Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Regeringens beslut att tillsätta en utredning om gymnasieskolans struktur är ett mycket välkommet steg mot att stärka både ungas framtid och Sveriges konkurrenskraft. Vi inom industrin ser med stor tillförsikt på möjligheten att tillsammans skapa en gymnasieskola som rustar eleverna för ett dynamiskt och kunskapsintensivt arbetsliv.
Industrin står inför en omfattande kompetensutmaning. Behovet av yrkeskunniga tekniker, operatörer, maskinförare och ingenjörer är stort – och växande. Våra företag söker medarbetare som kombinerar praktiska färdigheter med teoretisk förståelse, som kan växa i sina roller och fortsätta utvecklas genom hela arbetslivet. En modern gymnasieskola kan ge alla elever breda och hållbara kunskaper, vilket är avgörande för att de ska kunna utvecklas genom hela arbetslivet.
Trots bra ambitioner är utredningens direktiv för snäva
Gymnasieskolan och närliggande utbildningsformer har genom åren utsatts för ett ständigt skruvande på systemet, senast med införandet av ämnesbetyg. Samtidigt kvarstår problemen med avhopp och missmatchad dimensionering, och ett fortsatt lappande och lagande gynnar ingen. Trots bra ambitioner är utredningens direktiv för snäva. För att skapa långsiktig stabilitet behövs i stället ett mer samlat och genomgripande omtag.
Vi ser därför positivt på att regeringen vill se över hur gymnasieskolan på riktigt kan moderniseras och utvecklas. Men tre frågor är centrala för att utredningen ska få önskad effekt och samtidigt stärka utbildningens kvalitet utan att cementera gamla uppdelningar.
1. Avskaffa den skarpa gränsen mellan högskoleförberedande och yrkesprogram
Dagens uppdelning i parallella spår är otidsenlig. I industrin arbetar ”praktiska teoretiker” och ”teoretiska praktiker” sida vid sida varje dag. Det är en falsk motsättning att elever antingen ska förberedas för högskola eller för arbetslivet. Teoretiska kompetenser behövs även för yrkesarbetare, och ingenjörer behöver praktiskt kunnande.
Vi vill se en modell där alla elever får en gemensam kunskapsbas med möjlighet att bygga vidare på sin utbildning i olika riktningar. Det skulle göra det enklare att byta mellan program, minska risken för felval och stärka yrkesutbildningarnas status. Framför allt skulle det bättre spegla hur moderna industriyrken faktiskt ser ut: avancerade, teknikintensiva och i högsta grad kunskapsbaserade.
2. Skapa utbildningar med bred kompetens och hög ambitionsnivå
Det är avgörande att utredningen inte landar i förslag som syftar till ”lättare vägar” in i gymnasieskolan genom att sänka kraven på kunskap från grundskolan eller förkorta utbildningstiden. Förslag i denna riktning har lagts fram av tidigare utredningar och hörts i den politiska debatten. Vi är övertygade om att en sådan utveckling riskerar att slå hårt mot både elever och arbetsgivare.
Industrin behöver medarbetare som har en stabil grund i centrala ämnen som svenska, matematik och naturvetenskapliga ämnen. Att korta eller förenkla programmen skulle minska elevernas möjlighet att klara av det ökade kunskapskrav som arbetslivet ställer – och riskera att försvaga yrkesutbildningarnas attraktivitet.
Vi vet också att de som lämnar gymnasiet med för smal kompetens får svårare att etablera sig långsiktigt och att utvecklas i takt med teknikutvecklingen. Det vore olyckligt om reformer, som syftar till att stärka elevernas möjligheter, i stället leder till att deras framtidsval begränsas genom ”lättare vägar” in.
De som lämnar gymnasiet med för smal kompetens får svårare att etablera sig långsiktigt och att utvecklas i takt med teknikutvecklingen
Regeringen måste tydliggöra att målet måste vara att alla elever ska klara grundskolan och vara förberedda för vidare studier på gymnasieskolan. Det är viktigt för både eleven, samhället och näringslivet.
3. Senarelägg gymnasievalet – det är orimligt att kräva genomtänkta livsval av 15-åringar
Att välja utbildningsinriktning redan i årskurs 9 är en stor utmaning för många unga. Många elever är osäkra, mognar i olika takt och har begränsad kunskap om arbetsmarknadens möjligheter.
Vi föreslår att gymnasiets första del utformas mer gemensamt, så att valet av inriktning kan senareläggas genom stegvisa val och eleverna får en bättre grund innan de styrs in på en specifik väg. Elever får mer tid att prova, utforska och utveckla sina intressen innan de fattar avgörande beslut. Erfarenheter från industrins partsgemensamma samverkansplattform Teknikcollege visar att en gemensam inledande del bidragit till att fler elever kunnat byta program och hitta rätt. Ett senarelagt val skulle minska felvalen, öka motivationen och ge bättre möjlighet att hitta rätt väg – också till industrins många yrken.
Utredningen är en chans att bygga en gymnasieskola som rustar unga för ett föränderligt arbetsliv och samtidigt säkrar Sveriges långsiktiga kompetensförsörjning. Den chansen får inte slarvas bort. Vi har höga förväntningar på att utredningen vågar tänka nytt utan att tumma på utbildningens kvalitet eller cementera ojämlika gymnasievägar.
Industrins arbetsgivare står redo att bidra med erfarenhet, kunskap och konkreta lösningar. Tillsammans kan vi skapa en skola som ger fler unga en ljus framtid – och industrin den kompetens som Sverige behöver.
Läs fler artiklar från DN Debatt:
Representanter från ekonomiska utbildningar: ”Vi tvingas utbilda ekonomistudenter som inte kan räkna”
Sju forskare i specialpedagogik: ”Var fjärde elev kan inte skyfflas in i obs-klasser”
