Därför har Elon Musk ett komplicerat förhållande till hemlandet Sydafrika

FN:s generalförsamling i september är inte bara en årlig höjdpunkt för internationell diplomati. Vid sidan av toppmötet äger många andra träffar rum i New York, mellan tillresta stats- och regeringschefer och representanter för det amerikanska näringslivet.

I år fick Sydafrikas president Cyril Ramaphosa en pratstund med sitt lands mest kända medborgare sedan landsfadern Nelson Mandela gick ur tiden: Elon Musk, huvudägare av Tesla, Starlink och Space X och världens rikaste man. Hans politiska makt lär växa kraftigt nästa år, då han kommer att få en betydande roll i Donald Trumps administration.

– Det är en process, vissa kallar det en ”bromance”, för att återuppväcka hans kärlek och koppling till Sydafrika, sade president Ramaphosa efter mötet med Musk.

Det är inte svårt att se varför en president på ständig jakt efter utländska investerare gärna skulle stärka banden till Musk. Men kärleken är långt ifrån besvarad. Ramaphosa var inte den enda politiker som fick en audiens, han fick snällt köa jämte kollegor från betydligt mindre grannländer som Lesotho och Namibia. Men så har Musk också ett mycket komplicerat förhållande till hemlandet.

Veckorna före millennieskiftet reste en då 29-årig Elon Musk till Sydafrika för första gången sedan han emigrerat drygt elva år tidigare. Den första it-boomen hade varit turbulent för Musk som köpt, sålt och slagit samman en rad bolag. Just då hade han tvingats bort från vd-posten på betalningsföretaget Paypal. Pausen använde han för att åka på en försenad bröllopsresa med dåvarande hustrun Justine. De besökte släkt i hemstaden Pretoria och reste till ett naturreservat för att se vilda djur.

Ett par veckor senare, efter hemkomsten till Palo Alto i Kalifornien, kollapsade Musk i feber, frossa och kräkningar. Vad som först feldiagnosticerades som hjärnhinneinflammation visade sig vara den allvarligaste formen av malaria. Musk var timmar från döden och skulle tillbringa tio dagar på intensiven.

– Semestrar dödar dig. Också, Sydafrika – det stället försöker fortfarande förstöra mig, sade Musk senare till författaren Walter Isaacson.

Första gången han ”förstördes” var 20 år tidigare. Han gick då i skola i området Bryanston i norra Johannesburg. Stadsdelen har under de senaste 30 åren fyllts av lägenhetskomplex som bebos av både svart och vit medelklass. Men på tidigt 1980-tal var det ett villakvarter för välbärgade vita, under apartheidtidens mörkaste år, där svarta bara förekom i roller som tjänare, städare, trädgårdsmästare och kockar.

Musk var en ensling som ägnade sig åt programmering på sin Vic-20-dator – vid ett tillfälle sålde han källkoden till ett enkelt spel för några tusenlappar – och läste science fiction-böcker. I skolan, där bara vita pojkar gick, mobbades han svårt under flera år.

– Av någon anledning bestämde de sig för att jag var den utvalda, och de skulle gå efter mig utan avbrott. Det gjorde min uppväxt väldigt svår, har Musk sagt till biografiförfattaren Ashlee Vance.

Vid ett tillfälle hamnade han i ett slagsmål och misshandlades så svårt, efter att först ha kastats nedför en betongtrappa, att hans pappa inte kände igen honom på sjukhuset där han fick vård i två veckors tid.

Sydafrika var på den tiden ett odemokratiskt samhälle marinerat i våld. Bara fem år tidigare hade 176 skolbarn skjutits ihjäl av polis i Soweto som ligger ett par mil söderut. Händelsen blev starten på flera år av gatudemonstrationer som slogs ned brutalt av kravallpolisen. Varje helg hölls begravningar av fallna frihetskämpar.

Men censurlagarna gjorde att den vita minoriteten inte såg mycket av det samhällssanktionerade våldet mot den svarta majoritetsbefolkningen. I hemmet, däremot, upplevde Elon och hans syskon hur mamman misshandlades av pappan och i skolan var det han själv som fick stryk av klasskamraterna.

Efter den blodiga misshandeln som slutade på sjukhus, flyttades Musk till ansedda Pretoria Boys High School, känd som ”Boys High”, där det blev bättre. Men han hade redan bestämt sig för att lämna landet. För att undvika obligatorisk militärtjänst emigrerade han till Kanada vid 17 års ålder, utan att blicka bakåt.

Kan Ramaphosa väcka en kärlek, som aldrig verkar ha funnits, till hemlandet? Den libertarianska filosofi som Musk ofta ger uttryck för, delas av många brittiskättade vita sydafrikaner som tidigare vände sig mot apartheidstaten (pappan var en tid politiker för den liberala oppositionen) och som inte heller uppskattar ANC:s dröm om en stark stat.

Och det ska påpekas att även om många sydafrikaner pratar om Musk, är det inte någon särskilt populär person vi talar om eftersom han så många gånger uttalat sig nedsättande om hemlandet.

Men rena affärsintressen kan ändra på det. Tesla säljer knappt några bilar i ett land med kronisk elbrist, men Musks satellitbolag Starlink har visat intresse för att slå sig in på en internetmarknad som i dag domineras av ett fåtal bolag. Datapriserna är bland de högsta på kontinenten. Om Musk skulle lyckas bryta upp denna kartell, kan han rentav bli folkkär.