”3 body problem”
Netflix. Av David Benioff, D B Weiss, Alexander Woo. Med Jovan Adepo, Rosalind Chao, Jess Hong m fl. 8 avsnitt x 60 min.
Perspektiven är svindlande i ”3 body problem”, både vad gäller tid och avstånd. Serien bygger på den kinesiska författaren Liu Cixins böcker, och tar sitt avstamp i ett meddelande från rymden som når jorden. Någon svarar – det får ödesdigra konsekvenser. Ett halvt sekel senare står det klart att jorden om några hundra år kommer att nås av en främmande makt som redan har påbörjat en sorts psykologisk krigföring. Både sinnesutvidgande och obehaglig sci-fi om existentiella hot, sekter och vetenskap.
Hanna Fahl
Aktuellt
SVT. Med: Cecilia Gralde, Nike Nylander, Jon Nilsson och Katia Elliott. 365 x ca 40 min.
Jag inser att jag härmed kommer ut som DN Kulturs egen Ola Söderholm – känd för att hans idea of a good time är att äta knäckebröd framför ”Agenda” – men det enda tv-program jag har sett under året är Aktuellt. Jag sitter på nålar redan vid klockan som visar nedräkningen till 21:00:00. Vem ska programleda i dag? Jag studerar Aktuellt som en filmstudent närläser ”Citizen Kane”: kameravinklar, nyhetsvinklar, ansiktsuttryck under politiska debatter. Jag vet inte vad som har hänt i världen under 2024, men jag vet vad som har hänt i Aktuellt.
Greta Schüldt
”Aliens. Striden om utomjordingarna”
SVT Play. Av Kalle Ström, Mattias Flinck. 2 avsnitt x 60 min.
Denna dokumentärserie skildrar ett kulturkrig som jag inte visste existerade, nämligen det som pågår mellan svenska ufologer: den vetenskapstillvände Clas Svahn (UFO Sverige-boss och DN-medarbetare) anklagas av mer andligt lagda ufo-grupperingar för att konspirera mot ufologin, de tror att han försöker dölja bevisen för utomjordingars existens. Utöver att en sökande Agneta Sjödin okommenterat dyker upp här och var följer dokumentären människor som kämpar för att upprätta kontakt, både med rymden och hemma på jorden.
Vera von Otter
”Arcane 2”
Netflix. Serieskapare: Christian Linke och Alex Yee. Med: Ella Purnell och Hailee Steinfeld m fl. 9 avsnitt x 40 min.
Att se ”Arcane” är att inse att en hel bransch animatörer i årtionden begränsats av låga budgetar och cyniska Hollywoodchefer. Lösa och hungriga är dessa kreatörer äntligen fria att skapa något som i varje bildruta osar kreativitet, energi och passion. I säsong två är problemen större, karaktärerna fler och världsbyggandet svindlande ambitiöst. Serien är värd att se endast för det visuella – men den tragiska sagan om systrarna Vi och Powder ger ”Arcane” ett inre som speglar dess enastående yttre.
Jesper Vighagen
”Baby Reindeer”
Netflix. Av: Richard Gadd. Med: Richard Gadd, Jessica Gunning, Nava Mau m fl. 8 avsnitt x 30 min.
Svart komedi om den stretande ståupparen Donny som blir utsatt för stalkern Martha. Skotten Richard Gadd spelar sig själv i denna ”verklighetsbaserade” dramatisering av en mörk period i hans liv. Det blir en läskig inblick i ett destruktivt förhållande, serverad med en stor portion humor. Miniserien fick ett rättsligt efterspel när Marthas inspirationskälla Fiona Harvey stämde Netflix för förtal. ”Baby reindeer”, som delvis regisserats av svenska Josephine Bornebusch, blev sexfaldigt Emmybelönad och är även nominerad till tre Golden globe-statyetter.
Lars Klefbom
”En familj som vår”
TV4. Av: Thomas Vinterberg. Med: Amaryllis August, Paprika Steen, Asta Kamma August m fl. 7 avsnitt x 40 min.
Efter succén ”En runda till” ger sig det danska regisnillet bokstavligen ut på djupt vatten. I det skrämmande aktuella klimatkrisdramat ”En familj som vår” skapar han en vision av ett Danmark som sakta sjunker under ytan. Landet måste evakueras, människor sorteras utifrån sina finansiella och sociala resurser och familjer splittras. Ett älskande tonårspar skils åt under dramatiska former i ett skakat Europa. Ett annorlunda, skakande och otroligt välgjort och välspelat migrationsdrama som vänder på hela flyktingfrågan.
Helena Lindblad
”Eric”
Netflix. Av: Abi Morgan. Med: Benedict Cumberbatch, Gaby Hoffmann, Jeff Hephner m fl. 6 avsnitt x 60 min.
Den brittiska serieskaparen Abi Morgan är en mästare på trasiga själar – har ni inte sett ”River”, gör det! Den här gången hamnar vi i 80-talets New York. Benedict Cumberbatchs odräglige Vincent, skapare av ett dockprogram på tv, har – minst sagt – problem både hemma och på jobbet. Det hela förvärras när den 9-årige sonen Edgar försvinner på väg till skolan. Med sig på sin jakt har Vincent ett för andra osynligt, lurvigt, pratande, blått monster. Sökandet leder ned i stadens undre värld. Än en gång skapar Abi Morgan en tidsresa, bland annat med hjälp av ett suveränt soundtrack.
Marianne Stenberg
”Fallout”
Prime Video. Av: Geneva Robertson-Dworet, Graham Wagner. Med: Ella Purnell, Kyle MacLachlan m fl. 8 avsnitt x 60 min.
Fjolårets ”The last of us” har fått konkurrens om titeln som bästa tv-serie baserad på ett spel. I en uppsjö av postapokalyptiska skildringar sticker ”Fallout” ut genom att inte bara vara spännande och smart, utan också riktigt rolig och visuellt originell. När smånaiva Lucy (Ella Purnell) trotsar reglerna och lämnar sin bunker, fastfrusen i ett kitschigt, kärnvapenvurmande 50-tal, för att ge sig ut på räddningsuppdrag i en atombombad värld full av märkliga existenser är det en ren fröjd att få följa med.
Matilda Källén
”Född 2010”
SVT Play. Av: Åse Fougner och Martina Iverus. 5 avsnitt x 50 min.
Trots att så många pratat om ”Född 2010”, kom jag mig aldrig för att se den. Sedan såg jag alla fyra säsonger i ett svep. Vi får följa åtta barn som kommer till världen 2010, Hilma föds hemma i vardagsrummet i Järna och Hilda-Li med kejsarsnitt på sjukhus. Sedan följer kameran hur dessa åtta nyfödda knyten blir olika personligheter. Föräldrar skiljer sig, morföräldrar dör, flyttlass går, bonusföräldrar dyker upp. Och medan barnen växer förändras Sverige. En underbar serie om ett lands vardag och ett fantastiskt tidsdokument.
Åsa Beckman
”Grotesquerie”
Disney+. Av: Ryan Murphy och Jon Robin Baitz. Med: Niecy Nash-Betts, Micaela Diamond m fl. 10 avsnitt x 45 min.
De omaka paren kan lyfta en serie till stratosfären. Så som Matthew McConaugheys och Woody Harrelsons skoningslösa personlighetskrig präglade första säsongen av ”True detective” möter vi i amerikanska skräckserien ”Grotesquerie” den gravt alkoholiserade, medelålders kriminalpolisen Lois (Nash-Betts) som får samarbeta med nunnan Megan (Diamond) i ett seriemördare-i-småstadsfall som leder tankarna till ”Seven”, ”Stigmata” och andra hemskheter med kristen symbolik i förgrunden. Groteskt. Utmärkt.
Jonas Thente
”Helikopterrånet”
Netflix. Av Ronnie Sandahl och regissören Daniel Espinosa. Med: Ardalan Esmaili, Mahmut Suvakci, Vic Carmen Sonne m fl. 8 avsnitt x 60 min.
Visst, det börjar kännas lite slitet med ytterligare en serie med känsliga kriminella, man kan liksom receptet (delvis för att det är samma som för pommes frites: hårda utanpå, mjuka inuti). Men skådespeleriet, kanske framför allt i hur vänskapen mellan huvudbrottslingarna gestaltas, är stundtals lysande. Och framför allt: avsnittet med själva rånet är action på allra högsta nivå. Det är stressigt, svettigt, hårt och närmast omoraliskt spännande – man får andnöd hemma i sin trygga fredagssoffa.
Harald Bergius
”Kin 2”
SVT Play. Av Ciaran Donnely, Peter McKenna. Med: Clare Dunne, Aidan Gillen, Charlie Cox. 8 avsnitt x 50 minuter.
Vassa och välspelade krimserier kan vara svåra att hitta, trots det massiva utbudet. ”Kin” är en liten sensation, och årets säsong är ännu bättre än första, trots att Ciarán Hinds saknas i rollistan. Allt kretsar kring familjen Kinsellas affärer i Dublin. Nu även med internationella utblickar; de får en turkisk kartell efter sig. Familjens onda överhuvud släpps dessutom ur fängelset. Då krävs det kvinnlig list för att rädda affärerna. Clare Dunne är suverän som den iskalla maffiahustrun Amanda.
Jan Eklund
”Makten”
SVT Play. Av: Johan Fasting, Kristin Grue och Silje Storstein. Med: Kathrine Thorborg Johansen, Jan Gunnar Røise m fl. 12 avsnitt x 55 min.
Vem kunde ha väntat sig detta av en serie om norsk socialdemokrati på 70-talet? ”Makten” slår redan i förtexterna fast att den grundas på sanning, lögn och dåligt minne, sedan tillkommer några anakronismer. Men framför allt är det en historia med sensationell schvung, där den gamla partiapparaten som motarbetar Gro Harlem Brundtland ter sig så hopplöst förgubbad och alkoholiserad att det gränsar till surrealism (och ärekränkning). Men underhållande är det, och en motsvarande serie om Palme och Fälldin är svår att inte fantisera om.
Nils Hansson
”Nobody wants this”
Netflix. Av: Erin Foster. Med: Kristen Bell, Adam Brody, Justine Lupe m fl. 10 avsnitt x 30 min.
Passion uppstår när en temperamentsfull och frispråkig sexpoddare (Kristen Bell) möter en het, okonventionell rabbin (Adam Brody) – och med det även höstens rappaste romkom. Självklart blir det såväl kulturkrockar som kärlekstrubbel, och en skämskudde är ibland nödvändig. Den här tittarsuccén på Netflix är smörig, snäll och charmig och fungerar utmärkt som den sorts fjärilspirrig eskapism alla vill ha i dessa tider.
Emma Stenvall
”Painkiller”
SVT Play. Av: Gabriela Pichler. Med Snezana Spasenoska, Dodona Imeri, Jonas Sykfont m fl. 6 avsnitt x 60 min.
Kan konst lindra smärta? Serien om den envisa mamman Dijana som lider av kronisk värk och hennes vilsna men framgångsrika konstnärsdotter Andrea är lika gripande som underhållande. Gabriela Pichler som gav oss ”Äta sova dö” (2012) blandar med lätt hand och en stor portion självdistans sin egen biografi med lika lättillgänglig som vass samhällskritik. En livad kulturlivssatir med udden riktad mot det svenska klassamhället. Därtill en varm och go’ Göteborgsskildring som borde göra Peter Birro grön av avund.
Viktor Andersson
”Ripley”
Netflix. Av Steven Zaillian. Med: Andrew Scott, Johnny Flynn, Dakota Fanning m fl. 8 avsnitt x 60 min.
Ni kan storyn. Patricia Highsmiths psykologiska thriller om den talangfulla identitetstjuven och kallblodiga mördaren mr Ripley har filmatiserats många gånger. Så är det heller inte främst handlingen som hänför i Steven Zaillians svartvita tv-serieadaption, utan skönheten. Desillusionen är bottenlös, men allt är vansinnigt vackert. Jag dyrkar mörkret och ljuset, New Yorks smuts, Amalfikustens branta stentrappor, Roms marmor och mest av all Andrew Scotts slätrakade och sammanbitet melankoliska Tom Ripley-tolkning.
Sandra Stiskalo
”Rivals”
Disney+. Av Dominic Treadwell-Collins m fl. Med: David Tennant, Alex Hasse, Aidan Turner m fl. 8 avsnitt x 50 min.
Svag för brittiskt, sex och 80-tal? Då är ”Rivals” något för dig. Bygger på en tantsnuskbok och utspelar sig i ett påhittat engelsk grevskap. Efter en explosiv inledning börjar kampen mellan tv-bolagsägaren lord Tony Baddingham och hästhopparen och toryhunken Rupert Campbell-Black. Alla medel är tillåtna. Skjutjärnsjournalisten Declan O’Hara, som lockats från BBC för att få fart på tittarsiffrorna, blir mer än en bricka i spelet. En lite unken kärlekshistoria är en smäll man får ta i en annars rapp och rolig skröna. En andra säsong är på väg.
Maria Huldt
”The franchise”
Max. Serieskapare: Av Jon Brown. Med Himesh Patel, Daniel Brühl, Aya Cash m fl. 8 avsnitt x 30 min.
Den största tragedin som drabbat kvalitetsfilm på bio var den monokulturella superhjältedominansen. Men ge tragedin lite tid och den muteras till komedi – som i ”The franchise”, producerad av satirmaestron Armando Iannucci. Den gycklar blockbusterandan som gör konst till själlöst CGI-content, med cyniska filmbolagschefer som bara tänker på uppföljare och att blidka den kinesiska marknaden. Som en rollfigur summerar frustrationen: ”Tänk om det här inte är en drömfabrik? Tänk om det är ett slakthus?”
Kristofer Ahlström
”The Penguin”
Max. Av Bill Finger m fl. Med: Colin Farrell, Cristin Miliotti, Clancy Brown och Rhenzy Feliz m fl. 8 avsnitt x 50 min.
Colin Farrell är lysande som den en rejält haltande och guldtandade superskurken Pingvinen i spin-off-serien på ”The Batman” (2022). Man förstår att han övertalade bolaget att göra en egen serie på den mångbottnade karaktären som påminner mycket om Tony Soprano – men ännu mörkare, mer hänsynslös och med ett mer instabilare psyke. Som Colin Farrell säger själv i en DN-intervju: ”Var beredda på att det är mörkt, verkligen mörkt…”. Serien skildrar en underhållande kamp för att bli nummer ett på gangstertronen – och den maskerade hämnaren slipper vi.
Anders Haraldsson
”Threesome 2”
SVT Play. Av: Lisa Linnertorp Med: Matilda Källström, Simon Lööf, Kitt Walker Johansson m fl. 8 avsnitt x 30 min.
Nej, det är inget för pryda – dramaserien ”Threesome” om det unga svenska paret David och Siri som bor i London. Efter en vild, erotisk festnatt sätts deras förhållande på prov, och intrigen trappas upp ytterligare när Siri söker passion på annat håll. ”Threesome” är en av de mest innerliga, närgångna och drabbande tv-serierna jag sett om kärlek, sex och sökande. I första säsongen följer vi dramat ur Siris ögon, medan andra säsongen skildrar allt ur Davids perspektiv. Rakt igenom mästerligt. Och romantiskt.
Tara Moshizi
”Tunna blå linjen 3”
SVT. Av Cilla Jackert m fl. Med: Amanda Jansson, Oscar Töringe, Per Lasson m fl. 6 avsnitt x 60 min.
Den svenska tv-seriens breda medelväg går numera till Malmö. Och som den gör det. Med nu för alltid (?) avslutade ”Tunna blå linjen” har manusförfattaren Cilla Jackert skapat ett modernt klassiskt epos om vår samtids sår och läkande. Med sina polisiära och existentiella blåljusutryckningar har Jesse, Magnus, Sara, Danijela, Khalid med flera kört rakt in i den svenska folksjälen. Mörkret är ofta kompakt i både själens och verklighetens Malmö men med vardagens plats för obetvinglig mänsklighet. Alltihop slutar – som sig bör – med en ljus öppning mot evigheten.
Björn Wiman
”Shogun”
Disney+. Av Rachel Kondo, Justin Marks Med: Hiroyuki Sanada, Anna Sawai, Cosmo Jarvis m fl. 10 avsnitt x 60 min.
Det är idén om det gamla Japan som har huvudrollen i ”Shogun”. Visst är den ett underbart romantiskt äventyr med både kanoner och kärlek, men det är de vackra dräkterna, de behärskade rörelserna, trädgårdarna och arkitekturen som får mig att dagdrömma om att vara en strandad brittisk kapten bland japanska hovdamer. Eller åtminstone att vilja återse Akira Kurosawas filmer. Det är svårt att släppa att ”Shogun” var inspelad i Kanada.
Torbjörn Ivarsson
”Smärtpunkten”
SVT Play. Av: Pelle Rådström efter Elisabeth Åsbrinks bok. Regi: Sanna Lenken. Med: Maria Sid, David Dencik, Martin Nick Alexandersson, m fl. 3 avsnitt x 60 min.
Är man gammal nog är morden i Malexander en sådan där händelse man minns hur man fick kännedom om. Brotten blev en tragisk, dramatisk kulmen på Lars Noréns kontroversiella teaterprojekt. Vi vet hur det slutar, men i Sanna Lenkens dramaserie (baserad på Elisabeth Åsbrinks bok) påminns vi om hela det ödesdigra förlopp som sakta men säkert ledde fram till dådet. ”Smärtpunkten” är en skildring av mänskliga relationer, regelverk samhällsanda – en berättelse om en tid lika mycket som om en konstnärlig idé.
Sanna Torén Björling
”Somebody somewhere 3”
Max. Av: Hannah Bos, Paul Thureen m fl. Med: Bridget Everett, Jeff Hiller, Mary Catherine Garrison, Tricia Miller. 6 avsnitt x 30 min.
Det finns enhörningar, svarta svanar och rosa elefanter. Och så finns ”Somebody somewhere” – en förödande charmig och excentrisk dramakomedi om två outsiders som bildar en oväntad motståndspakt i en instängd Kansashåla; virrpannan Sam (Bridget Everett) som sörjer sin döda syster och homosexuella Joel (Jeff Hiller) som driver en queer svartklubb i kyrkans källare. Sensmoral – det går att alltid att hitta någon någonstans – också när man minst anar det: ”Cheers to us, and here’s to living”, som Sam säger.
Nicholas Wennö
”Sthlm blackout”
Prime video. Av: Milad Schwartz Avaz. Med: Erik Johansson, Hanna Alström, Claes Ljungmark m fl. 4 avsnitt x 40 minuter.
En nödvändig påminnelse om att blågul krim inte måste vara antingen social gangsterrealism eller ”Jönssonligan”-zombie, utan faktiskt fartfylld och fyndig. Det går undan från start i den här säkerhetspolitiska komedin, där Erik Johansson spelar en jagad nyhetsproducent och Hanna Alström står för det svenska tv-årets roligaste rollprestation som hans entusiastiska medhjälpare (en true crime-fantast som får chansen att omsätta sina kunskaper i praktiken). Extra plus för Claes Ljungmark på rollistan.
Jacob Lundström
”Wolf hall 2”
SVT Play. Av Peter Straughan och Peter Kosminsky. Med Mark Rylance, Damian Lewis, Claire Foy m fl. 6 avsnitt x 60 min.
Hilary Mantels fantastiska romansvit ”Wolf hall” har även blivit en fantastisk tv-serie: ren och skär renässansglädje med högklassiga inslag av reformation. Andra säsongen skildrar maktspelaren Thomas Cromwells sista år i livet och varje scen är kvalitet, i skådespeleri, foto och scenografi. Mark Rylance är strålande i huvudrollen, oerhört lågmäld och med ett explosivt våldskapital. Det finns en sådan teatral skönhet i detta tv-drama, en både stillsam och intensiv suggestion i berättelsen om Henrik VIII:s psykopatstyre.
Malin Ullgren
”Yellowstone 5”
Skyshowtime. Av: Taylor Sheridan. Med: Kevin Costner, Luke Grimes, Kelly Reilly, Wes Bentley m fl. 6 avsnitt x 60 min.
Neo-västernserien ”Yellowstone” är en orsak till västernstilens uppsving. Trots totalt ointresse för cowboyhattar, countrymusik och rodeokultur har jag ändå besatt sträcktittat på fem säsonger, nu på upploppet. I detta rödglödgade familjedrama i Montana, med nationalparken som mäktig fond, exploderar ödesfrågor om arv, miljö och olika rättigheter. Här finns respekt för urfolkets kultur. Men nästan alla rollfigurer är lika goda kålsupare, inklusive kvinnorna – super, slåss, älskar och hatar lika intensivt.
Birgitta Rubin
Läs fler strömningstips
Skräddarsy ditt tittande med DN:s stora strömningsguide
