En måndagsmorgon i september förra året hittade en privatperson kroppen av 13-årige Milo i ett naturområde i Handen söder om Stockholm. Några veckor senare gick åklagaren Lisa dos Santos ut med att Milo hade skjutits ihjäl i en gängkriminell kontext. Under inledningsskedet gick utredningen framåt och flera personer misstänktes för inblandning i mordet och i december häktades två män i 25-30-årsåldern.
Nu, drygt ett år efter mordet på Milo, har ännu ingen åtalats. Kammaråklagare Åsa Lidefelt Skog har nyligen tagit över ärendet och berättar att de ”vänder på varje sten” för att komma vidare men att inga viktiga genombrott har skett.
– Det sitter inga frihetsberövade i ärendet just nu, säger hon.
Ett genombrott skulle kunna komma från USA. DN har tidigare rapporterat att Milos mobiltelefon – som troligen innehåller bevismaterial – inte har hittats, men det har skickats en begäran till USA om att få ut meddelanden från ett techföretag i ett försök att föra utredningen framåt.
Åsa Lidefelt Skog vill inte gå in på detaljer i Milofallet, men berättar att denna typ av ärenden innebär att man skickar en begäran om rättslig hjälp som justitiedepartementet hanterar.
– Om en begäran skickas till USA så sker det i enlighet med bilaterala överenskommelser mellan Sverige och USA om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål. Svensk åklagare skriver en framställan och det är justitiedepartementet som vidarebefordrar den till deras motsvarighet i USA, säger Åsa Lidefelt Skog.
Därefter tar en domstolsprocess vid som kan mynna ut i att företaget i fråga ska lämna ut informationen svenska åklagare har begärt. För att nå framgång i fallet måste man motivera sitt ärende noga, berättar Åsa Lidefelt Skog vidare.
– De är väldigt noggranna när det gäller att få information om ärendet och vad som ligger till grund för den här begäran man skickar in. Man kan inte slentrianmässigt mejla dem och be om information, för då får man ingenting, säger hon.
Brukar det vara framgångsrikt?
– Jag tycker att de brukar vara samarbetsvilliga. I de allvarliga ärendena, om man kan förklara varför man tror att det finns material sparat hos exempelvis ett techföretag i USA så brukar de absolut försöka tillmötesgå en. Det sägs inte nej, men det kan vara ganska omständliga processer för att få ut materialet. Om det finns något material sparat, säger Åsa Lidefelt Skog.
Så det handlar ofta om att problemet är att det inte finns något sparat?
– Nu begär vi det bara i de allvarliga brotten så jag kan inte svara på hur de resonerar i USA. Vi får till slut bara ett svar, och man får ta det för vad det är. Men i fall som i Milos är jag övertygad om att de gör vad de kan för att hjälpa till. Det är den känslan jag har fått i kontakten i alla fall, säger hon.
När DN i juni talade med Milos föräldrar stod det klart att det inte längre kom in tips till utredningen som skulle kunna föra denna framåt. Åsa Lidefelt Skog bekräftar att det inte har kommit in speciellt många relevanta tips i fallet.
– Det kan ju bero på väldigt många olika faktorer så klart. Dels att det skedde i en tid när det var väldigt mycket annat som skedde samtidigt. Men vi är fortfarande mycket intresserade av alla typer av tips som kan få ärendet framåt, säger hon.
Läs mer:
Föräldrarna till mördade 13-åringen: ”Inte en Milo till”
