Delar av vad som påstås vara en amerikansk Tomahawk-kryssningsrobot ligger uppradade på en skolbänk på bilder som publicerats av iranska propagandakanalen IRIB.
”Resterna av en amerikansk missil som landade på barnen på Minab-skolan och orsakade ett stort antal elevers orättvisa martyrdöd”, skriver IRIB på Telegram en dryg vecka efter attacken som uppges ha dödat över 150 personer – de flesta barn.
Mycket är fortfarande oklart om händelsen, men det som framkommit hittills tyder på att det rör sig om en amerikansk attack. Nu lyfts IRIB:s bilder som det slutgiltiga beviset på vem som utfört attacken – och av andra som ytterligare ett exempel på den iranska propagandaapparatens lögner.
DN har geolokaliserat fotona, som är tagna på skolgården sydväst om skolbyggnaden. Bakom skolbänken med de uppradade delarna syns skolruinen, som är raserad vid kortsidan närmast kameran.
På en satellitbild över området syns flera av de markörer som hjälpt DN geolokalisera bilderna.
Grafik: DN
Gatlyktornas och telefonstolparnas placering stämmer överens med vägen som går runt skolgården. Muren runt området känns igen på satellitbilder och andra bilder från platsen, tillsammans med ett antal träd. En bergskedja syns i horisonten på fotot som även den matchar verkligheten.
En antenn som skymtar på taket till skolruinen syns på flera bilder efter attacken. Skolbänken som skrotet ligger på är likadan som skolbänkarna från en video inifrån ett av klassrummen. Den rosagröna väggfärgen på andra våningsplanet återkommer i bilder från räddningsarbetet.
DN har inte kunnat slå fast att delarna, som bland annat består av ett kretskort, faktiskt kommer från en amerikansk Tomahawk. Men det finns saker som tyder på det.
Serienummer och andra detaljer på delarna stämmer överens med hur amerikansk krigsmateriel märks upp, skriver New York Times.
Två företagsnamn syns också på bilderna.
Rymd- och försvarsteknikföretaget Ball Aerospace & Technologies Corp ägs av BAE Systems Inc, den amerikanska delen av den globala försvarskoncernen. BAE Systems är på flera sätt inblandat i produktionen av Tomahawk – de levererar teknik för underhåll och äger flera företag som arbetar i produktionen.
Ammunitionstillverkaren Globe Motors ägs av Allient Motion, vars försvarsgren Allient Defence producerar bland annat styrsystem till vapenindustrin.
– Det var ju väldigt lägligt att just de företagsnamnen var intakta. Det kan såklart vara sant, men det är oerhört lägligt, säger Karsten Marrup, major och chef på Center for Luft- och rymdoperationer på danska Forsvarsakademiet.
Han säger att de amerikanska kryssningsrobotarna har avfyrats mot flera mål i regionen under de senaste åren. De användes bland annat under förra årets ”Operation Midnight Hammer”.
– Utifrån bitarna är det omöjligt att säga om roboten flög dit och exploderade eller om just de här delarna planterats där. Jag gissar att iranierna har skrot från tidigare robotar som amerikanerna avfyrat, säger Karsten Marrup.
Förkortningen ”SDL ANTENNA” står för ”satellite data link antenna” och är en komponent i kommunikationssystemet i nyare Tomahawker.
Delarna kommer från en robot tillverkad 2014 eller senare, bedömer New York Times.
Ett annat omtvistat bildbevis är en video publicerad av statstrogna Mehr News Agency, där en projektil faller ned i en militärbyggnad vid flickskolan. DN har geolokaliserat videon med hjälp av journalistnätverket Bellingcats utredning.
It-säkerhetsföretaget GetReal har genom analyser av hur projektilen faller dragit slutsatsen att filmsekvensen är äkta. Den iranska oberoende faktagranskningsbyrån FactNamehs analyser av projektilens utseende landar i att det troligen är en Tomahawk, men byrån konstaterar att skadornas omfattning verkar vara mindre än vanligt givet de amerikanska kryssningsrobotarnas kraft.
Utöver den humanitära katastrofen innebär skolattacken ett bakslag för USA i informationskriget om det som pågår i Iran. Enligt flera amerikanska opinionsundersökningar är en majoritet emot ett krig med Iran.
USA:s president Donald Trump har hävdat att Iran attackerat skolan. På måndagen kommenterade han IRIB:s bilder och sade att ansvarsfrågan är under utredning men tillade också:
– Iran har också några Tomahawker.
Det är ett påstående Karsten Marrup avfärdar med bestämdhet.
– Nej nej nej. Tomahawk är amerikanskt och det är bara USA och Storbritannien som har dem. De säljer inte vapen till Iran. Det är ett löjligt uttalande, säger han.
Fakta.Det vet vi om skolattacken
Shajareh Tayyebeh-skolan attackerades lördagen den 28 februari – en skoldag i Iran. Enligt iranska myndigheter var de flesta av offren flickor mellan sju och tolv år.
Skolan ligger inne på ett militärt område som kontrolleras av Islamiska revolutionsgardet.
Videor från attacken visar två nedslag – först vid de militära byggnaderna och sedan i skolan.
Amerikanska försvarskällor har uppgett för nyhetsbyrån Reuters att USA troligen utförde attacken. Vita husets pressekreterare Karoline Leavitt och försvarsminister Pete Hegseth säger att händelsen utreds.
Fakta.Kan färdas 885 kilometer i timmen
Tomahawk. En amerikansk kryssningsrobot som tillverkats sedan 1980-talet. Den når mellan 160 och 250 mil och kan färdas upp till 885 kilometer i timmen.
BEA Systems. En global försvarskoncern med huvudkontor i London. Företaget har även verksamhet i Sverige, genom BAE Systems Hägglunds och BAE Systems Bofors.
”Operation Midnight Hammer”. Förra sommaren attackerade USA de iranska kärnteknikanläggningarna Fordow, Natanz och Isfahan. Dussintals med Tomahawkrobotar användes i operationen.
Läs mer:
Vita huset pressas efter attack mot flickskola
