DN Debatt. ”Förbjud 2 för 1-kampanjer i matbutikerna”

År 2015 sattes målet om ett halverat matsvinn till år 2030 i Agenda 2030. Med sex år kvar till måldatum kan vi konstatera att svinnet bara minskat marginellt. På uppdrag av Nordiska ministerrådet presenterar vi i dag en rapport med rekommendationer till politiska åtgärder för att accelerera arbetet med att minska matsvinnet.

Få inser matens enorma miljö­påverkan. Den moderna livsmedels­försörjningen har möjliggjort övergången från ett fattigt och slitsamt liv till det moderna välfärdssamhälle vi lever i i dag – men samtidigt hotar den att slå undan benen för vår existens. Den påverkar klimat, biologisk mångfald, övergödning och spridning av gifter mer än någon annan mänsklig verksamhet.

Den svenske forskaren Johan Rockström har uttryckt (ungefär) att ”klarar vi maten klarar vi planeten”. Sedan målet om halverat matsvinn sattes så har en allt oroligare omvärld och accelererande klimatförändringar även fått upp försörjningstryggheten på agendan. Det finns all anledning att trimma regelverk och öka kunskaper så att inte mat slängs i onödan om matleveranserna stryps av olika anledningar.

Det i särklass största svinnet uppstår i konsumentled. Dessutom är den ackumulerade miljöpåverkan som störst när maten producerats, förädlats, transporterats och kanske tillagats.

Att minska matsvinnet i konsument­led ger mycket större miljövinster än att minska svinnet i tidigare led – även om det också behövs. Därför är det viktigt att fokusera på att hjälpa konsumenterna att slänga mindre mat. Dessutom har många konsumenter det tufft med stigande matpriser – ett minskat matsvinn är ett effektivt sätt att lätta på bördan.

För att hjälpa konsumenterna att minska sitt matsvinn föreslår vi bland annat följande åtgärder. En del av dem kan uppfattas som politiskt kontroversiella. Men valet är tydligt: antingen genomför vi kraftfulla åtgärder nu eller så överger vi målet om halverat matsvinn till 2030.

1. Begränsa kampanjer i handeln. Handeln är experter på att få oss konsumenter att köpa mer än vad vi tänkt och när vi väl kommit hem med ett överskott av mat blir det lätt att en del kastas. Forskningen visar att specialerbjudanden leder till mer svinn i butikerna, när kampanj­varor inte går åt eller att liknande varor säljer mindre.

Erbjudanden av typen köp två för rabatterat pris gör också att vi kommer hem med mer mat än planerat. Kampanjer bör begränsas till när det uppstår överskott av färsk mat som behöver säljas för att undvika svinn.

Vi föreslår att handeln sätter ner priset kraftigt på varor när bäst före-datum passeras i stället för att slänga, gärna i kombination med information om vad ”bäst före” betyder.

2. En översyn av regleringen av datummärkningen. ”Bäst före” uppfattas av många som att maten inte kan ätas efter detta datum, en uppfattning som stärks av att handeln inte säljer varor efter att bäst före-datumet passerats. Dessutom sätts datumet med stor försiktighetsmarginal av producenterna.

Vi föreslår att handeln sätter ner priset kraftigt på varor när bäst före-datum passeras i stället för att slänga, gärna i kombination med information om vad ”bäst före” betyder. Det blir en tydlig signal om att maten går att äta efter att datumet passerats och det skulle också innebära att människor skulle kunna köpa bra mat billigt i stället för att den slängs.

3. Synliggör förpackningens roll för att minska matsvinnet. Förpackningar har hamnat i den gröna skamvrån utifrån dess miljöpåverkan men förpackningens funktion – att minska matsvinnet – glöms ofta bort eller tas för given.

En vanlig orsak till att mat slängs är att konsumenten använder en del av innehållet i förpackningen, ställer tillbaks den i kylen för att en tid därefter konstatera att innehållet blivit dåligt. När förpackningen öppnas försvinner ofta de snillrika skydd som finns inbyggda och maten försämras snabbt. Mindre mängd mat per förpackning kan i en del fall minska svinnet. Förpackningen kan också fungera som en budbärare med information om hur konsumenten kan avgöra om maten i den specifika produkten är säker att äta.

Vi föreslår att livsmedelsförpackningar ges en egen lagstiftning, separerad från övriga förpackningar, där förpackningens nytta för minskat matsvinn och livsmedelssäkerhet vägs mot dess miljöpåverkan.

4. Involvera medborgarna att mäta sitt svinn under den internationella matsvinnsdagen. I vår forskning ser vi tydligt att många förändrar sitt beteende när de blir medvetna om det leder till onödigt matsvinn. Inser man att man varje dag häller ut bryggkaffe är det svårt att fortsätta brygga lika mycket. Genom att få många att mäta matsvinnet under en dag medvetandegörs svinnbeteenden. Rätt utformad kan en sådan dag generera mycket uppmärksamhet.

Vi nås alla av allt tätare larm om klimatförändringar där torka och översvämningar snabbt ökar i frekvens och intensitet. Det är inte längre en fråga om, utan när det blir allvarliga störningar i livsmedelsförsörjningen. I dag märks det mest på stigande priser vilket slår hårt mot många hushåll.

Det är hög tid att intensifiera arbetet med en mer robust och hållbar livsmedelsförsörjning där minskat matsvinn är en viktig pusselbit. En politisk samordning av åtgärder inom Norden ger en större marknad och bättre möjligheter till innovationer. Det är dags för politikerna att ta på sig ledartröjan i denna komplexa fråga som kräver samarbete, fokus och mod.

Läs fler artiklar från DN Debatt.