Efter att en 20-åring blivit ihjälskjuten i ett parkeringshus i Norrköping under torsdagskvällen har en film fått stor spridning på sociala medier. Den påstås skildra dådet i parkeringshuset.
Polisen har inte bekräftat att videon skildrar händelsen. DN har dock kunnat verifiera att materialet filmats i samma parkeringshus där det misstänkta mordet ska ha skett. I videon verkar en gärningsperson filma sin egen hand som greppar ett skjutvapen som sedan avfyrade flera skott mot en person som ligger på marken.
Enligt Sven Granath, kriminolog på Stockholms universitet, finns det främst två anledningar till att gärningspersoner generellt filmar sina brott. Bland annat kan utövaren behöva ha ett bevis på att de utfört dådet till sin uppdragsgivare.
– Det är ett kvitto på att man gjort gärningen, säger Sven Granath.
En annan anledning är att utövaren vill ha en slags trofé från händelsen.
– Man vill kunna impa och glänsa med det här.
Att ta med sig en trofé skapar en känsla av att kunna återskapa ögonblicket, enligt kriminologen.
Båda fenomenen har funnits under en längre tid. Sven Granath beskriver filmerna som en modern trofé medan man förr tog något från brottsoffret – det kunde vara ett halsband, en sko eller en kroppsdel. Och ett kvitto vid ett torpeduppdrag för några decennier sedan kunde vara ett analogt fotografi.
”Trofétänket”, som Sven Granath kallar det, är vanligare vid oplanerade våldsbrott och i yngre åldrar.
Varför är det vanligare när personerna är yngre?
– Yngre grupper har mer utav det tänket. Det ser man även på andra områden, med stigande ålder folk blir lite mindre benägna att notoriskt filma på fester och sånt också, säger han.
Varför filmar man något när det också rimligen ökar sannolikheten att man åker fast?
– Ja, det kan tyckas motverka sitt syfte. Men ibland kanske personerna tänker att det får vara värt det eller att de inte visste det skulle spridas mycket. Man kan tycka att det är dumt att filma men människan har svårt att hålla tyst. Man kunde se samma sak redan på 80-talet.
Den explicita videon som nu spridits på ett våldsdåd kan, om den visar sig vara äkta, ses som en exposé av våldskapital och som ett hot mot potentiella fiender. Men det är inte en teori som Sven Granath tror särskilt mycket på.
– Det kommer nog ut ändå (vilka som ligger bakom brottet). Men det är svårt att säga något om, det blir spekulationer.
Den tidigare polisen Nadim Ghazale, numera debattör och författare, var en av de som förfärades över att klippen sprids bland barn – som hans 11-åriga son. Men han upplever inte heller att fenomenet är nytt. I sin roll som kommunpolis började han se allt fler av dess klipp för omkring fyra år sedan.
Den här typen av filmer används generellt som ett skyltfönster för de kriminella nätverken, enligt honom. Men den här videon nådda nya låga nivåer, menar han.
– Den är filmad som om det vore ett tv-spel, jag har aldrig sett något liknande. Det är helt surrealistiskt att ha den kylan, medvetenheten och planeringen som videon kräver, säger Nadim Ghazale.
Idén om att filmerna används i rena marknadsföringssyften är enligt honom känt inom polismyndigheten.
– Polisen är fullt medveten om att det används som pr och för rekrytering.
Johan Qvartoft, biträdande lokalpolisområdeschef, vill inte spekulera i varför den här typen av filmer spelas in. Han kan inte heller kommentera detaljer i filmen. Det han vill prata om är att personer som delar den här typen av material kan rapporteras för brott.
– Om man sprider material där någon är i en utsatt situation kan det vara olaga integritetsintrång. Det skulle man kunna bli rapporterad för – eller förtal. Men polisen dömer inte, vi rapporterar bara så får domstol avgöra om det är brottsligt eller inte, säger han.
Läs mer:
Misstänkt mord i Norrköping – film cirkulerar på sociala medier
Virala klipp från våldsbrott ett växande problem – undergräver utredningar
