Kanske är det Nordens främsta mittenpolitiker som kisar mot solen. Den tidigare statsministern Lars Løkke Rasmussen övergav partiet Venstre och startade Moderaterne för fem år sedan, för att få till samarbete över blockgränsen i dansk politik.
Efter valet till Folketinget hösten 2022 nådde han målet. Socialdemokraten Mette Frederiksen tog in statsråd från Venstre och Moderaterna i regeringen. Lars Løkke Rasmussen fick utrikesministerposten.
”Samlar – när andra splittrar” lyder partiets slogan inför det danska valet till Folketinget om drygt en vecka.
– Vi går till val på att få ett mandat för att fortsätta bygga broar, säger Løkke till DN i vårvärmen utanför matmarknaden Storms Pakhus i Odense.
Han har precis deltagit i en utfrågning och chattat med tittarna under danska TV2:s stora valmöte.
Nu unnar han sig en rökpaus – precis som efter det dramatiska mötet i regeringskvarteren i Washington i mitten av januari. Løkke besökte USA ihop med sin grönländska ministerkollega Vivian Motzfeldt. Efter drygt en timmes överläggningar med USA:s vicepresident JD Vance och utrikesminister Marco Rubio hastade delegationen från det danska kungariket ut för att lugna nerverna med nikotin.
”Om jag hade vetat att allt sändes live till er alla hade jag kanske sprungit lite tjusigare”, konstaterade Løkke häromdagen.
Viktigare än löpstilen: Några dagar efter mötet i Washington backade USA:s president Donald Trump från hotet att erövra Grönland med våld.
Jag frågar Løkke om världen har anledning att vara orolig över valet i Danmark.
Han svarar att det beror på valutgången och förhandlingarna efteråt:
– Jag är orolig för det där svartblå som definieras som negativt mot något som är rött, men också innehåller partier som är ultimativa, som inte tycker att vi ska vara med i EU och som vill spara kraftigt på biståndet. Jag tror att det blir ett Danmark som är svårt att känna igen för våra nordiska och europeiska samarbetspartners, säger han och tillägger:
– Å andra sidan är jag förstås nervös för att det kommer in en regering med en ekonomisk politik som gör att Danmark inte får den tillväxt och utveckling som Danmark behöver.
I Sverige samarbetar Moderaterna och Socialdemokraterna i 60 kommuner. På riksplanet är det breda samarbetet fortfarande kontroversiellt. Frågan är om det går att lära något av grannlandet i söder.
Lars Løkke Rasmussen hävdar att den danska koalitionen har fått igenom viktiga reformer, från lättnader för familjeföretag till höjda löner för sjuksköterskor i offentlig sektor. Han nämner särskilt ”Gröna treparten” som är en överenskommelse om klimatomställning av det danska jordbruket.
– I stället för att hoppa från dag till dag mellan att vara jordbruksvänlig och att vara miljöinriktad har vi nu gjort en visionär plan, säger han.
Han är också övertygad om att samarbetet spelade roll i den akuta Grönlandskrisen.
– Det betyder att vi har haft en regering som varit stabil och, vill jag också hävda, kompetent. Det tror jag har varit en styrka. Många danskar kommer fram och säger att ”jag har aldrig någonsin drömt om att rösta på Socialdemokraterna, men jag är glad att det är du och Mette som fortfarande sitter där”. Eller ”Jag har aldrig röstat på er och det kommer jag inte heller att göra, men jag är glad att du är vår utrikesminister”.
Men opinionsmätningarna säger en annan sak: Socialdemokratiet, Venstre och Moderaterna ser ut att tappa åtskilliga mandat i valet. Mycket talar för att den nuvarande regeringskonstellationen har nått vägs ände.
Under TV2:s valmöte på Storms Pakhus i Odense hålls en märklig duell, där statsminister Mette Frederiksen utmanas av sin egen vice statsminister och försvarsminister, Venstres partiledare Troels Lund Poulsen. Han försöker profilera sig som borgerlig statsministerkandidat. Hon har öppnat för att regera med mitten eller vänstern.
Attacker och lovord avlöser varandra.
– Jag är inte så säker på att vi borde skiljas, säger Frederiksen i debatten.
Det är oppositionen till höger och vänster som växer i mätningarna och de vill återskapa blockpolitiken. Socialistisk Folkeparti kräver att Mette Frederiksen byter samarbetspartners.
– Det har varit en märklig regering som har skapat massiva skattelättnader som vi hade kunnat lägga på vårt välfärdssamhälle, säger partiledaren Pia Olsen Dyhr till DN.
Rödgröna Enhedslistens ledare Pelle Dragsted pekar även på att regeringen har höjt pensionsåldern och gynnat de rika.
– För den genomsnittlige dansken, för löntagaren, för pensionären, för studenten har det inte varit en bra regering. För klimatet och naturen har det inte varit bra. Det är också därför det är en av de mest impopulära regeringarna i dansk historia, säger han.
Regeringen har fått skarp kritik från både blå och röda partier för beslutet att finansiera satsningar på försvaret genom att avskaffa helgdagen Store Bededag. Bland annat Konservative Folkeparti lovar att återställa ledigheten.
– Det finns många saker som vi vill rätta till efter den här regeringen, säger partiledaren Mona Juul.
Precis som i svensk politik har regeringsfrågan splittrat borgerligheten. Inger Støjberg var toppolitiker i Venstre och minister i Lars Løkkes regeringar. Nu leder hon Danmarksdemokraterne, med fokus på landsbygdsfrågor och en stram invandringspolitik.
Hon har inget till övers för sin forna chef och partikamrat.
– Lars Løkke Rasmussens politik rör sig snabbt bort från den blå familjen och in i det röda blocket. Jag tycker att SVM-regeringen har varit katastrofal. Nu har vi ett enda ultimativt krav och det är att det blir en blå statsminister. Vi kommer aldrig någonsin att göra Mette Frederiksen till statsminister, säger hon.
Mycket talar för att Moderaterna blir ett av Folketingets minsta partier. Men dansk politik är splittrad. I slutändan är det den som kan räkna till 90 – och säkra en majoritet av mandaten i Folketinget – som avgör hur landet ska styras.
Möjligen blir Lars Løkke Rasmussens parti än en gång tungan på vågen mellan blocken. Då behåller han positionen som kungamakare i dansk politik. Även om han avfärdar sådana spekulationer i vårsolen utanför Storms Pakhus.
– Vi har parlamentarism i Danmark, vi har inga presidentval. Så här och nu kämpar vi bara för att Moderaterne ska få så många platser som möjligt.
Fakta.Fem frågor i valrörelsen
Förmögenhetsskatten. Socialdemokraterna vill beskatta de rikaste och lägga pengarna på skolreformer. De borgerliga partierna rasar mot förslaget och varnar för skatteflykt.
Dricksvattnet. Klimat och miljö är väljarnas viktigaste fråga, enligt mätningarna. Partier till både höger och vänster vill se ett nationellt besprutningsförbud i områden där grundvattnet är extra viktigt.
Grisuppfödningen. Radikale Venstre går i spetsen för förslag om att minska svinproduktionen. Flera rödgröna partier kräver bättre villkor för grisarna. Men motståndet mot förändringar är stort på den danska landsbygden.
Store Bededag. Regeringen har slopat den traditionsrika ”stora bönedagen” i maj när danska folket brukar fira sina konfirmander. Syftet var att få in mer pengar till statskassan och försvaret. Både blå och röda partier vill återställa ledigheten.
Invandringen. Inte lika dominant som tidigare. Men Dansk folkeparti kräver färre muslimer. Socialdemokraterna vill begränsa sjukvården för människor som begått våld mot vårdpersonal – och räknar med att invandrare från Mellanöstern påverkas.
Fakta.Valet i Danmark.
Valet till Folketinget hålls den 24 mars.
Tolv partier tävlar om väljarnas röster: Socialdemokratiet, Radikale Venstre, Konservative Folkeparti, Socialistisk Folkeparti, Borgernes Parti, Liberal Alliance, Moderaterne, Dansk Folkeparti, Venstre, Danmarksdemokraterna, Enhedslisten, Alternativet.
Läs mer:
Cigarettdiplomaten Lars Løkke Rasmussen – inte bara ”kold i røven”
Karin Eriksson: Ska Trump säkra segern åt Mette Frederiksen?
Hyllningar till iransk ledare kan stoppa danskt medborgarskap
Forna fiender styr nu i 60 svenska kommuner: ”Ganska kontroversiellt i mitt parti”
