Födelsetalen är nu de lägsta på 21 år, och fertilitetstalet – 1,5 barn per kvinna – har aldrig varit lägre. Samtidigt ser vi en växande könspolarisering i politiska frågor, som riskerar att förvärra problemet.
Den demografiska utvecklingen följer ett mönster som sträcker sig över hela västvärlden, där ekonomisk utveckling, förändrade normer och moderna preventivmedel har lett till att födelsetalen gradvis minskat. Det som tidigare uppfattats som en hanterbar utveckling håller nu på att bli en akut kris. En åldrande befolkning ställer allt högre krav på ett krympande antal unga att upprätthålla välfärden.
Men befolkningsfrågan är inte isolerad från andra samhällsutmaningar. Parallellt ser vi en allt starkare könspolarisering i politiska värderingar och partival. Denna könspolarisering sätts i ett nytt ljus då vi i dag presenterar resultaten från en unik undersökning som bland annat visar att två tredjedelar av unga kvinnor tycker att det är ganska eller mycket viktigt att ha liknande politiska åsikter som sin partner.
Valet 2022 blev historiskt på grund av de stora könsskillnaderna i partival. Hade endast kvinnor röstat, skulle Magdalena Andersson (S) kunnat bilda regering med stöd av samarbetspartier. Om endast män röstat, hade Ulf Kristersson (M) och Tidöpartierna haft en klar majoritet, till skillnad från dagens knappa marginal.
Miljöpartiet är dubbelt så stort bland kvinnor som bland män, och den största könsskillnaden ser vi när det gäller stödet för Sverigedemokraterna
Enligt SR Ekots/Indikators senaste väljarbarometer har dessa skillnader inte bara kvarstått, utan förstärkts. Miljöpartiet är dubbelt så stora bland kvinnor som bland män, och den största könsskillnaden ser vi när det gäller stödet för Sverigedemokraterna. Om väljarbarometern omvandlas till ett valresultat skulle omkring 900 000 män rösta på partiet, jämfört med 400 000 kvinnor – ett gap på en halv miljon väljare. Det motsvarar nästan ett helt Göteborg.
Könspolariseringen handlar inte enbart om vilket parti man röstar på. Våra data är samstämmiga med internationella undersökningar som visar att män och kvinnor i allt högre grad skiljer sig åt i ideologiska preferenser och vilka samhällsfrågor de betraktar som viktigast.
Frågor som migration, integration och kulturella värderingar är särskilt polariserande. Ett exempel är när vi i november frågade vad svenska folket tyckte om förslaget att personal inom vård och skola ska informera polisen när de möter personer utan uppehållstillstånd. Uppseendeväckande könsskillnader framkom: Sex av tio kvinnor tyckte förslaget var ganska eller mycket dåligt. Bland män var siffran tre av tio.
En av de mest bekymmersamma konsekvenserna av den växande könspolariseringen rör individers möjligheter att bygga hållbara relationer. Vi presenterar i dag resultat från en undersökning från januari 2025, där vi frågade drygt 2 900 svenska väljare hur viktigt det är att ha liknande politiska åsikter som sin partner. Resultaten är anmärkningsvärda och kan ha långtgående konsekvenser.
Vi finner att män och kvinnor har vitt skilda värderingar i frågan. Kvinnor värderar genomgående politisk samsyn högre än vad män gör, och skillnaderna blir än mer framträdande bland yngre.
Bland män under 30 år uppger 42 procent att det är mycket eller ganska viktigt att ha liknande politiska åsikter som sin partner, medan en majoritet, 54 procent, anser att det inte är särskilt viktigt eller inte viktigt alls.
En ung generation kvinnor med hjärtat till vänster och krav på en partner som delar deras värderingar ska matchas och bygga relationer med män med helt andra preferenser
Skillnaden mot hur kvinnor i samma åldersgrupp ställer sig till samma fråga är iögonfallande. Hela 66 procent – två av tre unga kvinnor – anser att det är mycket eller ganska viktigt att dela politiska åsikter med sin partner, medan endast 28 procent tycker motsatsen. Denna kontrast mellan könen understryker en djup klyfta i hur unga ser på relationer och gemensamma värderingar.
Våra siffror exponerar en till synes svårlöst ekvation: en ung generation kvinnor med hjärtat till vänster och krav på en partner som delar deras värderingar ska matchas och bygga relationer med män med helt andra preferenser. För de som söker kärleken hos en partner av motsatt kön riskerar denna skillnad i synsätt att skapa en personlig tragedi för många individer som inte får uppleva kärleken eller chansen att dela sitt liv med en partner. Detta kan leda till ett ökat antal ofrivilligt ensamstående, något som kopplats till försämrad fysisk och psykisk hälsa.
Konsekvenserna stannar dock inte hos individen, utan riskerar att få dominoeffekter på samhällsnivå. Färre stabila relationer leder till minskad familjebildning, vilket fördjupar den demografiska krisen. Denna utveckling hotar möjligheten att upprätthålla framtida välstånd och välfärd.
Sveriges befolkningskris är i högsta grad politisk. Vi behöver reformer som stödjer familjebildning och skapar framtidstro, en bostadspolitik som gör det möjligt för unga att flytta ihop och en rättspolitik som skapar trygghet.
Men den växande könspolariseringen visar också på ett problem som inte kan lösas enbart med politiska styrmedel eller ekonomiska incitament. Att minska klyftan är en existentiell fråga – både för individens möjligheter att hitta kärlek och för Sveriges långsiktiga framtid.
Läs fler artiklar från DN Debatt.
Fakta.Om undersökningen
● Undersökningen utfördes av Indikator Opinion och riktade sig till ett slumpmässigt urval av 6 906 röstberättigade svenskar över 18 år. Under perioden 13/1–2/2 samlades 2 941 svar in, en svarsfrekvens på 43 procent.
● Resultaten har viktats baserat på kön, ålder och partival i riksdagsvalet 2022.
● Frågan var: ”Det talas ibland om att det är viktigt att ha liknande politiska åsikter som sin partner i en kärleksrelation. Hur viktigt är detta för dig, oavsett om du för närvarande är i en relation eller inte?
● Svarsalternativen var: Mycket viktigt, Ganska viktigt, Inte särskilt viktigt, Inte alls viktigt, Ingen uppfattning.
