hamnade de med lägst inkomst, medan de med medellåg, medelhög och högst inkomster hamnade i den andra, tredje respektive fjärde kvartilen.
Källa: Folkhälsokollen/Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin i Region Stockholm
Fakta.Så påverkar ekonomisk utsatthet hälsan
• Ekonomisk press ger långvarig stress, som kan göra oss sjuka. Saknar man möjlighet att påverka sin situation blir effekten värre.
• Den som tillhör en utsatt grupp möts ofta av misstro. Rädslan att inte duga eller hamna utanför samhällsgemenskapen ökar stressen.
• För den som lever osäkert känns det ofta meningslöst att satsa på långsiktig hälsa. Ett litet problem kan kännas stort för den som annars är frisk, men knappt märkas för den som redan har det tufft.
• Vanor som rökning och dålig kost sprids lätt i sociala grupper. Vi påverkas av dem vi umgås med.
• Sjukvården bygger i dag på att vi söker hjälp när vi får symtom. Det missar tysta problem som högt blodtryck, vilket drabbar socioekonomiskt utsatta eftersom de ofta är svårare att nå med förbyggande arbete.
Källa: Anton Lager, Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES).
