Första gången Donald Trump anländer till Moskva är det USA:s nationaldag, den 4 juli 1987.
Donald och hans första hustru Ivana bor på hotell National. Leninsviten, rum 107, är sannolikt buggad.
National är sammanbyggt med Intourist, ett hotell ägt av en statlig resebyrå med samma namn, som är dotterbolag till den sovjetiska säkerhetstjänsten. Och Trump är en uppåtsträvande fastighetsmagnat känd för sin våghalsighet, just det slags amerikan som KGB intresserar sig för vid den här tidpunkten.
Trump drömmer dessutom om att expandera sin affärsrörelse till Moskva. Han vill resa ett Trump Tower på Röda torget.
Amerikanen känner sig väl omhändertagen i Moskva.
”Jag imponerades av sovjetiska befattningshavares ansträngningar att nå en uppgörelse”, skriver han i ”The art of the deal” som publicerades i november 1987.
Resan till Moskva tycks långt ifrån spontan.
Sovjets då nyinstallerade ambassadör i USA hade punktmarkerat Trump i månader.
Samma dag som den erfarne sovjetiske diplomaten Jurij Dubinin hade landat på amerikansk mark för allra första gången besökte han och hans dotter Trump Tower och bad om audiens hos dess ägare högst upp i skrapan.
– Det första jag såg i stan är ditt torn, svärmade Dubinin för Trump.
Smickret bet. ”Trump smälte direkt. Han är en känslomänniska… Han behöver bekräftelse”, förklarade ambassadörens dotter Natalia Dubinina för tidningen Komsomolskaja Pravda.
Sex månader innan avresa placerades Trump intill samme ambassadör på en lunch hos arvtagaren till det amerikanska sminkimperiet Estée Lauder.
”Det ena ledde till det andra, och nu är det tal om att jag ska bygga ett stort lyxhotell, på andra sidan gatan från Kreml, i samarbete med den sovjetiska regeringen”, skriver Trump i ”The art of the deal”.
Granskande journalister och särskilde åklagaren Robert Mueller har ägnat åratal åt att avtäcka frändskapen mellan Trump och Putin. Men många ledtrådar finns i öppna källor. Luke Harding, Guardians tidigare korrespondent i Moskva, tecknar alliansens rötter i reportageboken ”Sammansvärjningen. Hur Ryssland hjälpte Donald Trump in i Vita huset”.
– Men även för mig – som skrivit en bästsäljande bok om relationen – är det oerhört att se hur snabbt Trump nu allierar sig med Kremls geopolitiska prioriteringar och desinformationsmaskin, säger Luke Harding över telefon från Kiev.
– Det är nästan som om Putin satt i Washington.
Vad hade du väntat dig?
– Kanske just detta. Men att det skulle ske under en mycket längre tidsperiod. Det är som om Trump har fått eld i baken.
KGB:s uppvaktning av Trump under mitten av 80-talet bottnade i en ny strategi, skriver Harding i ”Sammansvärjningen”.
De gamla kontakterna i väst – politiker, fackföreningsföreträdare, författare – var uttjänta.
General Krjutjkov – som ledde KGB:s första chefsdirektorat i Moskva – uppmanade sina spioner att bredda urvalet av västerländska informanter till bland annat affärslivet.
I framför allt USA skulle KGB nu ”göra djärvare bruk av materiella incitament” och begagna sig av pengar och smicker för att odla nya kontakter, anvisade Krjutjkov.
Trump kan ha varit särskilt intressant tack vare äktenskapet med Ivana Zelníçová, en 28-årig modell från det kommunistiska Tjeckoslovakien.
De gifter sig 1977. Luke Harding tror att KGB:s akt på Trump tar form samma år.
Dåtida dokument från Tjeckoslovakien, offentliggjorda 2016, visar att den tjeckiska underrättelsetjänsten StB i perioder övervakade paret Trump på Manhattan och skannade brev som Ivana skickade hem till sin pappa, en ingenjör med god relation till tjeckiska hemliga polisen.
I breven skriver Ivana att Trump har politiska ambitioner. Riskbenägna personligheter som vill in i politiken är högintressanta för utländska spionmyndigheter. Det är troligt, skriver Harding, att StB i sin tur delar underrättelser om Trump med KGB.
Resan till Moskva 1987 resulterade aldrig i ett rysk Trump Tower.
Men enligt Harding utmynnar besöket i något mer avgörande: kontakterna med sovjetiska politiker tycks leda till Trump inser att han kan bli en politisk aktör av internationell kaliber.
Mindre än två månader efter hemkomsten påstår han i en intervju med New York Times att han träffat Gorbatjov i Moskva och ställt krav på rysk kärnvapennedrustning. Han antyder också att han ska kandidera till amerikansk president. Frågan som ska göra honom till en global kraft är densamma som just nu splittrar västerlandet.
Trump köper annonser i tre ledande amerikanska dagstidningar där han slår fast att USA dragit nitlotten i efterkrigstidens säkerhetspolitik. USA måste sluta ödsla skattepengar på utländska allierade eller kräva mer i ersättning för sina insatser som världspolis.
”Varför betalar inte dessa nationer USA för de människoliv och miljarder som vi förlorar på att skydda deras intressen?”, skriver Trump i annonsen, och avslutar: ”Låt oss inte längre tillåta att man skrattar åt vårt land”.
Trump hävdar att han själv betalar för annonserna, 94 801 dollar för att vara exakt.
Hittills har ingen lyckats bevisa motsatsen – alltså hittat ett kvitto på en överföring som visar att Kreml betalar Trump direkt för att han ska bidra till splittringen av den västliga alliansen, vilket redan under 1980-talet hade mycket hög prioritet för Moskva.
”… fördjupa oenigheter inom Nato beträffande synen på implementering… av blockets militära policy”, som det heter i en hemlig handlingsplan från KGB från 1984.
Varken Robert Mueller eller grävande journalister hittade kvittot. Men det betyder inte att transaktioner saknas mellan Trump och förmögna ryssar. Tvärtom. Ändå sedan 80-talet har pengar strömmat in i Trumporganisationen från forna Sovjetunionen, ofta i form av tunga kontantinsatser i Trumps fastigheter.
Harding refererar till en granskning av Reuters som identifierar 63 personer med ryska pass eller ryska adresser som köpt bostäder till ett värde av 93,4 miljoner dollar i sju olika Trumpskrapor i Florida.
Vissa förvärv framstår som mer spekulativa än andra. Som när Trump säljer palatset Maison de L’Amitié i Palm Beach till den ryske oligarken Dmitrij Rybolovlev för 95 miljoner dollar 2008. 17-sovrummaren hade legat ute till försäljning i två år i lågkonjunktur och var mögelskadat. Trump själv hade köpt det för 41,4 miljoner dollar.
”I avgörande lägen under Trumps karriär, när banker i väst inte ville ge honom lån och hans tillgodohavanden snabbt krympte, tycks inkomster med ursprung i det forna Sovjetunionen ha räddat honom från ekonomisk ruin”, är Luke Hardings slutsats.
Ryska makthavare har varit väl medvetna om Trumps ekonomiska sårbarhet genom åren.
1996 återvände Trump till Moskva för ett andra besök. Affärstidningen Kommersant presenterar honom då som en berömd affärsman som varit pank men nu kommit på fötter igen. Den gången visade Trump intresse för Rossija, ett bedagat Sovjethotell intill Kreml.
Kanske är det just kärnan i alliansen mellan Trump och Putin: en delad känsla – spelad eller äkta – av sårbarhet.
Det var åtminstone så Trump uttryckte det i Ovala rummet när han tog hedern av Zelenskyj i början av mars; Trump och Putin, sade Trump, hade förenats i en känsla av utsatthet under Robert Muellers Rysslandsutredning.
De var båda offer.
– Putin genomled ett helvete tillsammans med mig, sade Trump inför Zelenskyj i Ovala rummet.
– Jag skulle älska att få ta del av en utskrift av Putin och Trumps telefonsamtal, säger Luke Harding. Det kan vara rätt subtilt från Putins sida. Men jag tror samtidigt Putin är tydlig med att Amerika och kanske även Trump personligheten har mycket att vinna på att avsluta kriget på ett sätt som Ryssland uppskattar.
Vad tror Trump att han kan vinna?
Det finns, säger Harding, en ideologisk bevekelsegrund: en delad fiendskap till internationalisering och progressiva värderingar.
– Men i slutändan handlar alliansen om makt och pengar. Ryssland är en maffistat. Och maffiametoder funkar i Trumps värld. Jag tror Trump tänker att världen kommer styras av tre stora maktblock. Om om Putin får ta Europa kan Trump få Kanada, Panama och Grönland.
– Det låter som ett stort skämt – om det inte vore så allvarligt. Det kan inte bevisas att Trump agerar i ryssarnas tjänst eller som en nyttig idiot. Men vad vi kan fastställa är att i USA:s historia har ingen president varit så pro-Kremlin.
Läs mer: Michael Winiarski: Kommer Trump låta sig snurras upp av Putin?
