Tonerna av Drömhus dundrar ut över Odenplan i Stockholm medan förbipasserande stannar till för att bevittna spektaklet – vissa förbluffade, andra ivrigt påhejande.
Det är mer eller mindre omöjligt att missa de två partybussarna som sviktar under tyngden av ett gäng pensionärer som hoppar, dricker Bellini på burk och viftar med rosa pompoms.
Det här är andra gången pensionsförvaltaren SPP bjuder in årets kull att fira pensionen – och en som hakat på är Eva Jacobsson.
– Tänk dig att inte behöva kliva upp en mörk och regnig novemberdag för att ställa dig på busshållsplatsen och vänta på en försenad och överfull buss, säger hon.
Eva Jacobsson berättar att hon sätter ett stort värde i att umgås med nära och kära, liksom upplevelser, som hon betonar inte behöver kosta så mycket. Det ser hon fram emot att göra ännu mera av som pensionär.
– Man ska se till att man har en buffert så att man klarar sig utifall man blir sjukskriven eller arbetslös. Men sedan är det upplevelser, för livet handlar ju om här och nu.
Pensionen väcker onekligen tankar om det liv som varit – och vad som kommer härnäst.
DN har rapporterat om konceptet ”Die with zero” med budskap om att vi inte bara ska spara utan också använda pengarna till upplevelser under rätt perioder i livet. Allt helt enkelt inte gå hädan med massa nollor på banken som skulle kunnat omvandlas till minnen.
Det passar väl ihop med Bengt Burelius och Madeleine Erikssons visioner. Bussarna har släppt av gänget för mingel på Stureplan och paret sitter nu i en soffa med ett varsitt glas bubbel i handen.
– Om du har noll kronor på kontot när du dör så har du gjort rätt, säger Madeleine Eriksson.
Bengt Burelius inflikar snabbt att de har koll på ekonomin.
– Ja, men när vi dör ska vi inte ha några pengar kvar, fortsätter Madeleine Eriksson.
Hur ska ni spendera pengarna då och vad har ni gjort hittills?
– Vi har levt livet hela tiden och har en marginal för oförutsedda utgifter, men man ska också leva livet och inte spara för mycket, säger Bengt Burelius.
De berättar att de hjälpt sina barn, som nu har utbildningar och egna inkomster.
Ska ni lämna pengar till nästa generation?
– Ja, blir det något över får de ju dela på det, säger Madeleine Eriksson.
Det är såklart inte alla som känner för att fira eller har en bra pension att se framemot, och det kan vara svårt att lämna arbetslivet av en rad olika anledningar.
För Angelica Diaz Pannes har det varit blandade känslor att närma sig pensionen. Hon berättar att hon är läkare och valt att gå ned på deltid nu.
– Det är inte så lätt alla gånger. Mitt jobb var min som identitet och nu är jag plötsligt pensionär och inte den jag varit i mer än 30 år, berättar Angelica Diaz Pannes.
Gert Thorin, har däremot inga blandade känslor.
– Jag har haft ett ganska tufft jobb och arbetat mycket med människor. Då känner man sig lite lagom mör. Det är bra att sluta nu, säger han.
Så vad härnäst?
– Jag kommer att titta på vad jag verkligen vill göra och vad jag inte gjort tidigare. Jag är intresserad av bilar och har köpt en veteranbil som jag ska hålla på med och kanske åka ut i Europa med, berättar Gert Thorin.
Han ångrar att han inte köpte den ännu tidigare.
Hur ser du på sparande kontra att använda pengar?
– Balans. Jag har bra koll på ekonomin. Jag är inte slösaktig men jag vill unna mig saker.
Är det viktigt för dig att lämna efter dig pengar?
– Nej, inte en chans. Jag lägger dem på mig, jag tycker jag är värd det.
