Våren 2024 nådde antalet sjukskrivningar orsakade av stress en ny topp. Värst drabbade är kvinnodominerade yrken inom välfärden, som undersköterskor, sjuksköterskor, förskollärare och socialsekreterare. År 2023 uppgick kostnaderna för sjukfrånvaron för kommuner och regioner till 51,4 miljarder kronor – en ökning med över 50 procent sedan 2013, enligt Facken i Välfärden.
Veronica Magnusson, ordförande i fackförbundet Vision, pekar ut flera orsaker till varför det ser ut så: Dåliga villkor, arbetsmiljöproblem som inte reds ut, hög arbetsbelastning i kombination med underbemanning.
– Sen finns också den här samvetsstressen. Det här är yrken som jobbar med att möta medborgare, ge stöd i utsatta situationer, hjälpa äldre eller barn. När man under sin arbetsdag inser att man inte räcker till ger det en etisk stress, säger hon.
Fakta.Facken i Välfärden
Under namnet Facken i Välfärden samarbetar de fem förbunden Akademikerförbundet SSR, Kommunal, Sveriges lärare, Vision och Vårdförbundet som tillsammans företräder runt 1,2 miljoner anställda.
Under 2023 stod kvinnor för fyra av fem pågående sjukfall inom välfärdssektorn, visar rapporten ”Miljarder skäl att förbättra arbetsmiljön”.
Facken beräknar att den totala kostnaden för produktionsbortfall i kommuner och regioner uppsteg till över 50 miljarder kronor. Det motsvarar nästan hela Stockholms stads budget.
Källa: Vision
Ytterligare faktorer är en upplevd brist på kontroll och konflikter på arbetsplatsen.
I sin rapport om psykisk ohälsa i arbetslivet nämner Försäkringskassan dubbelarbete som en viktig orsak. Jämställdhetsmyndigheten konstaterade år 2023 att kvinnor fortfarande drar det tyngsta lasset när det kommer till obetalt arbete i hemmet och omsorg om barn eller anhöriga.
– Det blir så att kvinnor tar ett större ansvar och får kompensera med sin hälsa. I stället för att få sin återhämtning jobbar man lite extra, tar inte sina raster och går med ett ständigt dåligt samvete. Det leder till att man hamnar i en situation som gör att man blir sjukskriven, säger Veronica Magnusson.
Det är inte bara ett problem inom välfärden. Faktum är att kvinnor löper dubbelt så stor risk att bli sjuk av stress – oavsett yrke.
Hedvig Söderlund är hjärnforskare och adjungerad professor i psykologi vid Luleå tekniska universitet.
I boken ”Utbrändhet – vetenskapen bakom och vägen tillbaka” skriver Söderlund om utmattningssyndrom och forskningen som finns på området. Hon beskriver problemet som multifaktoriellt, och menar att det inte går att förklara varför kvinnor drabbas i högre grad utan att prata om jämställdhet.
– Det sägs att vi är så jämställda i Sverige, men många kvinnor upplever det inte så. Man blir behandlad sämre på jobbet, får mer skräpuppgifter, mindre uppskattning för sitt arbete och lägre lön. Ingångslöner skiljer sig till och med för kvinnor och män i samma bransch. Det finns så många orsaker till utbrändhet, säger Hedvig Söderlund.
SCB:s senaste jämställdhetsmätning visar att kvinnor år 2023 i genomsnitt hade en lön som motsvarade 90 procent av männens.
– Ekonomi är en viktig faktor i vårt mående, och ger till exempel friheten att lämna en dålig relation.
Andra aspekter som Hedvig Söderlund tar upp är sexuella trakasserier och diskriminering i arbetslivet.
– Det är väldigt stressande och utmattande, inte minst på arbetsplatsen, att behöva hantera allt detta utöver vårt arbete. Jag tror att man måste jobba uppifrån med att ändra värderingar. Till exempel är det centralt med jämställda löner för att visa nästa generation att kvinnor är lika mycket värda som män. Attityder är svåra att ändra, det tar tid, säger hon.
Veronica Magnusson håller med.
– Det är verkligen en jämställdhetsfråga att kvinnors yrken och arbetsuppgifter ska värderas i lön, och att de ska bli lyssnade på i sin profession. Jag ser ett behov av att höja statusen på de här yrkena så att man faktiskt får de resurser och verktyg man behöver för att göra sitt jobb, säger hon.
Facken i Välfärden har presenterat förslag på åtgärder för att minska sjukfrånvaron. Det handlar om att säkra finansieringen till välfärden långsiktigt och att arbetsplatser ska arbeta aktivt med friskfaktorer. De vill också att långsiktiga brister i arbetsmiljön ska få konsekvenser i form av en sanktionsavgift.
– Här tycker jag det är väldigt relevant att jämföra med till exempel byggsektorn där arbetsgivare kan förses med avgifter kopplat till brister som kan leda till olyckor eller sjukfall. Där får det konkreta konsekvenser, medan det inom välfärden inte leder till en insats, säger Veronica Magnusson.
