Nioåriga Bam står i ett soligt vardagsrum i Uddebo, utanför Tranemo, och håller kattungen Katt-Britt i famnen. Lillasyster Juls står på huvudet i soffan med mamma Stina Kajaso bredvid sig.

– Vi var där alla tre när den här mannen kom med bilen. Mamma, Juls och jag. Jag försökte springa till mamma. Folk skrek och jag fick ont i öronen. Det var läskigt… men, det var då och nu är nu, säger Bam.

Stina ler mot sonen.

– Det är tur att barn lever så mycket i nuet. När vi skulle till Borås efter det där ville han plötsligt inte dit. Jag trodde det var på grund av demonstrationen men då sa han: Det var där jag blev attackerad av en duva, säger hon och skrattar.

Stina Kajaso är kulturarbetare och aktivist – hon har demonstrerat för Palestina i nästan ett års tid. På kulturhuset i Uddebo finns en stor banderoll med texten ”Stoppa folkmordet i Gaza” som hon har varit med och hängt upp.

Till demonstrationen i Borås den 10 augusti gick hon med en blandning av känslor som nu blivit ett normaltillstånd: uppgivenhet blandat med ett rastlöst behov av att göra något.

– Jag tror inte att något vi gör kan stoppa Israels urskillningslösa attacker i Gaza. Jag demonstrerar för att visa för palestinier där och här i Sverige att det finns folk som bryr sig.

Det var en solig dag och hon uppskattar att det fanns ett 40-tal personer i tåget.

De hade precis svängt in på Österlånggatan nedanför Carolikyrkan i centrala Borås, en rutt de följt många gånger förr, när Stina Kajaso hörde upprörda röster bakom sig.

– Jag vände mig om och såg bilen backa och köra fram igen. Vi var kanske 10–15 meter därifrån. Min första impuls var att springa dit. Och sen direkt därefter: Barnen, jag måste skydda barnen!

Några personer i tåget sprang fram för att stoppa bilen, berättar hon, och andra sprang åt sidan. Allt gick väldigt snabbt. Efteråt rådde ett märkligt lugn.

– Vi ringde polisen men ingen kom. Vi var nog i chock, för vi fortsatte bara gå. Vi gick, grät och skanderade om fred. Jag ringde min sambo för att berätta att vi mådde bra, för jag var helt säker på att det skulle komma nyhetsflashar om att det hade skett ett terrordåd i Borås, säger hon.

Så blev det inte. Några timmar efter händelsen sade polisen till DN att man bedömde att det inte rörde sig om någon avsiktlig påkörning. Händelsen beskrevs i medierna som en konfrontation. Mannen stoppades av polis men fick sedan åka hem.

– Jag tänkte: Är det jag som är galen här? För mig fanns det inget som inte var aggressivt i det han gjorde, säger Stina Kajaso.

Rasande tillbringade hon hela helgen framför sin dator, här i köket i Uddebo, med att försöka få reda på mer om bilföraren.

Det hon hittade blev veckan därpå nyhetsstoff i bland annat Borås Tidning och senare även i riksmedia. Föraren, som visade sig vara en man i 70-årsåldern, hade i flera år uttryckt sig grovt rasistiskt och hatiskt om palestinier.

I nu raderade inlägg, som DN har tagit del av, skrev han ”Utplåna palestinier” och ”Oskadliggör samtliga palestinier omgående. De är inte människor, de är virus”.

– Det var först när detta kom fram som polisen och media tog det hela på allvar, säger Stina Kajaso.

Klockan 8 morgonen, måndagen efter demonstrationen, infann sig Mohamed Karraz på polisstationen och lämnade över det material om mannen som Stina och andra aktivister hade samlat ihop.

Han är ordförande för Palestinian Vision society i Borås som anordnat demonstrationer för Gaza varje helg sedan slutet på förra året. Demonstrationerna har varit tillståndsgivna och har beskrivits av polisen som lugna.

Nu står Mohamed Karraz vid Hötorget och pekar mot Österlånggatan där bilen enligt honom kom körandes mot demonstranterna.

– Jag var längre fram och jag hörde hur folk bakom började skrika och springa undan. Jag trodde först att någon hade kört fel. Men då såg jag att bilen kör och backar, kör och backar. Rakt mot folket. Alla var chockade, säger han.

Han sprang mot bilen och försökte signalera mot föraren att stanna. Föraren ska då ha svängt till höger, ut mot Allégatan, med upprörda demonstranter bakom sig. Mohamed Karraz var en av dem.

– Precis innan han skulle köra vidare backade han en sista gång och körde på mig så jag ramlade baklänges. Bilen träffade mig precis här under knät, säger han och visar en bild på sitt skadade ben från ett vårdbesök samma dag.

Polisen mötte upp demonstranterna och ambulans tillkallades men ingen fördes till sjukhus. Flera har enligt polisen sökt vård på vårdcentralen för lindrigare skador. Även mannen i bilen fick någon form av skada, enligt polisen.

Ett 30-tal personer anmälde föraren till polisen som initialt rubricerade händelsen som vårdslöshet i trafik och vållande till kroppsskada.

Mannen har i sin tur anmält demonstranterna för misshandel och skadegörelse. DN har utan framgång försökt nå honom för en intervju – han har hittills enbart framträtt i SD-kopplade kanalen Riks där han nekat till misstankarna.

I intervjun berättade mannen att han satt i bilen med två kvinnor och att de letade efter en restaurang i Borås när han blev omringad av demonstrationen.

– Eftersom jag är den jag är då säger jag: förbannade nazister. Tio sekunder senare blev vi omringade av sinnessjuka galningar. De misshandlade mig, säger mannen till Riks.

Han har också sagt till polisen att demonstranterna slagit med baseballträn mot bilen och gjort sönder hans däck med en kniv.

Det förnekar Mohamed Karraz.

– Vi gick fram för att försöka stoppa honom från att köra på folk. Varför skulle vi attackera honom? Vi känner inte honom. Det fanns ingen kniv. Hans däck gick sönder när han körde på här, säger han och pekar på kanten till en metallkruka där ett träd är planterat.

Andra veckan efter demonstrationen tog åklagare Jack Parsland över utredningen. Brottsrubriceringen ändrades till försök till misshandel med hatbrottsmotiv och mannen anhölls kortvarigt under tiden som polisen säkrade bevisning.

– Vår uppfattning är att det är ganska klart att han har kört in i det här demonstrationståget. Vi har en ganska bra bild av händelseförloppet, vi utreder motivbilden, säger han till DN.

Parallellt inleddes en utredning av mannens anmälningar mot demonstranterna men där har ingen delgivits misstanke ännu.

DN har pratat med två personer som bevittnat händelsen. Fadil hade varit på Ica och handlat när han såg bilen framför sig.

– Jag var lite vid sidan av men demonstranterna blev i princip påkörda. Han körde fram och backade sedan in mot folk innan han körde iväg i full fart, säger han.

Ett annat vittne, som inte vill gå ut med sitt namn, berättar att han följde hela skeendet från sitt fönster.

– Först stod bilen stilla och sedan började han köra sakta mot dem. De som stod längst bak började reagera, de viftade med armarna och undrade vad han gjorde. Och då körde han jättefort fram mot dem.

Enligt vittnet hade föraren under hela förloppet gasat fyra gånger och innan han körde iväg ska han ha backat in i folk.

– Jag blev helt chockad. Det fanns familjer i demonstrationen. Det fanns folk på uteserveringarna. Oavsett om han var rädd eller förbannad, det sättet han körde på finns det inga ursäkter för. Han gasade rakt mot folk på en gågata.

Hur betedde sig demonstranterna?

– De tappade sina plakat och bilen körde över dem. Man hörde hur det knakade. Några slog mot biltaket med de här förstörda plakaten. Några knivar såg jag inte. Någon kan ha försökt få ut honom ur bilen där i slutet, precis innan han körde iväg. Men det var inget jag såg, säger han.

Båda vittnen har lämnat sina uppgifter till polisen.

Mohamed Karraz bär stolt sin Palestinasjal genom centrala Borås. Han låter sig inte skrämmas med säger att han känner sig besviken över tystnaden från politiskt håll.

– Det finns en uppenbar dubbelmoral i hur svenska politiker hanterar rasistiska brott. När vissa grupper utsätts för våld fördöms det snabbt och kraftfullt, medan attacker mot palestinier och deras anhängare ignoreras eller förminskas.

Stina Kajaso berättar att händelsen har fått henne att ifrågasätta om Sverige verkligen har objektiv fri media och ett fungerande rättsväsende.

– Jag har trots allt haft något slags grundläggande förtroende för ett sunt svenskt samhälle, där man vet vad som är rätt och fel. Det känns förlorat nu, säger hon.

Share.
Exit mobile version