Problem att visa artikeln?
- Om strömsparläge är på i mobilen, stäng av och ladda om sidan.
- Om du läser i DN:s app: Stäng ner appen och öppna igen, så bör det lösa sig – eller besök artikeln i din webbläsare.
Efter EU:s sanktioner har Rysslands skuggflotta vuxit lavinartat. Oljetransporterna genererar över 1 000 miljarder kronor varje år till den ryska statskassan.
Skuggfartygen har ritat om spelplanen för global sjösäkerhet. Flottan ses av Kustbevakningen både som en del av Rysslands hybridkrig – och en hotande miljökatastrof i Östersjön.
DN har i månader kartlagt sanktionerade oljetankers rörelser över haven.
Ojetankern Turbo Voyager lämnar Primorsk i Finska viken med destination Sikka, Indien.
Ombord finns 100 000 ton rysk råolja, vilket motsvarar nästan 750 000 oljefat. Lasten är värd mer än en halv miljard kronor.
Turbo Voyager är ett äldre tankfartyg, undermåligt underhållet och tvivelaktigt försäkrat. Hon är ett av hundratals tankfartyg ur den ryska skuggflottan som trafikerar Östersjön och indirekt finansierar kriget i Ukraina.
När Turbo Voyager lämnar Primorsk med 100 000 ton råolja, är det inte bara en transport – det är en del av Rysslands strategi för att finansiera kriget i Ukraina.
Före den fullskaliga invasionen i februari 2022 stod moderna väl försäkrade tankfartyg för majoriteten av oljetransporterna på Östersjön. Oljan transporterades från ryska hamnar i Finska viken direkt till europeiska hamnar som Rotterdam i Holland. Tre år senare har kartan för de ryska oljetransporterna ritats om.
EU:s sanktioner och pristak syftar till att strypa Rysslands oljeinkomster. För att kringgå sanktionerna byggde Ryssland upp en skuggflotta bestående av 600–1 000 uttjänta tankfartyg. Myndigheter i USA, Storbritannien och EU har tillsammans svartlistat flera hundra av dessa fartyg.
Ryska staten styr över sin tankflotta via bulvaner. Fartygen är utflaggade till skatteparadis och oftast i dåligt skick. Med undermåliga eller ogiltiga försäkringar samt ofta falska papper opererar de över haven, ibland med avstängda transpondrar för att förhindra upptäckt. Enligt finanssajten Bloomberg har det tidvis även varit vanligt med hemliga omlastningar till sjöss.
Före Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 var EU Rysslands största kund.
Oljan fördes från ryska oljehamnar i Finska viken till europeiska hamnar, där den raffinerades och såldes vidare. Via rörledningar såldes rysk olja till Centraleuropa och länder som Polen, Tyskland, Ungern och Slovakien.
Efter den fullskaliga invasionen av Ukraina införde EU ett importstopp för rysk olja och petroleumprodukter, och ryska fartyg får inte längre anlöpa europeiska hamnar.
Oljan som inte längre kan säljas till Europa omdirigeras till länder som Kina, Indien och Turkiet.
Förutom ett importstopp för rysk olja har EU också satt ett pristak på 60 dollar per fat för att begränsa Rysslands intäkter. Åtgärderna gjordes för att Ryssland skulle straffas ekonomiskt, men utan att världsmarknaden för olja skulle påverkas. Rysk olja står för cirka 14 procent av världens oljemarknad och utan den hade oljepriset skenat med inflation som följd.
Sanktionerna innebär att inga västerländska företag får göra affärer med rysk olja som säljs för mer än pristaket. De flesta fartyg som före kriget användes för att frakta rysk olja hade på olika sätt kopplingar till väst, exempelvis genom försäkringar. För att kunna fortsätta att sälja oljan till ett högre pris skapade Ryssland därför sin skuggflotta.
Det totala värdet av den ryska exporten av olja är runt 2 000 miljarder kronor årligen. Efter att oljejättar, rederier och mellanhänder fått sin del går ungefär hälften, drygt 1 000 miljarder kronor per år, till den ryska statskassan.
– Pengarna går på ett eller annat sätt till kriget i Ukraina, säger Henrik Wachtmeister, forskare inom globala energisystem vid Uppsala universitet och Utrikespolitiska Institutet.
Turbo Voyager följer farleden öster om Gotland och genom Stora Bält. Svenska Kustbevakningen patrullerar i området när hon passerar.
Sedan 2021 har antalet oljetankers från ryska hamnar som passerar genom Stora Bält ökat med nästan 40 procent.
Kustbevakningen och Försvarsmakten har varnat för att den ryska tankflottan, med sina undermåliga fartyg, utgör en betydande miljörisk. Ett oljeutsläpp i Östersjön skulle kunna få förödande konsekvenser.
Utöver att fylla den ryska statskassan med pengar till kriget, beskrivs den dolda oljehandeln som ett flytande miljöhot. Senast i januari 2025 förlorade den 270 meter långa skuggtankern Eventin all manöverförmåga och drev okontrollerat norr om den tyska ön Rügen – med närmare 100 000 ton olja i lasten. Den tyska kustbevakningen lyckades till slut bogsera henne i hamn.
– Ett utsläpp på 100 000 ton råolja i Östersjön vore katastrofalt. Det vore det värsta tänkbara scenariot för oss, säger Jimmie Broth, operationsledare på Kustbevakningen.
Skuggflottans tanker Eventin drev utan kontroll nära Tysklands kust och fick bogseras i land av tysk kustbevakning. Foto: Stefan Sauer/TT
MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, varnar för att även mindre oljeutsläpp kan vara förödande för Östersjöns känsliga biotoper. Myndigheten hänvisar till ett utsläpp nära Öland på tio ton 1976 som bland annat dödade 60 000 alfåglar.
Kustbevakningen har särskilt uppmärksammat hur fartyg från Ryssland på senare tid tar omvägar för att färdas på svenskt territorialvatten.
– Traditionellt gick ryska tankerfartyg förut öster om Gotland, men nu ser vi en utveckling att stora fartyg från rysk hamn tar andra vägar som mellan Gotland och Öland, säger Jimmie Broth.
Både Kustbevakningen och Försvarsmakten har varnat för att Ryssland kan använda skuggflottan som en del i sin hybridkrigföring. Hybridkrigföring innebär att kombinera traditionella militära metoder med icke-militära åtgärder, såsom cyberattacker, desinformation och ekonomiska påtryckningar, för att destabilisera och påverka motståndare utan att formellt förklara krig. Enskilda tankfartyg skulle kunna användas för sabotage eller för att iscensätta en olycka och skapa en miljökatastrof.
– Inom ramen för hybridkrigföring ser Kustbevakningen att det skulle kunna finnas ett incitament att iscensätta en sådan här olycka, säger Jimmie Broth.
När sanktionerna mot Ryssland infördes inleddes uppköp av gamla oljetankers på initiativ av ryska intressen. Det handlade oftast om skrotfärdiga fartyg där främst europeiska ägare, i stället för att betala skrotningsavgifter, kunde sälja dem till ett överpris. Enligt tidningen The Guardian, såldes 230 av dessa ålderstigna tankfartyg till olika ryska bulvanföretag för sammanlagt 60 miljarder kronor, under 2022 och 2023.
För att dölja sin verksamhet byter skuggfartyg ofta namn, flaggstat och juridisk ägarstruktur. Flaggstat avser det land där ett fartyg är registrerat och vars lagar det lyder under. Genom att byta flaggstat kan fartygen undvika regler och sanktioner, samt försvåra spårning av ägare, laster och verksamhet.
Turbo Voyager gick tidigare under andra namn och har dessutom bytt flaggstat fyra gånger. Ägaren av Turbo Voyager är rederiet Chatori Navigation LTD, men det är fartygsoperatören Northpole Marine LTD i Indien som har ansvar för driften.
Northpole Marine driver ytterligare sex sanktionerade fartyg: Eastern Pearl, Andaman Skies, Kudos Stars, Azure Celeste, Swiftsea Rider och Ocean Faye.
Att handelsvägarna ritades om med längre resvägar som följd gjorde att Ryssland behövde fler fartyg för att frakta sin olja.
Skuggflottan växte explosionsartat. De 600–1 000 tankfartygen transporterar, enligt Henrik Wachtmeister, forskare vid Uppsala universitet, i dag cirka 90 procent av all rysk råolja.
I gryningen den 12 mars seglar Turbo Voyager genom Suezkanalen. Hon har hittills seglat 9 000 km sedan hon lämnade hamnen Primorsk.
Jämsides med skuggfartygens kraftiga tillväxt har de indisk-ryska oljeaffärerna vuxit samman. De senaste åren har Indiens import av rysk olja, tack vare skuggflottan, ökat med tusentals procent. Efter raffinering säljs oljeprodukterna i sin tur vidare till bland annat Europa. Enligt tidningen India Express, som citerar indiska handelsdepartementet, omfattar enbart den indiska exporten av oljeexporter till Europa cirka 245 miljarder kronor, 2023. Under 2024 växte exporten till EU och Storbritannien med ytterligare drygt 50 procent.
Tankern Turbo Voyager, som DN följt från Östersjön, nådde söndagen den 23 mars fram till hamnstaden Sikka i Gujarat. Där kan råoljan levereras till två raffinaderier: Jamnagar Refinery, världens största, och Vadinar Refinery, som drivs av Nayara Energy.
Båda anläggningarna har nära band till den ryska statsägda oljejätten Rosneft. I Jamnagars fall handlar det om ett tioårigt leveransavtal på en halv miljon fat olja per dag, rapporterar Reuters. När det gäller Nayara Energy står Rosneft som ägare till 49 procent av bolaget.
Rosnefts VD, oligarken Igor Sechin, är sedan länge nära allierad till den ryske presidenten Vladimir Putin.
– Skuggflottan innebär en normalisering av ökad laglöshet och ett vilda västern till havs, säger Henrik Wachtmeister.
Den 23 mars anländer Turbo Voyager till hamnen Sikka i den indiska delstaten Gujarat.
Hon har då färdats 14 300 kilometer över haven.
