De senaste åren har det gått trögt i svensk ekonomi med hög arbetslöshet och sänkta reallöner. Därtill har de olika utspelen från USA:s president Donald Trump och attacken mot Iran lett till rejäla störningar i världsekonomin och ytterligare försenat en efterlängtad återhämtning från lågkonjunkturen.
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har vid flera tillfällen tvingats att revidera ned sina prognoser för tillväxten i Sverige. Regeringen har samtidigt genomfört flera skattesänkningar för att få fart på ekonomin. Nyligen aviserades en sänkning av bränsleskatten och matmomsen sänks från den 1 april.
Men ännu har förhoppningarna inte infriats om att väljarna ska se ljust på ekonomin inför valdagen. DN/Ipsos har frågat väljarna hur de tror att Sveriges ekonomi kommer att utvecklas de kommande tolv månaderna och det är dyster läsning för finansministern. Nästan hälften – 46 procent – tror att Sveriges ekonomi kommer att försämras och bara en femtedel – 21 procent – tror att det kommer att bli bättre.
Det är en betydligt mer pessimistisk syn jämfört med när samma fråga ställdes för ett halvår sedan. Då var det ungefär lika många som trodde att det skulle bli bättre som trodde att det skulle bli sämre.
– Det är en väldigt kraftig omsvängning. Det kan bli besvärligt för regeringen att hantera eftersom möjligheterna att vidta åtgärder är begränsade, säger Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos.
– Ekonomin brukar påverka hur man röstar. I ett läge där ekonomin bedöms som negativ riskerar det att påverka regeringens opinionsställning.
Pessimismen bland väljarna har ökat även när det gäller synen på den egna ekonomin. Enligt DN/Ipsos mätning är det nu fler som tror att privatekonomin kommer att bli sämre de närmaste tolv månaderna jämfört med de som tror att den kommer att bli bättre. Det är första gången på två år som pessimismen övertrumfar optimismen på det här området.
– Hur folk bedömer ekonomin är ett resultat av Trumps handlingar. Det har blivit tydligt vad det amerikanska presidentskapet betyder för tillståndet i världen och den globala ekonomin och att det slår mot den egna plånboken, säger Nicklas Källebring.
Det som oroar mest är ökade drivmedelspriser, högre inflation och högre elpriser. Kvinnor är något mer oroliga än männen och bland partiernas väljare är det S- och C-sympatisörer som bekymrar sig mest över utvecklingen.
Eftersom mätningen görs med sex månaders mellanrum är det svårt att peka ut någon enskild händelse som orsak till den ökande pessimismen. USA:s och Israels anfall mot Iran har lett till kraftigt höjda bränsle- och energipriser som påverkar hushållens köpkraft, men det går inte att fastslå att det är det som ligger bakom den dystra framtidssynen. Under mätperioden har det till exempel även stormat rejält kring USA:s försök att ta över Grönland från Danmark med påföljande hot om nya handelstullar.
– Mycket av det vi ser är konsekvensen av utspel, nya ställningstaganden, hot och väpnade aktioner från Trumps sida. Mycket av det som påverkar ekonomin bestäms av vad som händer internationellt och är därför svårt att parera för en enskild regering, säger Nicklas Källebring.
Fakta.Så gjordes undersökningen
Ipsos har under perioden 10–22 mars intervjuat 1 513 röstberättigade väljare, varav 904 via digitala enkäter, 81 har svarat via sms-länk och 528 via digitala intervjuer i en slumpmässigt rekryterad webbpanel.
För mer information om urval, bortfall och svarsfrekvens, se ipsos.se eller kontakta Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring.
