Socialstyrelsen har för första gången undersökt hur samhället följer de nationella riktlinjerna för vård och stöd vid adhd och autism.

I en 125 sidor tjock rapport konstaterar myndigheten att bristerna är stora.

Trots att tidiga insatser ofta är avgörande för barns utveckling, hur de mår och hur skolan går så får de flesta inga insatser från skolan förrän de har fått en medicinsk diagnos.

Det här är extra problematiskt eftersom köerna till barn- och ungdomspsykiatrin fortfarande är för långa, konstaterar Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Skolan ska identifiera dem som har svårigheter. Hälso- och sjukvårdslagen säger att vård ska ges efter behov. En diagnos ska inte vara en biljett för insatser. Det är behovet som ska avgöra, säger han.

För att barn ska få det stöd de behöver måste skolan, sjukvården och även socialtjänsten samarbeta bättre än vad som sker i dag. Här behöver kommuner och regioner ta ett större gemensamt ansvar, enligt Socialstyrelsen.

– Vi behöver få till en samverkan mellan den specialiserade psykiatrin som tar hand om barnen utifrån det medicinska perspektivet och elevhälsan som är bryggan mellan skolan och vården, säger enhetschefen Maria State.

Bäst insatser får barn om de tas omhand av ett multiprofessionellt team, berättar hon.

– Teamet kan lättare identifiera rätt behov av stöd än när den analysen görs av en enskild profession, säger hon.

Myndigheten pekar också på oacceptabla skillnader. Som exempel får pojkar insatser före diagnos i större utsträckning än flickor.

I vissa skolor är diagnos ett krav för att barn ska få extra hjälp. Andra skolor är mer generösa med stöd vid misstänkt adhd eller autism.

I områden med stora socioekonomiska problem är det vanligare med insatser i skolan före diagnos än i mer resursstarka områden. Men barn i utsatta områden har sämre tillgång till läkarbesök och adhd-läkemedel efter en diagnos, enligt Socialstyrelsens genomgång.

Skillnaderna är också stora över landet när det gäller tillgång till vård och stöd vid problem som tyder på adhd och autism.

– Det här handlar om en stor grupp barn med stora behov som inte får bästa möjliga förutsättningar. Här behöver samhället skärpa sig och bli bättre.

Fakta.Många barn får vänta på viktiga insatser

35 procent av eleverna i åldern 6 till 18 år får insatser i skolan innan en adhd-diagnos har ställts. Motsvarande siffra gäller även vid autism.

Bristen på tidiga insatser har legat på samma nivå de senaste åtta åren.

Skillnaderna är stora över landet när det kommer till tidiga insatser, särskilt för barn med problem som tyder på autism.

Källa: Socialstyrelsens nationella utvärdering av vård vid adhd och autism

Share.
Exit mobile version