Det kan bli lättare att avverka fjällskogar

Skogarna längs med den svenska fjällkedjan, från Finlandsgränsen i norr till Dalafjällen i söder, hyser stora naturvärden.

Tillsammans med myrar och fjäll utgör de enligt Naturvårdsverket ett unikt ekosystem – inte bara för Sverige, utan för hela västra Europa.

Samtidigt utsätts de för ett växande tryck från skogsindustrin, något som granskningar av bland annat Sveriges Radio Ekot har visat.

Eftersom det råder brist på uppvuxna, avverkningsmogna träd i Sverige rullar skogsmaskinerna nu in i fjällskogar som kan ha stått i tusentals år. Det förklarar skogsforskaren Per Angelstam, professor vid norska Högskolen i Innlandet.

– All fjällskog som inte är formellt skyddad försvinner väldigt fort. Översiktskartor över hyggesanmälningar liknar i dag en krigsfront, med hyggen som ligger precis intill varandra. Sett till biologisk mångfald är detta inte ett svenskt problem, utan en europeisk utmaning, säger han.

Som exempel visar han en sammanställning över avverkningsanmälningar i Vilhelmina kommun de senaste fem åren, hämtade från Skogsstyrelsens kartskikt. Stora och små hyggen bildar ett blåmarkerat raster över kartan.

Fjällskogarna är exempel på skogar som EU vill kartlägga och övervaka.

Men den svenska regeringen har, liksom den finska, protesterat. Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) menar att Sverige redan har en bra skogsövervakning.

I februari i år tillsatte regeringen en utredning för att främja ”ett långsiktigt hållbart och konkurrenskraftigt skogsbruk”.

Utredningen presenterades förutom av landsbygdsministern också av EU-minister Jessika Roswall (M) och klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L).

– Tillräcklig tillgång till biomassa är helt nödvändigt för att vi ska kunna förverkliga ett skifte bort från fossila råvaror, sade Romina Pourmokhtari på presskonferensen.

Till särskild utredare utsågs Göran Örlander, tidigare professor i skogsskötsel och med en bakgrund inom skogsindustrin. I sin roll som skogsstrateg på Södra Skogsägarna har han (i en debattartikel i Dagens Industri) beskrivit kritiker av kalhyggesbruket som ”hyggeshatare”. Han har också argumenterat för att avverkningsanmälningar bör hållas hemliga för allmänheten.

Nu kan DN berätta att utredningen innehåller förslag som vill göra det lättare att avverka fjällskog – något som också har uppmärksammats av Altinget.

I dag råder tillståndsplikt för avverkning av fjällskog. Det innebär att skogsägaren måste invänta ett aktivt beslut från Skogsstyrelsen, som i sitt övervägande måste ta hänsyn till renskötseln och till kultur- och naturvärden.

Det skiljer sig från övrig skog, där en avverkningsanmälan blir automatiskt godkänd om Skogsstyrelsen inte har yttrat sig inom sex veckor – något som sker med merparten av alla anmälningar.

Enligt källor till DN vill utredaren ta bort tillståndsplikten för fjällskog.

”Jag föreslår att kravet på tillstånd för avverkning i fjällnära skog tas bort och att samma anmälningsförfarande som för annan skog också tillämpas i det fjällnära området”, skriver han i det preliminära förslag som har cirkulerat i utredningens expert- och referensgrupper och som DN har tagit del av.

Ytterligare en förändring som diskuteras är att förkorta tiden som Skogsstyrelsen har på sig att granska en avverkningsanmälan – från 6 veckor till 10 dagar. Bakgrunden är att allt fler avverkningsanmälningar ändå genomgår automatgranskning, utan att myndigheten besöker området i fält.

– Den stora skillnaden blir att frivilliga entusiaster inte längre kommer ha tid att åka ut till området och titta efter naturvärden. För miljöorganisationers ideella granskning får det jättestor betydelse, säger skogsforskaren Per Angelstam.

Landsbygdsminister Peter Kullgren har tidigare, i både intervjuer och på sociala medier, utlovat ett ”stopp för knärotsaktivismen”. Han syftar på att frivilligorganisationer har kunnat hindra avverkningar tillfälligt efter att ha rapporterat fynd av orkidén knärot (en signalart som tyder på att skogen har höga naturvärden) och andra signalarter på plats.

DN har pratat med utredaren, som inte vill kommentera förslagen i nuläget. Han hänvisar till det första delbetänkandet, som ska presenteras senast den 31 december i år.

Johanna Johansson är docent i statsvetenskap vid Södertörns högskola och forskar om skogspolitiska frågor. Hon menar att förslagen är väntade utifrån de direktiv som utredningen har fått.

– Direktiven är väldigt produktionsinriktade och bygger på att skogsbruket inte ska begränsas. Konsekvensen blir att vi kommer att ha en fortsatt väldigt hög avverkningstakt. Risken är dock förslagen kommer att gå på tvärs mot Miljömålsberedningen, som utreder hur vi ska leva upp till våra åtaganden om kolinlagring och biologisk mångfald, säger hon.

Som DN tidigare har rapporterat diskuterar den parlamentariska Miljömålsberedningen bland annat ett förbud mot avverkning av urskogar och naturskogar – något som lett till en stor konflikt mellan regeringspartiernas och oppositionens representanter.

Det skulle gälla många av de fjällskogar som i dag saknar skydd. I dagsläget är drygt hälften av fjällskogarna skyddade.

Per Sandström, docent i skogshushållning vid SLU, forskar om skogsbrukets påverkan på renskötseln. Han menar att skogsstyrelsen i dag saknar underlag för att införa en förkortad handläggningstid av avverkningsanmälningarna.

– Vi behöver bli bättre på att sköta våra fjällskogar, inte försvaga reglerna. 70 år av modernt skogsbruk har haft en förödande effekt på renbetet. Det har kontinuerligt blivit mindre lavar för renarna att äta, och det gäller både marklaven och hänglaven, säger han.

Dagarna innan klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari åkte till det internationella miljömötet COP16 i Colombia höll hon en presskonferens om hur Sverige arbetar för biologisk mångfald.

– Sverige tar ansvar för sin natur, sa hon där och pekade på att Sverige har över 5 000 naturreservat.

Vad är din plan för hur fjällskogarna ska skyddas?

– Om man tittar på de naturreservat som finns i Sverige finns en mycket stor andel just kring vår fjällnära skog. Men vi kommer självklart att behöva övervaka utvecklingen. Vi vet att det är en unik naturmiljö.

Hur ser du på att Miljömålsberedningens utredning delvis överlappar med den skogspolitiska utredningen?

– Självklart kommer det att innebära avvägningar för regeringen att lägga fram den politik vi går vidare med.

– Det är många olika intressen som ska vägas in här. Men det främsta verktyget för att skydda skyddsvärd natur i Sverige är att bilda naturreservat, nationalparker och annat, säger Romina Pourmokhtari.

Läs mer:

Orkidén som skapar dålig stämning i Dalarna

Renens vinterbete hotat – kräver förändrat skogsbruk

EU vill kartlägga skyddsvärd skog – trots ministerns protest