De står först i kön när Trump ska utvisa miljontals invandrare från USA

– Jag oroar mig inte över Trump. Han är bra för business och då blir det säkert mer jobb för mig.

59-årige Carmelo ser inte så övertygad ut när han berömmer den man som just har valts till USA:s president för andra gången.

Carmelo kom till Colorado från Acapulco i Mexiko för 22 år sedan. Han har aldrig ens försökt få uppehållstillstånd, men jobbade i många år på ett lager och packade fiskeutrustning. Sedan fick han sparken.

När vi träffar honom har han just fått några timmars påhugg med snöskottning för 50 dollar i kontanter.

Och ju längre vi pratar med honom, desto mer förstår vi hur rädd han är.

Han berättar att hans son, som då var 24 år gammal, kidnappades av maffian i Mexiko för fyra år sedan. Han tvingades betala 15 000 dollar i lösesumma, men sonen har inte setts till sedan dess.

– Min dotter säger att jag aldrig får komma tillbaka. Då dödar de mig också.

Två ortnamn har varit en följetong under Trumps valrörelse.

Det ena är Springfield, Ohio, där haitiska invandrare påstods ha ätit folks husdjur. Det andra är Aurora, en stad på 400 000 invånare som är hopväxt med Denver, delstaten Colorados huvudstad.

– Vi kommer att sätta igång den största deporteringen i vårt lands historia, sade Trump vid ett framträdande i september.

– Och vi kommer att börja med Springfield och Aurora.

Uppemot 20 miljoner utlänningar ska utvisas, har den blivande presidenten sagt. Trots att antalet papperslösa invandrare i USA enligt officiell statistik är cirka 11 miljoner. Det är sådana som ”förgiftar blodet i vårt land”, enligt Trumps retorik.

Och ingen plats tycks vara mer förgiftad än Aurora.

– Där är de så fräcka att de har tagit över delar av delstaten. Och att få ut dem kommer att bli en blodig historia. Det blir svårt, men vi fixar det, har Trump sagt om staden.

Det stämmer att det finns många invandrare i Aurora: mexikaner, etiopier, senegaleser, mauretanier och nepaleser. Ingen annan stad i Colorado har större andel utlandsfödda.

– Det är billigare att hitta boende och jobb här än i Denver. Och många dras hit för att de hittar landsmän här, säger Mateos Alvarez som leder en organisation för hjälp till nyanlända i Aurora. Mest arbetar han med folk från Venezuela som har kommit i stora skaror de senaste åren.

Och det är just venezuelaner som har hamnat i skottgluggen under årets valrörelse.

Det beror på en video som dök upp i slutet av augusti. Den visade fem beväpnade män som går uppför en trappa och tar sig in i en lägenhet. I ett annat klipp försöker de bryta sig in genom en låst dörr.

Filmerna är från några nedgångna trevåningshus på Dallas Street, en fattig del av Aurora. Männen påstods tillhöra Tren de Aragua, ett ökänt kriminellt gäng från Venezuela.

De var definitivt brottslingar, eventuellt medlemmar i gänget. Tio medlemmar i Tren de Aragua tros ha tagit sig hit – av fler än 10 000 venezuelaner i Denverområdet. Alla tio har gripits och kommer troligen att deporteras.

Men att gänget skulle ha ”tagit över” området – eller en del av Colorado – stämmer inte. Stadens republikanske borgmästare, som bidrog till att sprida det ryktet, har senare tagit avstånd från det.

I grunden verkar det handla om en oseriös fastighetsägare som har låtit bli att underhålla sina hus. När han fick anmärkningar från myndigheterna hyrde han in en pr-konsult som fick nys om den ökända videon och som skickade in den till Fox News, den konservativa tv-kanalen.

När vi besöker husen på Dallas Street möts vi av barn som bygger en snögubbe mellan husen, med morotsnäsa och hatt. Sedan sparkar de ner den och skrattar så de kiknar.

Vi talar med Dexi, en kvinna i 40-årsåldern som är mamma till ett av barnen. Hon har kommit hit från Venezuelas huvudstad Caracas.

– Visst har vi problem här. Allt är trasigt i lägenheterna. Det kryllar av ohyra och ingen hämtar våra sopor. Vi vet inte ens vem som äger husen och var vi ska betala hyran.

Hon har förstås hört om videon som spreds.

– Det var dåliga människor. Det finns dåliga människor från alla länder. Men vi har inte kommit hit för att begå brott, bara för att få ett bättre liv.

När videon från bostadsområdet blev viral kom journalister hit och ville intervjua hyresgästerna. Det kom också okända personer som filmade med sina mobiler och lade ut videor på nätet.

På en sådan video som spreds på Tiktok syns Dexi titta ut från dörren till sin lägenhet.

– Jag drog upp tröjan för att dölja ansiktet. Och sen sade de på videon att jag var en skummis, flickvän till ett gäng som de påstod hade tagit över.

– Min syster såg det i Venezuela och blev helt chockad.

Dexi har hört om Trump och hans utpekande av Aurora. Och visst är hon nervös för att hon och hennes familj ska utvisas. Den 6 november hade hon tid för en asylintervju, men den har skjutits upp.

När vi träffas har hon just fått veta att hennes svärmor har dött i en fallolycka hemma i Caracas. Men hennes man är ute och skottar snö och vet inget än.

Dexi har tillräckligt med bekymmer för att orka oroa sig för Donald Trump.

Ungefär så säger många invandrare vi träffar i Aurora. Att de har fullt sjå med att skaffa pengar till mat och hyra, och kanske lite extra att sända hem.

Och bland latinamerikanerna i staden finns många som har bott här som papperslösa i många år, men som har barn som är födda här och därför är amerikanska medborgare.

Som den snöskottande Carmelo. Och som Sandra Pitol som kom hit från Veracruz i Mexiko för 19 år sedan.

Vi träffar henne i en trång tvårummare som hon delar med sin man och två barn.

Även Sandra skottar ibland snö och hoppar in som daglönare hos rika familjer. Hennes man Alfonso jobbade i många år på byggen, men råkade ut för en arbetsskada för tio år sedan och kan inte arbeta längre.

– Jo, ibland blir jag nervös när jag tänker på vad Trump har sagt.

Hon finner en viss trygghet i att båda hennes barn har amerikanskt medborgarskap. De kan väl ändå inte splittra vår familj, tänker hon.

17-årige sonen Angel går sista året i high school. Han har bra betyg och drömmer om att bli arkitekt.

– Det finns ett bra college i Denver där jag tror att jag kan komma in, säger han. Men då måste jag få ett stipendium. Annars kommer vi aldrig att ha råd.

Kanske lyckas han förverkliga sin egen amerikanska dröm. Som så många invandrare före honom, inklusive Donald Trumps tyska farfar.

Mexikanerna är den största latinamerikanska gruppen i Aurora och många av dem är födda här. Venezuelanerna är en växande grupp och den som kom hit senast.

Sandra Pitol är skeptisk till de nyanlända.

– Det är mycket mer brott här nu sedan de kom. Rån och folk som tar över andras företag. Min egen bil blev stulen här på gatan, och jag tror det var venezuelaner som gjorde det.

Hon har hört att kriminella gäng har kommit till Aurora. Hon säger att hennes 22-åriga dotter tänkte rösta på Trump för att stoppa invandringen, men att hon inte hade tid att gå till vallokalen på grund av sitt jobb.

Konservativa medier, Tiktok och Instagram har lyckats så split mellan olika spansktalande grupper i Aurora.

De förstärker Trumps påståenden om att folk som kommer in i USA är ”grova brottslingar, mentalsjuka och terrorister”. Trots att statistiken visar att utlandsfödda är mindre benägna att begå brott än människor som är födda här.

Många av venezuelanerna, som Dexi i det nedgångna huset på Dallas Street, har sänts till Denverområdet i bussar som betalas av delstaten Texas och dess guvernör Greg Abbott.

För Abbott – som är en trogen anhängare till Trump – är det ett sätt att visa fingret åt liberala delstater. Han skickar migranter till platser som New York, Chicago och Denver. Det är demokratiskt styrda städer som har förklarat sig som sanctuary cities, städer där papperslösa får samma rättigheter som andra invånare.

Hur blir det med ”den största deporteringen i historien”? Är det tomma slagord som Trump använder för att elda upp sina anhängare? Eller menar han faktiskt vad han säger?

Den blivande vicepresidenten JD Vance har satt ett tydligt riktmärke: en miljon ska utvisas varje år.

Men många påpekar att det kan bli svårt, både rent logistiskt och för att många fall kommer att hamna i domstol.

Forsknings- och juristorganisationen American Immigration Council har räknat ut att kostnaden för att utvisa en miljon personer under ett år skulle landa på 88 miljarder dollar (motsvarande 950 miljarder kronor) – även om 20 procent lämnar landet frivilligt.

Det är dubbelt så mycket som budgeten för NIH, den federala myndigheten för medicinsk forskning, och fyra gånger mer än vad rymdorganet Nasa kostar varje år.

Då räknar man heller inte med kostnaden för näringslivet som mister stora mängder arbetare. Eller för staten som förlorar upp emot 80 miljarder dollar i skatteinkomster.

Så massdeporteringen kan bli en dålig affär för USA. Hoppet för papperslösa som Sandra, Carmelo och Dexi är att affärsmannen Trump inser det.

– Vi var ju nervösa förra gången han blev president också, för åtta år sen. Och inget hände, säger Sandra Pitol.