Tidöpartiernas förslag innebär att alla som arbetar inom offentlig verksamhet ska ha en plikt att ange papperslösa personer till polisen och Migrationsverket. Förslaget har stött på kritik, inte minst från aktörer inom skolväsendet och sjukvården, och experter har flaggat för att en angiverilag skulle kunna krocka med internationella konventioner.
På onsdagen arrangerade de fem välfärdsfackförbunden Akademikerförbundet SSR, Sveriges Lärare, Vision, Kommunal och Vårdförbundet en demonstration mot förslaget på Sergels torg i Stockholm.
Elisa Lundin är sjuksköterska på en akutmottagning i region Gävleborg och har åkt till Stockholm för att delta i demonstrationen.
– Jag jobbar inom akutsjukvården och då är det ännu mer kritiskt att man faktiskt kommer in när det krävs. Jag ser en risk att man försöker lösa saker och ting själv och inte vågar lita på vården, säger hon.
Skulle du följa lagen om den blev verklighet?
– Nej, min etiska kompass för asylrätten och för mänskliga rättigheter väger tyngre i det här fallet. Det handlar om att människor ska hjälpa varandra och inte ställa man mot man. Jag är beredd att ta konsekvenserna om de inför en angiverilag och jag blir tvungen att bryta mot den.
Tomas Rosengren, lärare på folkhögskola och ordförande för Sveriges Lärare Folkhögskola, säger att en informationsplikt skulle undergräva förtroendet mellan honom som lärare och eleverna i klassrummet.
– Vår relation bygger på förtroende. Vi ska inte ägna oss åt sånt här, säger Tomas Rosengren, som också ser det som osannolikt att han skulle följa en lag om informationsplikt.
Har man inte en plikt som statligt anställd att följa de lagar som folkvalda lägger fram?
– Jo, men då får de som är folkvalda visa lite lyhördhet. Det är tydligt att många viktiga yrkesgrupper i välfärden säger att det här inte är okej. Lyssna på oss som finns i verksamheten och hur det skulle påverka vår vardag.
Liberalen Jan Jönsson, som är oppositionsborgarråd i Stockholms stad, var en av talarna på demonstrationen. Han tycker att lagförslaget riskerar att trasa sönder förtroendet mellan personer som behöver stöd och hjälp och de som ska utföra jobbet.
– Jag hoppas att man landar i slutsatser som handlar om att det här får för stora konsekvenser för tillit och förtroende från människor som behöver samhällets stöd. Det är en viktig fråga för hela vårt samhälle, att vi inte ska hålla på att ange varandra.
Han säger att det blev tydligt på Liberalernas senaste landsmöte att partiet är enat i sin kritik mot förslaget.
Varför har Liberalerna i regeringen då gått med på det?
– Det kan jag inte svara på, eftersom jag inte satt med vid det förhandlingsbordet. Men det är ingen tvekan om att partiet på framför allt kommunal och regional nivå slagit fullständigt bakut över det här förslaget.
Den 29 november ska utredaren lämna över sitt förslag på hur informationsplikten ska genomföras.
Fakta.Facket inom välfärden protesterar mot lagförslag
Informationsplikt, anmälningsplikt och angiverilag är olika benämningar på det lagförslag som nu utreds av regeringen.
Förslaget går ut på att anställda i regioner, kommuner och myndigheter ska vara skyldiga att undersöka personers lagliga rätt att vistas i landet och ange papperslösa till Polisen och Migrationsverket.
Senast den 29 november ska utredningen lämna över sina förslag om eventuella undantag för den här informationsplikten.
