Arbete bygger välstånd, det är Sverige ett bra exempel på. Men Sverige är också ett av länderna i världen som visat att arbetsmarknaden måste anpassas för att säkerställa långsiktigt hållbara villkor.
I dag är verkligheten den att många saknar en sund balans mellan arbete och familjeliv. Många människors arbetsliv präglas av stress och utbrändhet. Allt fler upplever att de inte klarar att få ihop livets delar, vilket får till följd rekordmånga sjukskrivningar för stressrelaterade sjukdomar. Att antalet sjukskrivna för stress har ökat med 50 procent bara de sista fyra åren visar på de allvarliga konsekvenserna av dagens situation.
Trenden är tydligast inom välfärdsyrken där möjligheten till hemarbete och flexibel arbetstid är liten. På senare år har många tjänstemän fått ett mer flexibelt arbetsliv samtidigt som många arbetare blir mer kontrollerade och saknar möjligheter att jobba hemifrån. Samtidigt står många utan heltidsarbete eller helt utanför arbetsmarknaden. Sammantaget bidrar dessa faktorer till ökade skillnader i hälsa, livschanser och livslängd.
Från att tidigare ha legat i framkant har Sverige i dag klart längre veckoarbetstid, men även högre pensionsålder, än jämförbara länder.
Det är en utveckling som vi vill vända. En nödvändig åtgärd för att modernisera arbetslivet och göra det mer hållbart, jämlikt och jämställt är en generell sänkning av heltidsmåttet.
Vi överlämnar därför ett förslag till en genomgripande reform – århundradets frihetsreform – till partistyrelsen som vi hoppas kommer att behandlas på Socialdemokraternas kongress nästa år. Vi vill gradvis minska heltidsmåttet till 35 timmar per vecka, fullt genomfört 2035. Detta förslag innebär en minskning av veckoarbetstiden med fem timmar och inkluderar gedigna analyser från världens största försök för att bana väg för en ordnad omställning.
Från att tidigare ha legat i framkant har Sverige i dag klart längre veckoarbetstid, men även högre pensionsålder, än jämförbara länder. Flera försök med förkortad arbetstid både i Sverige och internationellt har visat på goda resultat, med förbättrad sömn och hälsa, bättre balans mellan arbete och familjeliv, ökad trivsel och bättre prestationer hos anställda.
Den nya kunskapen motbevisar gamla farhågor. I en ny rapport från fackförbundet Kommunal, som nyligen återgavs på den här sidan (DN Debatt 27/5), visas att arbetsgivarorganisationernas fördomar om förkortad arbetstid saknar empirisk grund. Både vetenskapliga översikter och fallstudier visar att en förkortning från dagens nivåer är samhällsekonomiskt rimlig. Grannländer som Danmark, Norge och Island har till exempel kunnat genomföra lönekompenserade arbetstidsförkortningar utan någon negativ effekt på tillväxt och skatteintäkter.
Precis som med tidigare arbetstidsförkortningar anser vi att förändringen bör genomföras försiktigt och ordnat. För att ge bästa möjliga förutsättningar föreslår vi ett storskaligt och statligt finansierat forskningsprojekt där 5 000 individer går ner i arbetstid med bibehållen lön i ett år.
Syftet är att samla in kunskap om hur olika verksamheter påverkas och hur omorganisationer kan genomföras på bästa sätt. Försöket bör ha ett starkt fokus på välfärdsyrkena för att öka attraktiviteten för dessa yrken.
Därefter föreslår vi gradvisa sänkningar av den lagstadgade normalarbetstiden med en timme per år, från och med 2030.
Studien bör inledas redan i början av nästa mandatperiod, och resultatet av effekter på hälsa, produktivitet, sysselsättning och ekonomiska utfall presenteras åren därpå. Därefter föreslår vi gradvisa sänkningar av den lagstadgade normalarbetstiden med en timme per år, från och med 2030. Det skulle resultera i att vi når vårt föreslagna socialdemokratiska mål om en 35-timmarsvecka till 2035.
Vi vet att det finns starka önskemål om att politiken ska gå längre och fortare fram, inte minst då flera europeiska länder redan infört 35-timmarsveckor.
Men vi bedömer att ett långsiktigt och strukturerat tillvägagångssätt ger arbetsmarknadens parter och enskilda arbetsgivare och arbetstagare goda möjligheter att förbereda för omställningen efter sina specifika behov, utifrån beprövad erfarenhet. Långsiktigheten ger också goda förutsättningar för samhället att rusta arbetslösa för jobb som uppstår, och mildra bristen på utbildad arbetskraft.
Initialt kommer reformens påverkan att vara begränsad då många redan har kortare arbetstid via avtal, men för de som i dag arbetar 40 timmar kommer förbättringarna upplevas direkt. Genom att alla omfattas, oavsett status och förhandlingsläge, blir en generell minskning av heltidsmåttet ett viktigt verktyg för att främja jämlika villkor. En logisk konsekvens blir också att fler som arbetar deltid kommer erbjudas heltidsjobb.
Socialdemokratin har historiskt varit drivande i att förbättra livet för vanligt folk. Som arbetareparti har vi sänkt den lagstadgade arbetstiden och utökat semestern, trots att motståndet från högerpartier och arbetsgivare alltid låtit som det gör i dag. Men varken Sverige eller Socialdemokraterna kan leva på gamla meriter. Vi måste fortsätta vara en kraft för märkbara förbättringar som kommer alla till del.
40-timmarsveckan infördes i ett hemmafrusamhälle och är inte anpassad för ett modernt samhälle där både män och kvinnor arbetar heltid.
Efter mer än 50 år är det hög tid att ta nästa steg och bana väg för en minskning av heltidsmåttet. Sverige är ett av världens rikaste länder. Det är oacceptabelt att människor slits ut på sina jobb och stressar sönder för att få livet att gå ihop. 40-timmarsveckan infördes i ett hemmafrusamhälle och är inte anpassad för ett modernt samhälle där både män och kvinnor arbetar heltid.
Genom att förkorta arbetstiden kan vi förbättra både hälsa och livskvalitet, samtidigt som vi möjliggör för en hög och jämställd sysselsättningsgrad där människor får förutsättningar att orka ett helt arbetsliv. En generell sänkning av veckoarbetstiden till 35 timmar till 2035 är ett realistiskt och nödvändigt steg för att skapa ett hållbart arbetsliv för alla.
Läs fler artiklar från DN Debatt.
