Om dieselbristen består kan det svenska priset stiga från omkring 22 till över 25 kronor litern. Försvinner samtidigt de tillfälliga skattesänkningarna kan priset närma sig 28 kronor.
– Mellan 25 och 28 kronor litern ligger inom räckhåll, säger råvaruanalytikern Christian Kopfer på Arctic Securities.
Diesel är ett nyckelbränsle i världsekonomin. Lastbilar, jordbruksmaskiner, gruvor och industrier förbrukar varje dag flera miljarder liter. När dieselpriset stiger slår det därför mot transporter, livsmedel och industriproduktion.
Bakom prisuppgången ligger två geopolitiska konflikter. Kriget mellan USA och Iran har kraftigt begränsat trafiken genom Hormuzsundet. Ukrainas attacker har slagit ut delar av Rysslands raffinaderikapacitet, vilket fått landet att stoppa exporten av diesel.
– Det är brist på både råolja och diesel, säger Christian Kopfer.
Skillnaden mellan råoljepriset och priset på färdig diesel kallas ”crackspread”. I förra veckan passerade den 100 dollar per fat i södra Europa för första gången, skriver Financial Times.
Ukrainas attacker förstärker skillnaden. Enligt nyhetsbyrån Bloomberg angreps ryska raffinaderier minst 21 gånger under augusti, fler än under någon tidigare månad. Den ryska dieselproduktionen föll då med mer än 23 procent. Ryssland, normalt en av världens största dieselexportörer, har nu paradoxalt nog fått brist på drivmedel och har tvingats importera diesel från Asien, rapporterar Reuters.
Sedan Irankriget inleddes i februari har USA regering upprepade gånger sagt att Hormuzsundet snart ska öppnas. Beskeden har pressat ned oljepriset, även när Iran förnekat att förhandlingar pågår. Men vad händer om öppningen inte kommer?
– Om världen förbrukar 100 men bara producerar 95 måste de återstående fem tas någonstans ifrån. Nu tas de ur lagren. Till slut måste priset tvinga bort förbrukning, säger Christian Kopfer.
Russell Hardy, vd för Vitol, världens största oberoende oljehandlarföretag, intervjuades nyligen av Reuters. Vitol menar att det saknas omkring fyra miljoner fat diesel om dagen på världsmarknaden. Det motsvarar en överkonsumtion av 630 miljoner liter diesel per dag. Prisinformationsföretaget Argus Media gör en snävare beräkning och uppskattar bortfallet i den internationella handeln till 1,3–1,4 miljoner fat om dagen.
Amerikanska raffinaderier går redan nära sin maximala kapacitet. Under hösten stängs dessutom flera europeiska raffinaderier tillfälligt för underhåll, rapporterar Financial Times, samtidigt som efterfrågan normalt ökar under vinterhalvåret. Underskottet täcks än så länge genom att världens strategiska lager av råolja och diesel töms.
– Det finns ingen särskild dag när man kör rakt in i en bergvägg. Det är mer som en patient som långsamt tappas på blod. Det blir sakta men säkert värre, säger Christian Kopfer.
För privatbilister innebär högre drivmedelspriser färre resor eller byte till elbil. För åkerier, lantbruk och gruvor är läget svårare. Dyrare diesel höjer kostnaden för att odla mat, bryta malm och transportera varor. Sveriges stora raffinaderikapacitet ger inget fullständigt skydd. Världsmarknaden sätter priset även på den diesel som framställs här.
Det svenska skyddet har i stället varit politiskt, vilket är extra känsligt bara några dagar före valet. En tillfällig skattesänkning upphör den 30 september och en ytterligare sänkning av koldioxidskatten gäller till den 30 november. Partierna lovar mer pengar till hushållen, men om dieselpriset fortsätter upp riskerar en del av tillskotten att ätas upp av dyrare transporter.
– En fortsatt dieselbrist ökar risken för stagflation, en högre inflation och låg tillväxt, säger Christian Kopfer.
Christian Kopfer tror fortfarande att oljehandeln kommer att återställas. De ekonomiska drivkrafterna för att öppna Hormuz är enorma. Iran behöver exportinkomsterna, Gulfstaterna behöver fri sjöfart och USA vill få ned bränslepriserna och inflationen. Ett fortsatt stopp blir allt dyrare. Men hittills har kriget trotsat den ekonomiska logiken.
Fakta.Gånger då avtal om Hormuz sänkt oljepriset
Sedan USA inledde angreppen mot Iran den 28 februari har Donald Trump och hans regering vid upprepade tillfällen sagt att kriget snart kan vara över eller att ett avtal är nära.
9 mars: Trump sade att kriget i stort sett var avslutat och att operationen låg före tidsplanen. Senare samma dag sade han att kriget både var avslutat och precis hade börjat.
23–26 mars: Trump uppgav att nästan alla viktiga delar av ett avtal var klara och att Iran vädjade om en uppgörelse. Iran förnekade samtidigt att några förhandlingar pågick.
7–8 april: Trump sade att USA stod mycket nära ett avtal. Dagen därpå utlystes vapenvila. Under april fortsatte presidenten att tala om en möjlig uppgörelse inom någon eller några dagar. Samtidigt förekom faktiska direktkontakter mellan USA och Iran.
23 maj: Trump sade att ett avtal i huvudsak var färdigförhandlat och bara behövde slutföras.
8–17 juni: Trump talade om en total seger inom två veckor. Senare under månaden slöts ett samförståndsavtal och en vapenvila, men uppgörelsen föll snart samman. Kontroll och trafik genom Hormuzsundet var en central stötesten.
27 juli–4 augusti: Trump sade åter att en uppgörelse var nära. Finansminister Scott Bessent hävdade att ett avtal om att öppna Hormuzsundet kunde nås ”i dag eller i morgon”. Beskeden pressade ned oljepriset och lyfte börserna. Iran förnekade att direkta förhandlingar med USA pågick och uppgav att kontakterna gällde samtal med Oman om sundet.
Uttalandena har alltså ibland sammanfallit med verkliga kontakter och kortlivade vapenvilor. Men något varaktigt fredsavtal eller stabilt avtal om Hormuzsundet hade ännu inte kommit på plats.
Källor: Al Jazeera och The Washington Post.
Läs mer:
Experter: Kraftigt höjda bränslepriser väntar – oavsett regering
Så går det med klimatet efter fyra år med Tidöregeringen
Ukrainsk attack slår ut stort ryskt raffinaderi
Hemlig operation har öppnat Hormuzsundet för tankfartyg
