För två år sedan sattes ett nattsvart rekord. Under 2022 mördades 62 personer i skjutningar, fler än någonsin tidigare i Sverige. Samma år noterade polisen 391 skjutningar och därtill skadades 107 människor i skottlossningar.
Den dystra statistiken kan ses som en logisk fortsättning på en uppåtgående våldstrend som pågått sedan början av 2010-talet. Men så här i backspegeln kanske också som en kulmen.
– Det har skett ett trendbrott gällande skjutningar totalt sett. Det var en minskning även 2023 men då var det ingen stor minskning i dödsoffer. Nu är det en minskning som är mer substantiell, i alla fall om man jämför med de första åren på 2020-talet, säger Sven Granath.
Han är kriminolog och arbetar till vardags på Polismyndigheten, men har en tillfällig tjänst som lektor på Stockholms universitet.
Antalet skjutningar har det gångna året minskat med mer än en tredjedel jämfört med rekordåret 2022 och på samma sätt är det med antalet personer som dödats i skjutvapenvåldet.
Riktigt anmärkningsvärd är utvecklingen gällande antalet skadade, som har halverats. Dessutom har antalet sprängdåd minskat, från 149 i fjol till 113.
– Då är din fråga kanske hur man ska förklara det här? säger Sven Granath retoriskt.
Först och främst:
– Polisen har gjort vad de ska helt enkelt. Det vill säga man har gripit dem som har begått brotten och förhindrat brotten innan de har skett.
Det låter självklart, varför gjorde man inte det tidigare?
– Jag tror att det behövde samlas upp kunskap på det här området. Gängvåldet på den här höga nivån är ändå ett ganska nytt fenomen och nu har man successivt förbättrat metoderna. Man har prioriterat den här brottsligheten mer också.
Sven Granath nämner också att polisen har fått nya verktyg genom möjlighet till exempelvis hemlig avlyssning utan att det föreligger någon konkret brottsmisstanke.
Riksdagspartierna har de senaste åren tävlat i att lägga fram hårda lagförslag för att utöka polisens befogenheter och skärpa straffen för dem som planerar och utför gängrelaterade våldsbrott.
Denna kursändring av den svenska kriminalpolitiken har dock ännu haft liten effekt på brottsligheten, enligt Sven Granath.
– Det är inga stora kriminalpolitiska reformer som ligger bakom det här och inga stora juridiska förändringar, för de har inte hunnit verka.
En reform som Sven Granath dock tror har gett effekt är den successiva höjning av minimistraffet för grovt vapenbrott som skett sedan 2018, och som bland annat innebär automatisk häktning vid misstanke om brott.
– Annars är det traditionella polisiära metoder som man har vässat, säger han.
Här handlar det om att gripa och lagföra personer som ligger bakom gängvåldet, men också om beslag av vapen. Med fler gängmedlemmar i fängelse minskar såväl antalet kvalificerade utförare som antalet måltavlor.
– Det finns förmodligen en trötthet i miljön också. I en Brårapport som kom nyligen har man intervjuat personer och där säger man att statusen på våldsutförandet har sjunkit, säger Sven Granath, som fortsätter:
– Det är troligen för att det utförs av yngre, mindre kompetenta personer. Våldet utförs på ett brutalare, mindre genomtänkt sätt och då blir det ett avståndstagande från dem som kanske är mer luttrade.
Manne Gerell, docent i kriminologi vid Malmö universitet och expert på gängrelaterad brottslighet, instämmer i att polisens arbete har gett effekt.
– När man förhindrar brott och dessutom lagför många har det en avkylande effekt. Varje stoppad skjutning kan bli flera stoppade skjutningar, för vi vet att risken för mer våld ökar ungefär fyra gånger efter en skjutning, säger han.
Och inför nästa år, kommer den nedåtgående trenden att hålla i sig?
– Nja… säger Manne Gerell.
– Jag hoppas att det kommer att fortsätta att gå ner. Men vi har en väldigt stor minskning och jag tror inte att vi kommer att se så stora minskningar igen. Förhoppningsvis ligger vi kvar på den här nivån, men det kan gå ner lite eller upp lite.
Sven Granath är möjligen aningen mer optimistisk:
– Jag vet faktiskt inte hur det ser ut med vapenbeslagen 2024, i och med att jag inte sitter i polishuset just nu. Men ja, vi kanske kan få se en minskning, under förutsättning att man fortsätter ligga på en hög nivå i uppklaringen och att man fortsätter att öka vapenbeslagen.
