I senaste valet blev Sverigedemokraterna med knapp marginal största parti på högersidan före Moderaterna. För M var det både en prestigeförlust och påverkade sedan styrkeförhållandena i regeringsunderlaget som enades om Tidöavtalet.

Med drygt ett år kvar till nästa val är det i princip dött lopp mellan M och SD i opinionsmätningarna. Ena månaden är Moderaterna störst, nästa är det Sverigedemokraterna.

En färsk mätning visar samtidigt att M har större potential att locka väljare än vad SD har. När DN/Ipsos frågar väljarna vilket parti de på allvar överväger att rösta på svarar 27 procent Moderaterna, jämfört med 22 procent som svarar Sverigedemokraterna.

– M har fler ideologiska anhängare. Dessutom är det många som ser Moderaterna som möjliga att rösta på eftersom de, liksom Socialdemokraterna, är ett regeringsbärande parti. Det gynnar M och gör att man har större potential, säger Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos.

Samtidigt knappar SD in på M jämfört med motsvarande mätning för ett år sedan. Då var det också 27 procent som svarade att de på allvar överväger att rösta på M men bara 19 procent som övervägde SD.

– Moderaterna har fortfarande ett försprång mot Sverigedemokraterna men det krymper. SD återhämtar förlorad mark men det gör inte M, säger Nicklas Källebring.

Den senaste mätningen visar även att det framför allt är två partier som väljarna överväger eller kan tänka sig att rösta på – Socialdemokraterna och Moderaterna. Det är också de två partierna som väcker minst antipatier i väljarkåren. Drygt en tredjedel av väljarna svarar att de över huvud taget inte kan tänka sig att rösta på M eller S.

Det parti som väcker störst motvilja är Kristdemokraterna. 61 procent av de tillfrågade svarar att de överhuvud taget inte kan tänka sig att rösta på KD. Motsvarande siffror för Sverigedemokraterna är 60 procent, tätt följda av Vänsterpartiet på 59 procent och Miljöpartiet på 58 procent.

– Vi har sett även i tidigare mätningar att KD och SD är två partier som väcker mycket antipatier bland väljarna, säger Nicklas Källebring.

Enligt mätningen är väljarna generellt ovilliga att rösta på något parti som inte tillhör det egna blocket. De som har S som förstahandsval svarar att deras andrahandsval är V och MP. På motsvarande sätt svarar M-väljare att de även kan tänka sig att rösta på SD eller KD.

– Blocktänkandet är tydligt. Väljarna överväger partier som står dem ideologiskt nära eller har samarbete med deras förstahandsval, säger Nicklas Källebring.

Två partier skiljer dock ut sig, Centern och Liberalerna. Både C:s och L:s väljare kan tänka sig att lägga sin röst på något parti utanför den egna sfären, men framför allt är det då på varandra.

– Vart C-väljarna tar vägen kommer att spela stor roll för vem som kan bilda regering efter nästa val. Mittenväljarna blir de som fäller avgörandet i regeringsfrågan, säger Nicklas Källebring.

Fakta.Så gjordes undersökningen

DN/Ipsos har för denna mätning genomfört 1 366 intervjuer – 701 via digitala enkäter, 95 via SMS och 570 via en slumpmässigt rekryterad webbpanel – under perioden 3–15 juni 2025.

De redovisade siffrorna ovan bygger på svar från både röstande och icke röstade väljare. Det gör att de redovisade potentialerna ovan inte är jämförbara med valresultat.

För mer information om urval, bortfall och svarsfrekvens, se ipsos.se eller kontakta Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring.

Läs mer: Väljarna: S leder nästa regering – bottennotering för L inför partiledarskiftet

Share.
Exit mobile version