Snart kan amerikanska militärer synas i närheten av övningsområden runt om i Sverige. Avtalet Defence cooperation agreement (DCA), som undertecknades i december förra året, innebär större friheter för amerikanska soldater att verka på svensk mark än vad som regleras via Natomedlemskapet. I praktiken är den största förändringen att USA får möjlighet att förhandslagra krigsmateriel.
– Det betyder att om man har ett förband så finns alla fordon, vapen, ammunition och allt materiel man behöver på plats – naturligtvis bevakat. Så om det skulle bli en kris eller om man ska öva så flyger man bara in personalen, säger Magnus Christiansson, universitetslektor vid Försvarshögskolan.
Totalt rör det sig om 17 orter där USA får tillgång till svenska övningsområden, flottiljer och regementen. En fråga som lyfts är vilken lag som amerikansk personal egentligen lyder under när de arbetar här.
– Det är amerikansk lag som gäller i anslutning till de här platserna. Om det finns brott inom svensk jurisdiktion som inte finns i den amerikanska katalogen så är det svensk lag som gäller, så det är ju inte helt rättslöst, säger Magnus Christiansson.
Han lyfter att frågan varit kontroversiell bland annat i Norge, som har ett liknande avtal.
– Men så här gör amerikanerna över hela världen och alla våra nordiska länder har det här. Det är en förutsättning för att Natos planering ska kunna hänga ihop.
En annan kontroversiell fråga är den om amerikanska kärnvapen på svensk mark.
I det norska avtalet med USA finns skrivelser om att de inte tillåter ”lagring eller utplacering” av kärnvapen på deras territorium. Någon sådan formulering finns dock inte i regeringens proposition, som lämnades till riksdagen på onsdagen. I förslaget står endast att det inte finns ”skäl att ha kärnvapen, eller permanenta baser, på svenskt territorium i fredstid”.
Det har kritiserats från flera håll – inte bara politiskt. I remissvaret från Juridiska fakultetskansliet vid Stockholms universitet efterfrågas klargöranden bland annat kring formuleringen om kärnvapen.
– Om man hade haft en liknande formulering som i Norge hade det inte funnits utrymme för olika tolkningar, säger Pål Wrange, professor i folkrätt.
Försvarsminister Pål Jonsson (M) menar att en explicit skrivelse om kärnvapenförbud inte är nödvändig.
– Det står i första paragrafen att avtalet bygger på svenskt samtycke. Det finns inga förväntningar från USA på att ta in kärnvapen och det finns inga möjligheter att tvinga Sverige att ta emot kärnvapen över huvud taget.
Han lyfter att avtalet även nämner respekt för svensk suveränitet och svenska lagar.
– Det är viktigt för oss att kunna ha en effektiv samverkan med USA. Det ska vara enkelt för USA att öva och verka på svenskt territorium, och avtalet underlättar förutsättningarna för det.
Riksdagen röstar om förslaget den 18 juni. Mycket tyder på att en majoritet av ledamöterna kommer att trycka grönt, då endast Vänsterpartiet och Miljöpartiet varit öppet kritiska.
– Vi kommer rösta emot och det gör vi för att vi inte vill ha utländska soldater i Sverige som lyder under annan lag än svensk lag, men också för att det inte finns några skrivningar om kärnvapen i de här avtalen, säger Hanna Gunnarsson försvarspolitisk talesperson för Vänsterpartiet.
Fakta.DCA-avtalet
Avtalet ger amerikansk militär möjlighet att vara stationerade i Sverige under längre tider. De kan öva här och förhandslagra vapen, ammunition, fordon och annan militär materiel här i landet (det senare efter tillstånd från regeringen). USA:s militär ska i huvudsak lyda under sin egen lag i Sverige.
USA väntas också att investera pengar i byggnader eller infrastruktur på någon eller några av de 17 övningsområden, flottiljer och regementen landet får tillgång till.
USA har redan liknande avtal med flera länder, bland annat Norge, Finland, Estland, Lettland och Litauen. Danmark förhandlar om avtal.
