Djupa klyftan inom oppositionen – strid om priset vid pump om de rödgröna vinner valet

Priset på bensin och diesel var en av de avgörande faktorerna bakom att högerpartierna vann förra valet. Det har inte blivit mindre viktigt sedan dess. Fortfarande är biltrafiken den stora utmaningen i svensk klimatpolitik. En tredjedel av våra utsläpp kommer härifrån – och de har ökat.

Ökningen är direkt kopplad till att Tidöregeringen har gjort det billigare att tanka. Skatten på drivmedel har sänkts och klimatkraven, den så kallade reduktionsplikten, har mildrats. Det är helt i linje med vad man lovade sina väljare 2022. Baksidan: Sveriges möjligheter att nå klimatmålen har kraftigt försämrats.

Oppositionspartierna har unisont dömt ut den här politiken. Men hur överens är S, MP, C och V om alternativet? DN har gått igenom de fyra partiernas skuggbudgetar och andra riksdagsmotioner där de beskriver sin klimatpolitik.

Genomgången visar att det är långt ifrån klart hur omställningen ska drivas vidare om det blir ett maktskifte.

Utsläppen från biltrafiken är en av de verkligt heta potatisarna.

Alla fyra oppositionspartierna har tagit intryck av den kostnadschock som drabbade svenska bilister 2022. Rysslands invasion i Ukraina fick oljepriset att rusa samtidigt som skärpt reduktionsplikt också bidrog till fördyringen.

Det här blev ett effektivt slagträ för högerpartierna i valrörelsen mot framför allt S och MP.

– Vi måste ha en politik som inte leder till att det blir för tufft för vanligt folk, säger Åsa Westlund, Socialdemokraternas klimatpolitiska talesperson.

Men partierna är inte överens om hur hårt man ska gå fram för att pressa ner utsläppen från transporterna. Det är bara Miljöpartiet som kommer med ett rakt och siffersatt besked om vilken prishöjning som krävs för att driva omställningen i rätt riktning.

– Vi tycker att vi måste vara ärliga mot svenska folket. Vi kan inte ägna oss åt populism, säger språkröret Daniel Helldén (MP).

Med MP:s politik blir prishöjningen 2 kronor och 20 öre per liter för bensin och diesel, enligt partiets egna beräkningar. Till det bidrar ökad reduktionsplikt, höjd bensinskatt och ett nationellt system för handel med utsläppsrätter i transportsektorn.

– Det är inte stora summor men det ger en kraftig utsläppsminskning. Vi måste göra det här, det finns ingen annan lösning för transportsektorn. Andra partier behöver svara på hur de ska lyckas, säger Daniel Helldén.

Synen på drivmedelsskatterna splittrar oppositionen. MP vill höja bensinskatten med över 4 miljarder kronor. V föreslår en mindre höjning.

– I vår budget är det tydligt: vi höjer inte de här skatterna. Så det är ju vår ingång i vilken förhandling som helst, säger Centerpartiets talesperson Rickard Nordin (C).

– Vi har inga sådana förslag, säger Åsa Westlund (S).

Både S och C bygger i stället sin politik på att pressa ner priset på förnybara drivmedel så att man kan blanda in mer i bensin och diesel utan att det blir dyrare att tanka. Det ska åstadkommas genom att staten går in och upphandlar stora volymer biobränsle och därmed ökar utbudet.

Med en garanterad efterfrågan hoppas man att investerare ska våga satsa på mer produktion av biobränsle.

Men här finns osäkra faktorer. Enligt regeringens utredare är svårt att få fram så mycket mer biobränsle som krävs för att nå klimatmålen 2030. Och varken S eller C har satt ner foten om hur mycket inblandning det ska bli, vilket är avgörande för effekten på utsläppen.

En lärdom från 2022 är att det behövs stötdämpare mot prischocker för dem som inte har bra alternativ till bilen. Vänsterpartiet vill ha lägre vägtrafikskatt på landsbygden. Centern och Miljöpartiet föreslår olika varianter på hur statens intäkter från skatter och avgifter på drivmedel kan gå tillbaka till dem som behöver kompensation för att det blivit dyrare att köra bil.

En sak råder det enighet om över blockgränsen: elbilar är framtiden. Vägen dit är däremot omstridd.

Blir det maktskifte så är det troligt att prisrabatten för den som köper elbil blir större. Tidöpartierna slopade den elbilsbonus som fanns förut men inför nu en mindre omfattande variant. Alla fyra oppositionspartierna vill, i varierande grad, ge bilköparna ännu större stöd.

Oppositionspartierna satsar mer än Tidöregeringen på klimat och miljö, åtminstone om man ser till den del av statsbudgeten där mycket av de här pengarna läggs. Men skillnaden mellan partierna är stora. MP plussar på med 26 miljarder kronor och V 10, medan S nöjer sig med att bjuda över regeringen med 1 miljard kronor.

Det blottlägger en klyfta i synen på statens finanser som behöver överbryggas vid en eventuell regeringsförhandling i höst.

– De tror att de har en sedelpress i källaren, muttrade en socialdemokrat när MP presenterade sin budgetmotion i höstas.

Faktum är att MP betalar sina reformer med lån i betydligt större utsträckning än både regeringen och övriga oppositionspartier.

– Vi har en låg statsskuld som ger utrymme för det här, och det här är investeringar som är helt nödvändiga för att Sverige ska fungera framöver, säger MP:s Daniel Helldén.

– Som socialdemokrat tycker jag att vi måste ta ansvar för kommande generationer också i finanspolitiken. Men vi har samarbetat om budgetar med både Miljöpartiet och Vänsterpartiet i många år, och statsskulden sjönk även då, säger Åsa Westlund (S).