Det kan verka som en självmotsägelse. Människans utsläpp av växthusgaser gör att de svenska vintrarna snabbt förkortas i stora delar av landet – längs kusterna längst i syd är det nya normala att det inte blir någon meteorologisk vinter alls.
Men samtidigt kan faktiskt snöovädren bli värre.
I sociala medier har vissa gjort sig lustiga över den globala uppvärmningen nu när hela Sverige är täckt av snö – men det är i själva verket två sidor av samma mynt, påpekar Erik Kjellström, professor i meteorologi på SMHI.
– Det finns ingen motsättning i detta på något sätt, det visar på en oförståelse att säga så, säger han.
De båda trenderna – vintrar som töar bort och potentiellt värre snöoväder – har nämligen samma grundorsak. Att Sverige blir allt varmare, särskilt på vintern.
– Vi ser väldigt tydligt hur vintersäsongen förkortas, det handlar om flera veckor och i Götaland upp till en månad jämfört med några decennier sedan. Vi ser också tydligt hur de kalla dagarna blir allt ovanligare, säger Erik Kjellström.
Den varmare luften är också förklaringen till att nederbörden ökar i hela landet. Den varmare luften kan nämligen hålla mer vattenånga innan den blir mättad – hur mycket mer räknade den franska fysikern Émile Clapeyron ut redan 1834. För varje grad varmare luften blir kan den hålla ungefär 7 procent mer vattenånga. I vår del av världen, som är rik på vatten, gör det att mycket mer vatten avdunstar från mark, vattendrag och havet.
Det är recept för kraftigare nederbörd – även på vintern.
– En stor del av nederbörden som faller i Sverige utgörs av vatten som avdunstat från Atlanten. När havet blir allt varmare kan därför nederbördsmängderna öka – och på vintern när vi har minusgrader innebär detta intensivare snöfall.
Risken för kraftfulla snöoväder förvärras också av att isen försvinner från Sveriges stora sjöar och på haven som omgärdar oss. Det gör att så kallade snökanoner kan bildas – ett fenomen där mycket kall luft som strömmar fram över öppet vatten skapar snabba vertikala luftrörelser och kraftfulla snöoväder.
Fenomenet drabbar främst Gävlebukten och Smålandskusten – precis som vi har sett nu i januari, där ovädret Anna på sina håll gav upp emot en meters snö på ett dygn – men kan också uppstå över Vänern och Vättern.
– De här snökanonerna kan dumpa väldigt stora mängder snö. Och klimatförändringarna skapar en potential att de värsta snökanonerna kan generera ännu mer snö.
Att isen försvinner bidrar till värre snöoväder?
– Ja, det bidrar till det, även om de inte inträffar lika ofta då nederbörden i allt större utsträckning faller som regn.
Det finns också ytterligare en global förändring som skulle kunna förvärra snöovädren ytterligare. I ett varmare klimat blir temperaturskillnaden mellan låga och höga breddgrader mindre, vilket leder till att vindar högt uppe i atmosfären kan försvagas. En konsekvens av detta skulle kunna vara att högtryck blir mer stationära, vilket kan göra att nederbördsområde efter nederbördsområde styrs över samma region.
Erik Kjellström tar sommaren 2018 som exempel, när Skandinavien hade svår torka och extremvärme. Samtidigt fick Island väldigt mycket regn.
– Det finns tecken på att det kan ske, men det är en hypotes än så länge. Men även om den inte stämmer ser vi redan en tydlig förändring med ökad nederbörd – det råder det ingen tvekan om.
Läs mer:
Efter snösmockan i Stockholm – många klagomål på oplogade gator
Sebastian röjde snö hela dagen: ”Kaos i Kramfors”




