Det fullskaliga kriget i Ukraina går snart in på sitt fjärde år och med Donald Trump som president i USA kan spelplanen komma att ändras. Trump har redan lovat att dra in stödet till Ukraina om president Volodymyr Zelenskyj inte går med på att förhandla med Ryssland – och att öka det om Rysslands president Vladimir Putin vägrar förhandla.
– Det är brist på utrustning och ammunition på båda sidor och ett eventuellt framtida amerikanskt stöd till Ukraina hänger på gärsgården, säger överstelöjtnant Johan Huovinen, som är lärare på Försvarshögskolan.
Han lyfter fram flera punkter som pekar på vapenstillestånd i Ukraina under 2025. Ett ordentligt fredsavtal däremot lär vara svårare att få till.
Det första är att det tycks saknas politisk vilja att driva igenom ytterligare en mobilisering. Det gäller båda sidor.
– Ukraina påbörjade en mobilisering som skulle omfatta 180 000 man och som skulle vara klar nu till årsskiftet. Det har vi inte hört någonting mer om, säger Johan Huovinen.
Krigströtthet är en annan faktor som talar för eldupphör i år. Enligt Johan Huovinen är den kännbar i både Ryssland och Ukraina, vilket går att se i opinionsundersökningar.
– På rysk sida ser man också att ekonomin går trögt och att inflationen ökar ganska kraftigt, det skulle kunna vara ett incitament för att vilja nå ett eldupphör.
Huovinen uppfattar det som att Ryssland är relativt nära att uppnå sitt uttalade mål, att ta kontroll över regionerna Donetsk, Luhansk, Zaporizjzja och Cherson. Ukraina kontrollerar fortfarande en del av Cherson, väster om Dneprfloden.
– Ryssarna kanske skulle kunna förlika sig med en naturlig gräns vid floden.
Carolina Vendil Pallin, Rysslandsexpert på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, har trots Rysslands knackiga ekonomi svårt att se vad som skulle få Putin att sätta sig vid förhandlingsbordet – och som även Ukraina skulle gå med på.
– Ryssland hackar sig fram långsamt på slagfältet och känner att man har åtminstone lite vind i seglen. Från ryskt perspektiv är det de som har alla trumfkorten, säger hon.
Har det ryska samhället råd med ytterligare ett års krig?
– Det beror på vad Ukraina får för hjälp. Mycket tyder på att Rysslands ekonomi går sämre, men pengarna kommer inte att ta slut. Den stora frågan är om de kommer att tvingas genomföra en större mobilisering.
Donald Trump har under sin kampanj hotat att dra ned på stödet till Ukraina och påstått att han kan avsluta kriget på bara ett dygn. Hans nya Ukrainasändebud Kieth Kellogg vill frysa frontlinjerna vid nuvarande positioner.
Carolina Vendil Pallin säger att kuggfrågan kommer att vara Rysslands krav på att Ukraina ska demilitariseras. Johan Huovinen tror precis som henne att Ukraina kommer att motsätta sig det.
– Sedan är det frågan om Natoanslutning, att Ukraina skulle skjuta på det i 20 år. För ett eldupphör kanske man kan hitta en tillfällig lösning, säger Johan Huovinen.
Mycket beror på vilka säkerhetsgarantier Ukraina kan få, säger han. Det just nu främsta alternativet verkar vara en fredsbevarande styrka från EU och Storbritannien. Det EU har i dag är den så kallade European Battlegroup, EUBG, som består av cirka 1 600 soldater från 16 länder.
– Det är inte i närheten om vad som behövs här. Jag skulle gissa att det behövs 50 000 soldater. Det är lång gräns och en lång stilleståndslinje som ska övervakas, säger Huovinen.
Styrkan har en uthållighet på 30 till 120 dagar, enligt Huovinen, sedan måste den fyllas på. Att USA med Donald Trump som president skulle skicka trupper till Ukraina bedöms inte vara särskilt sannolikt.
