Det fanns en tid då vi svenskar var världsmästare i att leva. Eller åtminstone i att överleva. I början av 1970-talet var medellivslängden för både kvinnor och män högre i Sverige än i något annat land. Sedan dess har Sverige långsamt men säkert halkat efter. År 2023 hamnade vi på plats tio över länder med högst medellivslängd, lite beroende på vilken källa man använder och vilka länder som är med.
– I dag lever man längre i både Italien och Spanien och skillnaden är som störst för kvinnor, säger Karin Modig, docent vid Karolinska institutet där hon forskar om livslängd och åldrande.
Medellivslängden har inte minskat i Sverige på senare år. Tvärtom. Däremot har andra länder kommit i kapp och passerat oss. Spelar det någon roll, kan man undra.
– Ur ett folkhälsoperspektiv innebär en hög medellivslängd att människorna överlag är friska. På så sätt har medellivslängden betydelse. Det är också ett mått på samhällets förmåga att hålla ihop en population och ge alla en chans att bli gamla, säger Karin Modig.
Men hur kunde det gå så här? Från världsbäst till en delad tiondeplacering.
Enligt Karin Modig var vi i Sverige tidiga med att lyckas sänka barnadödligheten kraftigt. I början av 1970-talet, då Sverige hade högst medellivslängd i hela världen, var spädbarnsdödligheten i Sverige ”bara” någon procent, att jämföra med andra länder där motsvarande dödlighet var betydligt högre.
Sedan dess har denna dödlighet minskat ytterligare. Förra året var spädbarnsdödligheten i Sverige 0,2 procent. Det vill säga att endast två av 1 000 levandefödda barn dog under sitt första levnadsår. Motsvarande siffra upp till fem års ålder var 0,25 (2023).
– Vad gäller spädbarnsdödlighet har vi fortfarande ett litet försprång jämfört med andra länder, säger Karin Modig.
Det är alltså inte bland de yngsta som svaret på frågan varför vi halkat efter finns. Och knappast bland de unga vuxna eller medelålders heller, eftersom överlevnaden ser bra ut även i dessa grupper. I stället är det bland de äldre som förklaringen finns, berättar Karin Modig.
– Det finns jättemånga länder där dödsrisken bland äldre är väsentligt lägre än i Sverige. Framför allt i ålderssegmentet 85+. Sverige ligger inte dåligt till, men vi ligger heller inte i topp.
För att ta reda på mer håller nu Karin Modig och hennes kollegor på med en jämförande undersökning med Japan, där forskarna vill studera hur risken att dö i äldre åldrar ser ut och om skillnaderna länderna emellan är lika stora för friska äldre som för dem som är skörare.
– Vi vet att det finns kulturella skillnader mellan Japan och Sverige i äldrevården och i synen på livsuppehållande behandlingar. Om en äldre människa slutar att äta här i Sverige sätter vi till exempel inte ner en sond i halsen, utan då är det den människans val, säger Karin Modig.
Studien är inte klar ännu, men de preliminära resultaten visar att skillnaderna är större för de skörare, de som har ett mer uttalat vårdbehov, såtillvida att dödligheten bland dessa är högre i Sverige än i Japan.
Men vårdkulturen är nog inte förklaringen till skillnaden i överlevnad om man ser till länder som Frankrike, Italien eller Spanien, menar Karin Modig.
– Där handlar det nog om att deras kvinnor, för det här handlar främst om kvinnor, är friskare än vad de är i Sverige. Exempelvis började svenska kvinnor att röka tidigt, och det är de generationerna som är gamla i dag. Kanske har också en mindre mängd dubbelarbete betydelse, eller så är det medelhavskosten det handlar om. Förklaringarna kan vara många.
Om vi i Sverige vill öka medellivslängden och återigen vara bland de allra främsta är det alltså de äldre vi bör satsa på. Bland de yngre är dödligheten redan så låg att det nästan är svårt att komma så mycket lägre.
– Rent statistiskt finns det inte så mycket mer att hämta där, säger Karin Modig.
Läs mer:
Så gör du för att känna dig ung så länge som möjligt
5 tips till den stressade: Så ökar du chanserna till ett långt liv
Vendela, 33, lever för att inte dö: ”Jag ska bli 200 år gammal”
