”Vi kör inte med köer. Det är barnsligt”, står det på hemsidan till Medicinska hudmottagningen i Norrköping.
Bakom uttalandet står Carl Swartling, hudläkaren som gjort sig känd som ”Svettdoktorn”.
Hans patienter är försatta i ett tyst lidande, beskriver han och lyfter fram psykisk ohälsa, depression och självmord som en följd av utebliven behandling av överdriven svettning, hyperhidros.
Han jämför sjukdomen med psoriasis, sett till hur patienterna påverkas.
– Patientgrupperna har samma lidande, men bara en liten del av hyperhidrospatienterna får behandling. De måste visa upp att de svettas! Tänk om psoriasispatienter skulle tvingas vänta på behandling tills deras besvär kom tillbaka, säger Carl Swartling.
I ett litet lunchrum på mottagningen sitter idrottsläraren Jonas. Han är i 50-årsåldern och har länge varit besvärad av svettning. Han beskriver hur han tidigare var på helspänn, alltid klädd i svart. Han bytte t-shirt på rasterna och skämdes inför sina elever.
– Som idrottslärare är jag ständigt på språng. Det triggar i gång armhålorna så fort man är mer aktiv. Det har varit ett helvete innan jag fått den här hjälpen, säger Jonas.
Sedan i fjol åker han med jämna mellanrum till Norrköping och Carl Swartlings klinik, där svettvården är offentligt finansierad.
Tidigare har Jonas betalat privat, cirka 5 000 kronor per gång på en privat klinik i Stockholm. I Norrköping täcks kostnaden i stället av patientavgiften på 250 kronor.
Behandlingen går till så att huden smörjs in med bedövningssalva innan nervgiftet botulinumtoxin sprutas in med ett trettiotal injektioner i varje armhåla. Behandlingen som förhindrar nervsignaler till svettkörtlarna måste upprepas var tredje månad.
– Det här är himmelriket. Det har gått från bottenläge till toppläge för mig, säger Jonas.
I ett av behandlingsrummen blir Linda, en 34-årig tvåbarnsmamma, bedövad med morfin innan nålen sticks in i handflatorna.
Linda, som har åkt från Skåne, svettas på händer och fötter. Hon har även fått behandling inom den offentliga vården på hemmaplan, men säger att hon inte fått samma effekt.
– Jag har inte heller fått lika bra bemötande någon annanstans, säger Linda.
Snart ska hon börja ett nytt jobb, och byta från lager till kontor. Det innebär att hon oftare måste ta människor i hand.
– Händerna är det som påverkar mig mest i vardagen. Ibland är det så hemskt att det rinner, och då går det inte att hålla på med papper eller att hålla i grejer.
Det är lördag och full ruljans på hudmottagningen. Lokalerna är ljusa och i väntrummet finns kaffetermos, vatten och välfyllda godisskålar. Patienterna kan få tid inom en vecka.
Carl Swartling påpekar att östgötarna brukar få vänta länge på vård.
– Det vårdgivarna i Östergötland gjorde på en och en halv månad klarar vi på en helg, säger han.
”Svettdoktorn” är engagerad och gestikulerar när han pratar. Han tycker att diskussionen om hans klinik handlar om fel saker.
– Vad ska vi prata om, hur mycket pengar jag tjänar? När det är flera månaders kö!
Att mottagningen är populär gör att kostnaderna för skattebetalarna skjuter i höjden. Under 2024 har landets regioner fakturerats 13 miljoner kronor från mottagningen, varav två tredjedelar till regioner utanför Östergötland.
Det är en kombination av flera lagar som möjliggjort etableringen i Östergötland. Lagen om valfrihetssystem, Lov, ger vårdgivare rätt att öppna var de vill när de blivit godkända inom vårdvalet. Patientlagen ger patienter rätt att söka öppenvård i hela landet. Hemmaregionen måste betala.
Att patienterna kan komma på lördagar är bra för alla, förklarar Jesper Juhlin, som är undersköterska och administratör på mottagningen.
Inte minst är det lättillgängligt för stockholmare, den största patientgruppen utöver östgötarna själva. Mottagningen ligger på en tvärgata till Norrköpings Centralstation, en och en halv timmes resa från Stockholm.
Det patienterna kanske inte vet är att det pågår en segdragen diskussion över deras huvuden. Om var gränsen går för offentligt finansierad vård. Om hur överdriven svettning ska prioriteras i vården. Och om hur en privat vårdgivare hittar sina patienter.
Genom åren har Carl Swartling haft olika affärsupplägg för sin specialitet. Det har lett till kontroverser.
När svettbehandling började erbjudas på Sophiahemmet 2009 landade landstingets nota på 24 miljoner i stället för budgeterade fem, och avtalet upphörde efter ett par år.
– Efterfrågan av behandlingen var enorm för en liten klinik som vår, säger Carl Swartling.
När Svettkliniken öppnade i Köpenhamn 2011 upplyste annonser i DN om kostnadsfri EU-vård. Det blev en nota på hundratals miljoner kronor, som i enskilda regioner hotade hela sjukvårdsbudgeten, när Försäkringskassan godkände utlandsvård för svenskars svettbehandling av händer, fötter, ljumskar, rygg och huvud.
Ett avgörande i Högsta förvaltningsdomstolen 2019 satte stopp.
– Vi har haft problem med att hjälpa den här patientgruppen, så vi har hittat vägar genom juridiken, säger Carl Swartling.
Runt tre procent av befolkningen bedöms lida av hyperhidros. Specialitetsföreningen för landets hudläkare, SSDV, har tagit fram rekommendationer för att standardisera vården och få kontroll över kostnaderna.
Den offentliga vården ska finansiera behandling med botulinumtoxin för händer och armhålor – men inte andra kroppsdelar.
Alexander Shayesteh Afshar är docent och överläkare i dermatologi på Norrlands universitetssjukhus. Han forskar på hyperhidros och har varit med och tagit fram rekommendationerna.
Han påpekar att behandlingsmetoderna numera har utvecklats inom offentlig vård, delvis som en effekt av svettnotorna från Danmark. Patienter kan prova preparat som smörjs på huden innan behandling med botulinumtoxin sätts in.
– I dag finns det olika typer av behandling för den här patientgruppen. Men vi bedömer att det finns evidens för behandling med botulinumtoxin av just handflator och armhålor, säger Alexander Shayesteh Afshar.
Botulinumtoxin-behandlingen är dyr, och i rekommendationen vägs priset in.
– Sjukvårdens resurser ska ju också räcka till annat, säger Alexander Shayesteh Afshar.
I Region Östergötland håller hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Fredrik Sjöstrand (M) med om att väntetiderna är långa, ofta längre än vårdgarantins 90 dagar om det inte handlar om allvarlig hudsjukdom. Men regionen hade inte förutsett tillströmningen av patienter från övriga landet när den nya mottagningen öppnade.
– Det var inte vår avsikt att vi skulle bli ett nationellt högspecialistcentrum för hyperhidros när vi drog i gång det här vårdvalet. Vår främsta prioritet är ju att göra vården mer tillgänglig för östgötar, säger Fredrik Sjöstrand (M).
Carl Swartling hänvisar till patientlagen, som han upplever att regionerna satt upp hinder för. Region Stockholm har infört remisstvång för att bromsa en skenande nota för hudsjukvården.
– Patientlagen är tydlig, men så gör regionerna om det hela, säger han.
Till hudmottagningen i Norrköping har det varit svårt att få remisser. Men Carl Swartling berättar att han har hittat ett sätt: genom Kry.
På luciadagen fick stockholmaren Maria Belikova ett sms i mobilen med rubriken ”läkarbesök”, där Carl Swartling berättade att Stockholmspatienter nu kunde söka offentligt finansierad svettvård i Norrköping.
– Jag tänkte: ”Va, hur har de fått tag på mina uppgifter?”, säger Maria Belikova.
En gång för tolv år sedan sökte hon vård på svettmottagningen på Kungsholmen, som Carl Swartling lämnade 2020 och som regionen drog tillbaka avtalet för år 2023.
”Folkbokförda i Stockholms län behöver en remiss. Kry vc i Gallerian bistår med det”, står det i sms:et. En förutsättning är att patienten listar sig.
– De använder patientuppgifter för reklam. Är det ens lagligt? säger Maria Belikova.
Frågan har tagits upp i SSDV:s styrelse, och flera hudläkare DN talar med påpekar att det är oetiskt att ”ragga” kunder bland tidigare patienter.
Jonas Lindberg (V), talesperson i vårdfrågor i Region Stockholm, säger att vårdgivaren hittat ett kryphål för att mjölka systemet. Han påpekar att stockholmare redan erbjuds behandling mot hyperhidros på hemmaplan, i Karolinskas regi.
– Om regionen gjort sig av med en vårdgivare ska de inte kunna etablera sig i ett annat område! Samtidigt som Kry kan fungera som remissmaskin och bankomat. Det är väldigt mycket en lagstiftningsfråga, säger Jonas Lindberg.
Kry vill å sin sida inte kännas vid någon överenskommelse med ”Svettdoktorn”.
”Det finns ingen överenskommelse. Formuleringarna som du hänvisar till är inte våra utan den andra vårdgivarens”, skriver verksamhetschefen Malin Bergmark Kudan i ett mejl.
I Norrköping säger Carl Swartling att han beklagar att det blev fel med utskicken.
– Det är bara att be om ursäkt och säga förlåt. Det var av misstag som det gått ut sms till personer som hade andra sjukdomar än hyperhidros och som varit patienter på Kungsholmens hudklinik, säger Carl Swartling.
Kritiken om att han hittat ett kryphål tar han med ro.
– Jag jobbar här både lördagar och söndagar. Ska man kalla patientlagen för kryphål när man vill hjälpa patienter?
I Östergötland såg regionen i början av 2024 en oförutsedd kostnadsökning. I juni beslutade hälso- och sjukvårdsnämnden att lyfta bort hyperhidrosvården ur vårdval hud och i stället erbjuda behandlingen i den regiondrivna vården.
Det var inget svårt beslut, enligt Fredrik Sjöstrand.
– Det blev en snedfördelning. Som politiker måste vi se till helheten, och när hudcancer ökar i befolkningen måste vi väga det mot annat, säger han.
Carl Swartling reagerade med att säga upp vårdavtalet. Han kan fortsätta ge svettbehandling med offentlig finansiering till mitten av augusti, sedan väntar en flytt.
Patienter och personal i Norrköping är vana. Många har följt med till svettdoktorns olika mottagningar. Sköterskan Kata Räihä skrattar och säger att hon åkt landet runt med ”Swartling-cirkusen”.
Nästa anhalt väntas bli Region Skåne. Där har ”Svettdoktorn” lagt in sin nya ansökan.
Fotnot: Linda heter egentligen något annat.
