Innan Ursula von der Leyen gick på sommarlov kom hon med en befallning.
EU-kommissionens ordförande sa åt medlemsländerna att ta sig i kragen och inte bara nominera män till kommissionen, ofta liknad vid EU:s regering. En man och en kvinna ville hon ha.
Få regeringar gjorde som de blev tillsagda.
När deadline för att nominera kandidater går ut på fredagen står det klart att 8 av 27 länder har nominerat kvinnor, och då är von der Leyen själv inräknad. Hennes kommission blir en korvfest, skrev Brysselbubblans husorgan, tidningen Politico i veckan.
Två länder (Belgien och Italien) hade när det här skrivs på fredagseftermiddagen ännu inte nominerat någon kandidat, så laguppställningen kan jämnas ut på marginalen.
Sveriges regering höll dock både deadline och gjorde som den blev tillsagd. Trots att regeringen skrotat den så kallade feministiska utrikespolitiken hör Sverige till ett av få medlemsländer som nominerat en kvinna.
– Jag delar Ursula von der Leyens bild att det är viktigt med en bra balans i den tillträdande kommissionen. Det gäller såklart alla politiska församlingar, säger EU-minister Jessika Roswall (M), som är Sveriges kandidat till kommissionär.
Sedan EU-inträdet 1995 har Sverige skickat fyra kvinnor och inga män till kommissionen. Klarar Roswall de stundande utfrågningarna i EU-parlamentet blir hon snart den femte.
På andra håll verkar von der Leyens befallning ha skapat irritation. Det finns inget formellt krav på att en regering ska nominera fler än en person, och tilltaget har tolkats som att hon vill välja och vraka bland de kandidater som faller henne bäst i smaken. Att nominera en man kan därför ses som en protesthandling.
– I vissa av stats- och regeringschefernas ögon ska ju inte en kommissionsordförande vara alltför stark. Så man kan se det som lite av en dragkamp, säger statsvetaren Göran von Sydow vid forskningsinstitutet Sieps.
Det faktum att så många länder struntat i von der Leyens maningar ses av vissa som ett tecken på en vacklande auktoritet. Ett sätt att underminera hennes maktposition redan innan den nya kommissionen är på plats. Något som inte ska överdrivas, enligt Göran von Sydow.
– Hon en väldigt stark ställning som kommissionsordförande och det var inga enorma motsättningarna bland stats- och regeringscheferna om att åternominera henne till posten, säger han.
Von der Leyen kan välja att belöna länder som skickar kvinnor med tyngre och mer prestigefulla portföljer. Så gjorde hennes företrädare Jean-Claude Juncker, som var kommissionsordförande 2014–2019.
– Han kom med en tydlig uppmaning till medlemsstaterna att nominera kvinnor och gav ett indirekt löfte om att de då skulle kunna få lite tyngre poster, säger Göran von Sydow.
Exempelvis gick den tunga posten som handelskommissionär till svenska Cecilia Malmström och Kristalina Georgieva från Bulgarien fick ansvar för EU:s budget.
Sveriges kandidat Jessika Roswall vill inte peka ut en specifik önskeportfölj, men nämner områden som Sverige brukar lyfta fram i EU: kriget i Ukraina, konkurrenskraften, den gröna omställningen och kampen mot den organiserade brottsligheten.
– Jag kommer att ta mig an den kommande portföljen med stor entusiasm, säger hon.
Just nu pågår tuffa förhandlingar bakom stängda dörrar i Bryssel om vem som ska få vilken portfölj. Det är ett 3D-pussel där hänsyn tas till bland annat kompetens och erfarenhet, könsbalans och geografisk härkomst. Ursula von der Leyen väntas presentera sin uppställning om ett par veckor.
Innan kommissionen är på plats måste kandidaterna också klara utfrågningarna i EU-parlamentet. Det handlar om timslånga förhör och det är mer regel än undantag att någon underkänns.
– Jag vet att de kan bli riktigt tuffa – precis som det ska vara. Det är en rättighet och möjlighet som parlamentet har och ska ha då de representerar medborgarna, säger Jessika Roswall.
Den nya kommissionen väntas vara på plats i november eller december.
Fakta.Fyra nomineringar som sticker ut
Kaja Kallas, Estland. Hon representerar ett av EU:s minsta länder och är nominerad till en av de tyngsta kommissionärsposterna, som EU:s höga representant i utrikesfrågor (ofta kallad utrikeschef). Kaja Kallas var fram tills nyligen Estlands premiärminister och anses vara en hök när det gäller relationen till Ryssland.
Teresa Ribera, Spanien. Är klimatminister i Pedro Sanchez regering och favorittippad som ny klimatkommissionär. Ribera är uttalad kärnkraftsmotståndare vilket gör att hon skulle kunna hamna på kollisionskurs med kärnkraftsjättar som bland annat Frankrike. Nästa kommission kommer av allt att döma ut att domineras av konservativa politiker. Ribera är en av få socialdemokrater och tros få en tyngre post.
Thierry Breton, Frankrike. Tidigare finansminister i Frankrike som varit EU-kommissionär med ansvar för den inre marknaden de senaste fem åren. Skapade nyligen uppståndelse efter att han på eget bevåg varnat X-ägaren Elon Musk för att sprida skadligt innehåll, i samband med dennes intervju med den amerikanska presidentkandidaten Donald Trump.
Olivér Várhelyi, Ungern. Under de fem år som Várhelyi varit kommissionär för grannskap och utvidgning har han ofta hamnat i blåsväder, bland annat efter att ha kallat ledamöter av Europaparlamentet för ”idioter”. Hans regerings Rysslandsvänliga hållning har också retat upp Bryssel till den grad att flera av de möten som var planerade att hållas i Budapest under halvåret som Ungern är ordförandeland istället sker i Bryssel.
Läs mer:
Så gick det till när ytterhögern i Bryssel stoppades från toppjobben
