Den kände amerikanske statistikern Nate Silver skrev nyligen på sin webbsida att opinionsundersökningarna i vågmästarstaterna styrs mer i en och samma riktning än en fårhjord av sin herde på skotska höglandet.
På engelska kallas uttrycket för ”herding”.
Visst, det är uppenbart jämnt, men vissa opinionsföretag – som inte tillhör de mest respekterade – redovisar, enligt Silver, inte vad deras data verkligen säger. Av rädsla för att resultatet ska sticka ut och deras bolag riskera att framstå som ett av de minst träffsäkra.
I stället kan de använda redan presenterade resultat av andra företag i branschen som hjälp för att anpassa sina egna resultat.
De kommer inte att föra dem till toppskiktet av opinionsföretag som träffar rätt, men heller inte placera dem i bottenligan.
Olle Folke, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet, säger att det finns två avgörande anledningar till att opinionsundersökningarna blir allt mer likriktade.
– Det ena är så kallad viktning. Eftersom det i dag är svårare att nå folk blir utfallet mindre representativt för befolkningen än det varit tidigare. Då måste man kompensera för det.
Han ger ett exempel:
– I en undersökning kommer företaget att få tag på färre arbetslösa med låg utbildning i förhållande till hur stor andel av befolkningen de utgör, än aktiva personer med hög utbildning i yrkeslivet. Så när de lyckas få tag på en arbetslös beslutar de att räkna den personens svar som fler svar jämfört med svar från personer som tillhör mer lättfångade grupper.
Man kan vikta efter kön, utbildning, hur folk röstade i förra valet, var de bor och efter en rad andra faktorer.
– Viktningen blir mer och mer sofistikerad och finkalibrerad. Vad som händer då är att den metodologiska modelleringen får växande betydelse medan slumpmässigheten minskar.
Mindre opinionsföretag, som inte vill sticka ut, sneglar gärna på de etablerade bolagen.
– De tänker att de ska vikta på samma sätt som de mest respekterade i branschen – med följden att resultaten i undersökningarna närmar sig varandra. Det ger en illusion av precision, säger Olle Folke.
Det andra sättet att praktisera flockmentalitet sker i efterhand, enligt professorn.
– Men det är skillnad på om du anpassar din undersökning och viktning för att du vill få en viss kompensation i svaren. Eller om målet på förhand är att uppnå ett visst resultat efter att ha sett vad andra opinionsföretag kommit fram till.
Enligt Nate Silver, den amerikanske statistikern, finns det bolag i branschen som efter en genomförd undersökning tänker att den måste vara fel eftersom resultatet ligger så långt från andra. De korrigerar då viktningen i efterhand.
– Viktning före eller efter är två helt olika saker, men båda beror på att vi gått från att förlita oss på slumpmässigheten för att uppnå ett representativt urval och istället börjat modellera, säger Olle Folke.
Vissa experter menar att den upplevda överensstämmelsen av hur den allmänna opinionen är formad kan ingjuta en konstgjord tilltro till vem som kommer att vinna presidentvalet. Och därmed påverka hur medier täcker valkampanjen, hur partierna satsar sina resurser och till och med om väljare tycker att det är mödan värt att gå och rösta.
Konsekvensen av de likriktade opinionsundersökningarna gör dem framför allt mindre intressanta, enligt Olle Folke.
– Nyhetsvärdet är mindre än tidigare, men medier fortsätter att rapportera om dem som om de vore sporthändelser.
Ett exempel på något annat är den självständiga opinionsundersökaren J.Ann Selzer, som nyligen presenterade en undersökning i Iowa som gick på tvärs med alla tidigare – som pekade på ett försprång för Kamala Harris.
– Hon kan ju ha fel i sin nya undersökning, men hon litar på sin undersökning, är modig och har också ett rykte om sig att vara trovärdig, beskriver statsvetaren vid Uppsala universitet.
År 2008 visade hennes undersökning före Demokraternas primärval att en ung och relativt okänd senator från Illinois ledde. Senare på året vann Barack Obama valet. Både 2016 och 2020 pekade J.Ann Selzer på större ledningar i Iowa för Donald Trump än någon annan gjort. Båda gångerna vann Trump stort.
– Vad jag har förstått gör hon sina undersökningar på det gamla, traditionella sättet. Hon drar telefonnummer och ringer. Hon viktar inte särskilt mycket, utan räknar med att slumpmässigheten fungerar. Och hon har fortsatt att lyckas med det, säger Olle Folke.
