I dag gläds miljontals barn åt att fira jul, äta gott och få hårda och mjuka klappar. Men svenska barn har redan fått den största gåvan.
År 1900 avled vart tionde spädbarn i Sverige. I dag är siffran nere på 1 på 500. Den totala barnadödligheten är bland de lägsta i världen.
Vår goda barnhälsa är resultatet av förbättrat boende (miljonprogrammet), bättre mat, regelbundna gratiskontroller på mödra- och barnavårdscentraler, vaccinationer och rådet att lägga nyfödda på rygg för att förhindra plötslig spädbarnsdöd.
Tonårsgraviditeter är ovanliga, delvis tack vare vår abortlagstiftning. Den avancerade nyföddhetsvården är centraliserad och effektiv. Den svenskutvecklade medicinen Curosurf som påskyndar lungmognaden har besparat tusentals för tidigt födda barn tid i respirator och gjort att alltfler av dem överlever.
Vanor och hälsa hos mammorna spelar också roll för det lilla barnets hälsa. Tre av fyra kvinnor i Sverige ammar i minst fyra månader. Andelen gravida som röker under graviditeten är rekordlåg (enbart 3–5 procent).
Även bland ungdomar är det numera få som röker. Folkhälsomyndighetens undersökning ”Skolbarns hälsovanor i Sverige 2021/22” visar att en av fyra 15-åringar rökt cigaretter någon gång. Det är en lägre andel än tio år tidigare. Allt färre ungdomar berusar sig regelbundet. Sammantaget ser vi alltså en positiv utveckling, även om den förmörkas av att något fler ungdomar snusar, brukar cannabis och lustgas.
Sverige var 1979 först i världen med att förbjuda aga. Medan 60 procent av barnen i England uppger att de blivit slagna av en förälder är siffran bland svenska barn 10–15 procent. Att barn fortfarande agas i Sverige är allvarligt, men siffrorna visar ändå hur Sverige har gått i bräschen för att skydda barn och för att få till en attitydförändring vad gäller kroppslig bestraffning.
Det händer då och då att vi bägge i våra yrken som barnläkare träffar föräldrar av utländsk härkomst som berättar att de valt att flytta till Sverige, för barnens skull.
Sverige har också antagit FN:s barnkonvention i lag (2020). Det innebär att vi som land ställer oss bakom grundläggande principer om alla barns lika värde och rättigheter; att barns bästa ska beaktas när det tas beslut som rör barn, att barn har rätt till utveckling samt att alla barn får uttrycka sin mening. Det är i linje med den svenska traditionen att barn är barn och inte små omogna vuxna – en filosofi formad av bland andra Ellen Key och Astrid Lindgren.
Sverige har gått i täten vad gäller att förbättra barnfamiljernas ekonomi. Alla vårdnadshavare får barnbidrag oberoende av inkomst, och har så fått i mer än 60 år.
I år är det dessutom 50 år sedan Sverige gjorde det möjligt för fäder att vara hemma med sina barn, och 1995 infördes en obligatorisk pappamånad för att gynna jämställdheten i samhället. I Sverige betalas föräldrapenning ut 480 dagar per år, att jämföra med exempelvis USA där en nybliven förälder bara har rätt till cirka 90 dagars obetald ledighet i samband med barnets födelse.
I Sverige har alla barn över 18 månaders ålder rätt att delta i förskoleverksamhet. På vissa håll är barngrupperna stora, men det finns en ökad medvetenhet om vikten av att stimulera och lära ut också till små barn. Barn med särskilda behov får extra stöd.
Många barn och ungdomar rör för litet på sig, och andra lider av stress eller nedstämdhet
Det finns orosmoln på himlen. Data talar för ökade hälsoskillnader mellan barn beroende på socioekonomisk bakgrund, men skillnaderna är likväl små ur ett historiskt perspektiv. Många barn och ungdomar rör för litet på sig, och andra lider av stress eller nedstämdhet eventuellt kopplat till ökad användning av sociala medier.
Skärmanvändning har kopplats till övervikt och fetma, men även till huvudvärk. Dagens ungdomar har högre förekomst av depression, ätstörningar och självskadebeteende än föregående generationer. Mycket talar för att detta kan kopplas till sociala medier. Skärmtittandet måste begränsas. Det är orimligt att många ungdomar tillbringar mer tid framför skärm än med läsning, läxor, fri lek och fysisk aktivitet.
Adhd drabbar omkring en av åtta ungdomar. En av cirka 25 flickor och en av 50 pojkar förskrivs antidepressiva mediciner. Barn till asylsökande och ungdomar som vårdas på Sis-hem är särskilt utsatta för psykisk ohälsa.
Men sammantaget är barns och ungdomars hälsa utomordentligt god i Sverige. Sverige var tidigt ute med att göra elkontakter och spisar barnsäkra. Säkerhetstänkande har lett till färre olycksfall, trafikolyckor och drunkningar.
Allt färre barn dör dessutom i cancer eller infektioner. Medan överlevnaden i leukemi för 50 år sedan snarast var 10 procent, så är den numera uppemot 90 procent. Vi har hög överlevnad i allvarliga infektioner hos barn.
Lägg till att barnen, när de sedan blir ungdomar, kan läsa på universitet – gratis. Det kan få vilken amerikan som helst att gapa av avundsjuka
Det händer då och då att vi bägge i våra yrken som barnläkare träffar föräldrar av utländsk härkomst som berättar att de valt att flytta till Sverige, för barnens skull. För att de önskar ge barnen en trygg och god uppväxt och har identifierat Sverige som ett land som skiljer ut sig – på ett mycket positivt sätt.
Lägg till att barnen, när de sedan blir ungdomar, kan läsa på universitet – gratis. Det kan få vilken amerikan som helst att gapa av avundsjuka.
Sverige borde bli bättre på att framhäva sig som världens bästa land för barn. När regeringen åker på utlandsturné borde det vara lika självklart att framhäva den svenska barnhälsovården som Nobelpriset, Ikea och Abba.
Svenska barn har inte bara klappar att se fram emot. De kan se fram emot bättre hälsa än nästan alla andra barn på jorden.
Läs fler artiklar från DN Debatt.
