Fråga en sexåring hur mycket fyra plus två är. Sannolikheten är stor att hon använder fingrarna för att räkna ut svaret, och kanske också att hon vill göra det i smyg.
– Min son är tolv nu. Men när han var fem, sex år och räknade på fingrarna så försökte han dölja det, säger Catherine Thevenot, professor vid institutionen för psykologi vid Lausannes universitet i Schweiz.
I Frankrike ser en tredjedel av lärarna i årskurs ett fingerräkning som en strategi för barn som har extra svårt för matematik, enligt en intervjuundersökning från 2023. Uppfattningen verkar även delas av barnen själva. När Catherine Thevenot och hennes kollegor ville studera hur barn räknar blev de tvungna att möblera om i undersökningsrummet.
– Vi hade ett bord, men det fick vi ta bort. Annars gömde barnen händerna under bordet när de räknade, säger hon.
Men både lärarna och barnen verkar ha fel. Att räkna på fingrarna kan vara ett viktigt steg mot att lära sig förstå matematik. Forskarna har visat att förskolebarn mellan fyra och fem år som använde fingrarna räknade bättre än jämnåriga som inte gjorde det.
– De barnen presterade bättre, och var mer intelligenta. Det är ganska kontraintuitivt. Man tror att barn som räknar på fingrarna ligger efter, men det är precis tvärtom, säger Catherine Thevenot.
För barn som är sju år eller äldre är sambandet det motsatta. Då presterar fingerräknarna sämre än de som räknar i huvudet. En möjlig tolkning är att fingerräkning är en strategi som bara fungerar för enklare uppgifter och sedan bör överges. En annan är att sjuåringar som räknar i huvudet har använt fingrarna när de var yngre, och att det har hjälpt dem att lära sig tänka matematiskt.
Catherine Thevenot och hennes medarbetare ville undersöka saken närmare. Därför har de följt 192 schweiziska barn, hälften pojkar och hälften flickor, från 4,5 till 7,5 års ålder. Var sjätte månad har forskarna låtit barnen addera tal under tio, och mätt hur bra de räknar och om de använder fingrarna.
När barnen var 4,5 år var det bara 33 av dem som räknade på fingrarna. Ett och ett halvt år senare gjorde majoriteten av dem, 111 stycken, det. Vid det sista mättillfället, när de var 7,5, var 80 av dem fingerräknare. Totalt fanns bara 12 barn i gruppen som forskarna aldrig såg använda fingrarna.
Resultatet, som nu publiceras i tidskriften Developmental Psychology, visar att den andra tolkningen verkar stämma. Barn som tidigare hade räknat på fingrarna och gått över till att räkna i huvudet var klart bäst på att räkna.
– När barnen använder fingrarna lär de sig att internalisera och memorera hur matematik fungerar, säger Catherine Thevenot.
– Budskapet är att fingerräkning är ett mycket bra verktyg och en mycket bra strategi, som vi bör uppmuntra barn att använda.
Manya Sundström på Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik vid Umeå universitet tycker att studien är intressant och lovande.
– Att använda fingrarna och kroppen för att uttrycka siffror kan mycket väl spegla hur vi tänker. Matematiker använder fingrarna och andra gester hela tiden, säger hon.
Hon studerar själv hur matematikundervisningen har utvecklats, och menar att den inte har ändrats särskilt mycket sedan början av 1900-talet.
– Då skulle eleverna sitta stilla på sina platser och skriva ner allt som läraren sa.
Hon minns många bilsemestrar med familjen, när hennes pappa som var fysiker körde samtidigt som han analyserade data i huvudet.
– Hans fingrar var alltid i luften. De dansade ovanpå ratten. Det verkade inte som att hans gester stöttade hans tänkande. De var en del av det, säger hon.
Läs mer:
Matematik som skönhet och njutning
Simon Campanello: Universum går under innan en apa lyckas skriva Shakespeare




