Människor har i alla tider försökt förutsäga sommarvädret, till exempel genom att spå i kaffesump och titta i renmagar.
Ett sätt har varit att titta på vädret så kallade märkesdagar och utifrån det slå fast hur det blir framöver.
”Ture, Tyko och Mariana, de skola sommaren dana”, lyder ett talesätt om den 27, 28 och 29 april.
I Bondepraktikan finns många uttryck som pekar mot kommande väder, som att en regnig mars ger en regnig julimånad eller att en regnig långfredag ger en torr sommar.
Meteorologer gör däremot oftast bara väderprognoser för allmänheten som sträcker sig tio dagar fram i tiden, enligt Johan Groth, meteorolog på väderförtaget StormGeo.
– De traditionella väderprognoserna bygger på meteorologiska modeller där man i princip försöker samla in observationer i ett nuläge, och sedan gör man en beräkning stegvis framåt, säger han.
– I bland håller det hyggligt bra i fem dygn framåt, och ibland kan det hålla bra även i tio dygn.
Går man däremot längre fram i tiden kan varje felberäkning göra att även prognosen blir fel. Groth talar om fjärilseffekten, ett begrepp inom kaosforskning som betyder att en liten förändring på en plats kan leda till omfattande genomslag på utfallet någon annanstans.
– Trots att man tycker att man har total koll på hur allt ser ut i atmosfären så händer det saker i kväll eller i natt som vi inte kunnat förutse, säger Johan Groth.
För allmänheten sträcker sig SMHI:s prognoser bara tio dagar fram i tiden. Men även på den tionde dagen kan det vara osäkert, enligt Toni Fuentes, meteorolog på SMHI.
– Vi jobbar inte med långtidsprognoser. De är väldigt osäkra, det handlar mest om sannolikheten för ett lågtryck eller högtryck, säger han, och tillägger:
– Efter tio dygn är det väldigt svårt att säga någonting om vädret på en särskilt plats, att göra ortsprognoser.
StormGeo gör även månadsprognoser, men då handlar det om att man tar in mer statistik i de traditionella prognosberäkningarna.
– De har ändå kvalitet på upp till en månad, men då handlar det inte om huruvida det blir 20–25 grader i Stockholm utan mer tendenser kring om det kan bli blötare, varmare eller kallare, säger Johan Groth.
Säsongsprognoser efterfrågas av till exempel energibranschen och lantbrukare. Dessa görs av både väderinstitut och myndigheter på flera håll i världen, men de är ofta osäkra och det pågår mycket forskning kring hur de kan göras mer tillförlitliga.
I säsongsprognoser vägs ännu mer statistik in i bilden. Johan Groth gör en jämförelse med en ofta hårt trafikerad motorväg i Stockholm.
– Om man åker på Essingeleden en fredag klockan 18 så brukar det vara vanligare att det tar en viss tid. Och det finns ju en form av värde i det också.
Och om jag nu frågar dig vad det blir för väder i juli – vad säger du då?
– Ja, det blir nog lite sol, men hur många timmar kan jag inte veta. Samtidigt ska man vara medveten om att det också är den blötaste månaden, säger Johan Groth.
– Jag skulle nog luta mig mer mot annat än väderprognoser när jag planerar semestern, som att det brukar vara soligare vid kusten eller att det är varmare vid Medelhavet än i Sverige.
Läs mer:
Därför är det så svårt att förutsäga vädret
Ovanligt kall maj – då kommer värmen tillbaka
