En man har klättrat upp i ett träd vid gräsmattan intill Civic center park i centrala Denver. Några klänger på pelarna vid den stora stadsparken. Det är deras chans att få en glimt av det som händer.
Vänsterns unga stjärna Alexandria Ocasio-Cortez har kommit till Colorados huvudstad tillsammans med senatorn och tidigare presidentkandidaten Bernie Sanders. Hon är hedersgäst på hans politiska turné. Tillsammans manar de till kamp mot den nygamla presidenten Donald Trump och hans allierade bland miljardärerna i USA. De vill slåss mot vad de kallar oligarkerna. Och de är sannerligen inte ensamma.
Kanske är 30 000 personer på plats i Denver, kanske ännu fler, med flaggor och knappar och t-tröjor och höjda nävar. ”Visa motstånd”, ”fuck Trump” och ”försvinn, Elon”, lyder några av budskapen. Många återanvänder en ordlek från valåret 2016: ”Feel the Bern”, känn hur det bränner med Bernie Sanders.
Den 83-årige socialisten från Vermont är mer populär än någonsin.
– På mina hundratals kampanjmöten har vi aldrig varit så många som här, säger han på scenen.
Men mötet är inte bara en protest mot Trump. Det blir också en protest mot alternativet.
Demokraternas mardröm i mars går att sammanfatta i några få meningar. Sprickorna växer i partiets toppskikt. De starkaste profilerna drar åt olika håll. Partiet får bottenbetyg från väljarna i opinionsmätningarna. I två skilda undersökningar från NBC News och CNN uppger färre än tre av tio att de har en positiv syn på Demokraterna. Det är de lägsta noteringarna sedan början av 90-talet.
Den akuta krisen utlöstes fredagen den 14 mars, när ledamöterna i senaten klubbade Republikanernas budget.
Minoritetsledaren Chuck Schumer var en av tio demokrater som valde att släppa fram förslaget (en av de tio, Angus King, är formellt oberoende men röstar vanligtvis med Demokraternas partigrupp). I praktiken gick de med på att slakta finansieringen av en lång rad lokala projekt, från satsningar på forskning och medborgarhus till upprustningar av vägar och flygplatser. De fruktade att alternativet – en nedstängning av den federala verksamheten – skulle ha gynnat Donald Trump och hans allierade Elon Musk ännu mer.
Men Demokraterna var djupt splittrade. Hakeem Jeffries, som är demokratisk minoritetsledare i representanthuset, uppmanade senatorerna att rösta nej. Alexandria Ocasio-Cortez använde uttryck som ”slag i ansiktet”, ”skymf” och ”svek”.
Sedan åkte hon på turné med Bernie Sanders.
Kampanjen i Colorado inleds på förmiddagen i en sporthall i Greeley, en universitetsstad någon timme norr om Denver. Kön är lång, och många tusen åskådare får följa talen på en storbildsskärm utanför.
Ett rockband, en fackföreningsledare och ensamstående trillingmamma värmer upp publiken, som om det skulle behövas. Publiken hälsar Alexandria Ocasio-Cortez med en talkör: AOC! AOC! AOC!
Det har gått nästan sju år sedan hon chockade partietablissemanget och knockade en partiveteran i primärvalet till kongressen. Hon förblir en frontfigur för den amerikanska vänstern.
Nu anklagar hon miljardärerna för att ha kopplat greppet om USA.
– Det som dessa människor försöker kalla radikalt och galet är bara sunt förnuft för mig, säger hon.
Och så kommer några meningar som får sporthallen i Greeley att skaka.
– Det handlar inte bara om Republikanerna. Vi behöver ett demokratiskt parti som slåss hårdare för oss.
Publiken vrålar, höjer nävarna i luften och stampar med fötterna. Advokaten Jeri D Shepherd står längst fram vid scenen i en tyghatt täckt av kampanjknappar med radikala budskap. Hon lyssnar belåtet på reaktionerna.
– Chuck Schumer borde skämmas. Han behöver gå i pension, säger hon.
Hon tillägger att det är vanligt folk som far illa av budgeten.
– Ensamstående mammor. Fackföreningar. Migranterna. Deras familjer. Men politikerna lyssnar inte på folket. De lyssnar på kapitalet, säger hon.
Hon gör undantag för Alexandria Ocasio-Cortez och Bernie Sanders och några andra progressiva politiker i kongressen. En ny yngre stjärna vid namn Jasmine Crockett.
Hon citerar Kamala Harris vicepresidentkandidat Tim Walz.
– Han använder ett begrepp som många av oss i Colorado begriper. Förebyggande försvar. Det kommer från amerikansk fotboll. Det är när man inte försöker vinna längre. Man försöker bara undvika att förlora. Det är vad som har hänt med Demokraterna.
När började problemen för partiet? Det finns många svar på den frågan.
Kanske i valrörelsen 2016, när partitopparna underskattade hotet från Trumpkampanjen. Kanske på valnatten samma år, när vita arbetarväljare i rostbältet vände Demokraternas kandidat Hillary Clinton ryggen och skräcken spred sig i partiet.
Kanske sommaren 2021, när inflationen tog fart och Joe Bidens popularitet som nyvald president började svikta. Kanske våren 2023 när han ställde upp för omval trots väljarnas missnöje.
Klart är att den dåvarande vicepresidenten Kamala Harris förlorade presidentvalet i november förra året, efter att ha ersatt Biden och genomfört en 107 dagar kort kampanj. Först lyckades hon gjuta mod i partiet, sedan hade hon stora problem med att ta avstånd från sin tidigare chef.
Harris ärvde också en mediestrategi som gick ut på att hålla journalister och väljare på avstånd. Den tidigare parhästen Tim Walz tycker att det var ett misstag. Han hävdar att partiet skulle ha tagit större risker och haft fler möten med medborgarna.
– Vi borde inte ha varit så defensiva, säger han i en intervju med politiksajten Politico.
Bernie Sanders har spelat i anfallet i decennier. Han håller ett brandtal till åhörarna i sporthallen i Greeley, hälsar på fansen, går ut och håller ett extra tal till publiken som inte fick plats i arenan, och åker till Denver för att upprepa showen.
Många av budskapen handlar om den växande ojämlikheten, storföretagarnas girighet och vanligt folks umbäranden.
Man kan väl säga att Donald Trumps allians med techmiljardärer som Elon Musk har gett den vresige radikalen från Vermont ny energi.
Än en gång går han till attack not finansieringen av politiska kampanjer. Han betonar att problemet inte bara gäller Republikanerna.
– Miljardärerna betalar för det demokratiska partiet också!
I drygt två månader har Donald Trump och hans allierade dominerat den politiska debatten med en flodvåg av beslut och utspel från Vita huset. De har inlett handelskrig mot Kanada och hotat att erövra Grönland med militärt våld. De har genomfört effektiviseringsräder mot departement och myndigheter, begränsat transpersoners rättigheter och slaktat satsningar på mångfald och inkludering. De har utövat påtryckning på journalister och domare. De har sparkat åklagarna som utredde stormningen av Kapitolium och benådat fångarna som deltog i upploppet.
Man kan säga att vänstern har en del att protestera mot. Dessutom återvänder väljare i Florida och Wisconsin till valbåsen redan den 1 april.
Det fanns faktiskt en kampanjplan i Demokraterna innan bråket om budgeten eskalerade.
Under de senaste veckorna har partiet och olika progressiva organisationer försökt ställa Republikanerna till svars genom så kallade townhalls eller medborgarmöten.
Samtidigt som Sanders och Ocasio-Cortez kampanjar i västra USA, samlas några hundra personer i en konferenslokal i Harrisburg i vågmästarstaten Pennsylvania i öster.
Formellt är det ett protestmöte mot den republikanska kongressledamoten Scott Perry (som inte är på plats). Många av åhörarna vittnar om hur de känner en helig vrede mot Vita huset och Republikanerna. Det är bara det att de är så irriterade över Demokraterna också.
Vi möter flera personer som har svårt att smälta att Donald Trump undkom ansvar för sin roll i upploppet i kongressen den 6 januari 2021. I en annan tid hade de kanske riktat vreden mot Högsta domstolen, som sinkade rättsprocessen och slog fast att presidenten hade immunitet för många av sina handlingar.
Nu riktas udden mot Bidenadministrationens justitieminister Merrick Garland.
– Det tog honom två år att ens komma igång, säger Warren Atkins, som är en pensionerad posttjänsteman och facklig kämpe.
Kanske har stormningen av Kapitolium blivit en hämsko för Demokraterna istället. Det är en av teorierna på medborgarmötet i Harrisburg.
– Demokraterna vill inte bli som Republikanerna. Men det går faktiskt att protestera utan att storma Kapitolium och skada andra människor, säger Jennifer Teeple, som är it-expert och aktivist.
Pensionären Zenoria M Owens instämmer.
– Jag tycker inte att vi ska kasta tegelstenar. Men vi kan vara lite mer högljudda, säger hon.
Demokraterna är inte ett parti av svensk modell, med starka strukturer bortom toppkandidaterna. Det finns ingen haverikommission eller valanalysgrupp som slår fast vad som hände i höstas. I stället spretar debatten åt olika håll.
På Sanders och Ocasio-Cortez kampanjer och på medborgarmötet i Pennsylvania hörs och syns människor från vänsterfalangen.
Kritikerna menar att det är just den gruppen som har skrämt bort mittenväljarna genom sina radikala ekonomiska förslag, långtgående krav på grön omställning och överdrivet politiskt korrekta wokeidéer om att bekämpa rasismen och sexismen.
I valrörelsen i höstas var Trump och hans allierade skickliga på att nagla fast rivalen Kamala Harris vid gamla uttalanden om hur en transperson som sitter i fängelse eller i förvar har rätt till könsbekräftande vård. De fick henne att framstå som en verklighetsfrämmande wokeliberal. Det spelade ingen roll att hon kom ut som vapenägare eller försökte hålla en låg profil om att hon kunde bli första kvinnliga presidenten.
Veteranen James Carville, strateg från Clinton-eran på 90-talet, hör till dem som hävdar att Demokraterna får betala ett pris för gamla synder.
I podden ”Politics war room” utmålar han partikamraterna som självgoda och moraliserande storstadsbor som stämplar väljarna på landbygden som feta, lata och dumma. Han vill att Demokraterna ska bida sin tid, medan Donald Trump och Republikanerna kör på med hårdföra besked och dramatiska utspel.
”Spela död”, lyder det drastiska rådet från Carville. Han får väl beskrivas som extremen. Men han är långt från ensam om att fjärma sig från partivänstern och aktivisterna.
Mittenpolitiker som senatorerna John Fetterman och Elissa Slotkin – som representerar vågmästarstaterna Pennsylvania och Michigan – menar att partiet måste blir bättre på att välja sina strider.
Kaliforniens guvernör Gavin Newsom, tidigare en symbol för progressiva Kalifornien, hör till dem som försöker hitta nya förhållningssätt. På sistone har han kritiserat transkvinnor som tävlar i idrott och bjudit in Trumps före detta chefsstrateg Steve Bannon till sin podd.
Under lysrören i Harrisburg begär Jeff Scorza, en pensionerad arkitekt och galleriägare, ordet. Han vill prata om elefanten i rummet.
– Man hatar oss, säger han.
Det är ett annat sätt att beskriva Demokraternas dilemma efter nästan tio år med Trumpismen.
Donald Trump är populärare än någonsin, men han är fortfarande inte en särskilt populär politiker. De som ogillar honom är något fler än de som gillar honom, och han får lägre betyg än företrädarna Barack Obama, George W Bush, Bill Clinton och Joe Biden vid samma tidpunkt under mandatperioden.
Kruxet är bara att Trump och hans allierade har fått väljarna att ogilla motståndarna ännu mer.
– Vi har blivit demoniserade av dem som har makten. Trump har fått amerikanerna att hata varandra. Som liberal betraktas jag som den inre fienden, säger Jeff Scorza till DN.
Han tror att Demokraterna håller låg profil för att de är rädda på riktigt.
– Någon kommer att ta reda på vad jag har sagt ikväll, och det kan mycket väl komma någon hämndaktion. Det är skräcken som vi lever med nu, säger han.
I grunden försöker de olika falangerna lösa samma problem: att Demokraterna har blivit partiet för den högutbildade och välutbildade urbana eliten. Många lågutbildade arbetare känner sig inte hemma i partiet. De litar på Trumps nationalism och protektionism.
Unga väljare – och särskilt unga män – röstar i allt högre grad på Trump. Det är ett stort skifte.
– Millenniumgenerationen var en av de mest progressiva. Generation Z är en av de mest konservativa, säger Ali Mortell, forskningsledare på Blue Rose Research till nyhetssajten Axios.
Under kampanjmötena i Colorado gör Bernie Sanders ett försök att nå Republikanernas väljare. De röstade inte på Donald Trump för att få skatteavdrag för miljardärer eller nedmontera socialförsäkringarna, påpekar han.
– Och anledningen till att Trump har varit framgångsrik, till att demagoger runtomkring i världen är framgångsrika, vet ni vad det är? De vänder olika grupper mot varandra. De säger vem du måste hata. Och vi ska göra exakt motsatsen. Vårt jobb är att komma samman, säger han.
Frågan är om det kärleksbudskapet har en chans i Colorado.
Mannen som klättrat upp i trädet vid Civic center park heter Sean Bradley och är veteran från Afghanistan. Han påpekar att Trump redan leker med tanken om att utlysa undantagstillstånd i amerikanska storstäder och sätta in militär mot demonstranter.
– Om vi inte protesterar nu har vi kanske ingen möjlighet sedan, säger han.
Bonnie Felthager, en företagare från Colorado Springs, är på väg att tappa tålamodet med sitt parti.
– Vi behöver röra på oss och mobilisera och organisera motståndet. Och om Demokraterna inte klarar att göra det, så får vi gå samman som kollektiv och göra det ändå.
