1. Pija Lindenbaum och Anna Åkerström
”Vi måste ha ketchup!”
Lilla Piratförlaget, från tre år
Pija kan själv! Det råder ingen tvekan om det, sedan den numera obligatoriska bilderboken ”Else-Marie och småpapporna” från 1990 har Pija Lindenbaum skrivit och tecknat sig upp från fenomen till nationalklenod. Hon är en av de där författarna som man genast skulle känna igen utan signatur, bara på pennans spår och stilistikens andedräkt.
Som hon visade i det tidiga genombrottet om Else-Marie och hennes svårkontrollerade småpappor, kan Pija Lindenbaum ypperligt fixa sina egna illustrationer till intrigen, och tvärtom. Men med årets ”Vi måste ha ketchup” har hon fastnat för någon ny att stå för den bildliga gestaltningen. Var och en som tar del av samarbetet mellan Lindenbaum och Anna Åkerström kan bara häpna inför resultatet.
Anna Åkerström är en ”pappersorienterad konstnär”. Det är så hon beskrivs. Det innebär att hon viker. Papper, kartong, färg och form. I ”Vi måste ha ketchup” har hon minutiöst illustrerat Lindenbaums quest-artade text. Om det krävs en lastbil full med ketchup-flaskor så har hon gjort varje flaska för sig. Som det brukar heta: kan ej beskrivas, måste ses! Åkerströms nästintill diagnostiska noggrannhet firar triumfer när hon ställer upp scenerierna som ryms i detta vardagliga äventyr.
Och som i flera andra berättelser av Pija Lindenbaum, och många andra av svenska samtida barnboksförfattare, är det barnen man litar på i en värld där de vuxna snavar omkring i sina stelbent regisserade vuxenritualer. Som i denna bok, där barnens jakt på ketchup till korven på sommarens campingplats också blir en vass satir som – kan vart och ett barn tillsammans med den som högläser konstatera – hamnar precis på den plats där de bådas perspektiv löper samman.
2. Emma Adbåge
”Påsen”
Rabén & Sjögren, från tre år
Bilderboken ”Påsen” börjar i hallen. I passagen mellan inne och ute, hemma och borta, spara och slänga. Två barn i gula tröjor har precis kommit hem efter en helg hos morfar. Ganska snart märker syskonen att det är någonting som inte stämmer. ”Man känner det på lukten och allt är väldigt tomt och rakt”, rapporterar barnen. Mamma och pappa har städat! Men vad har de egentligen lagt i den svarta sopsäcken? Igenkänningen är stor i detta roligt riviga rensar-drama. Med lätt hand och en vardaglig färgpalett lyckas bilderboksskaparen Emma Adbåge både hylla leken och uppvärdera idén om skräpet som sådant.
3. Clara Dackenberg
”Hur låter djuren? Mitt första bestiarium”
Natur & kultur, från noll år
Hos Clara Dackenberg säger katten inte ”mjau”. Den säger hick, är monsterstor och går på två ben över hustaken. Grodan har portfölj och sörplar milkshake med ett ssssch-lvvo-urp. Och så fortsätter det. Denna konstnärliga vidareutveckling av ett ganska klassiskt pekbokstema är omistligt underhållande. I sin första helt egna text- och bildberättelse låter den rutinerade illustratören Clara Dackenberg fantasin flöda och ta härligt knasiga vägar. Resultatet är ofta lika roligt som överraskande. Augustnominerade ”Hur låter djuren?” vann måhända inte priset, men den vann definitivt våra hjärtan.
4. Marion Brunet
”Grått hav”
Övers. Lotta Rossi
Gilla böcker, från femton år
Det blir ruskigt spännande direkt. Med ett högt tempo och en knivskarp prosa skriver årets Alma-pristagare Marion Brunet fram ett klaustrofobiskt kammarspel om fem ungdomar som ger sig ut på en ödesdiger seglats mellan Frankrike och Irland. För sjuttonåriga Emma och hennes vänner förvandlas det efterlängtade sommaräventyret ganska snart till en mardröm ute på öppet hav. Ett lik flyter upp intill segelbåten, en våldsam storm gör entré. ”Grått hav” är en bladvändare av bästa snitt. Skickligt väver den franska författaren en thriller om vänskap, kärlek, svartsjuka, gråzoner och grupptryck.
5. Lisen Adbåge
”Vild”
Rabén & Sjögren, från tre år
Stilsäker bilderbok om en ung vildhäst som en natt kommer ifrån sin flock och ger sig ut på en mödosam vandring för att hitta tillbaka till den. Så småningom blir fölet infångat och hamnar på en ridskola full av tamhästar. Där finns mat, värme och nya vänner, men allt är tråkigt, lerigt, konstigt och trångt. Reglerna är många. Längtan till det vilda blir i slutändan allt för stor för att inte rymma. Med en lekfull blandteknik av akvarellfärg, blyerts och färgpennor skapar Lisen Adbåge ett lika färgsprakande som fartfyllt frihetsdrama. Charmigt om mod, vikten av trots och att våga bryta sig loss.
6. Linda Jones
”Lejonflock”
Bonnier Carlsen, från tolv år
Magnetisk ungdomsroman om Vera, Minna och Jasse som precis börjat i sjuan i Luleå. De tre vännerna har lovat varandra att hålla ihop vad som än händer. Ändå skingras deras lilla flock sakta. Den skötsamma Minna håller fast vid fotbollen. Vera och Jasse dras till de äldre tjejerna. I högstadieskolan äger killarna korridorerna och makten. Sexism, glåpord och rena övergrepp är vardag. Kanske är det dags att hämnas? ”Utöver ett litterärt driv, ett språk som doftar tuggummi och svett, och en mer än angelägen historia, ger Linda Jones fingret åt allt vad tillrättalagd förenkling heter”, skrev DN:s Pia Huss i sin recension.
7. Alma Thörn
”Jorden anropar Isak”
Alfabeta bokförlag, från sex år
Ovanför sitt skrivbord har nioåriga Isak satt upp en lista. På den har han skrivit ner sina tre största problem: ”att Annika hatar mig, att jag inte har nån pappa och att jag jämt har nageltrång.” Det sista är mest akut, enligt honom själv. Alma Thörns porträtt av klassens stökigaste kille är varmt och varsamt skildrat. Hon undviker att förenkla, men skriver ändå rakt om en pojke som ofta hamnar i trubbel. Med en avväpnande humor, klara grundfärger och ett fång roliga bifigurer skapar hon ännu en medryckande kapitelbok för nybörjarläsaren. ”En barnlitterär bragd”, tyckte DN:s Alexandra Sundqvist.
8. Johan Rundberg
”Bara lite katastrof”
Natur & kultur, från nio år
”Bara lite katastrof” tar sin början på fotbollsplanen. Tolvåriga Kinga drömmer om att bli proffs. Bara hon blir tillräckligt bra kommer hon att kunna lösa alla sina bekymmer. Med en vardagligt orienterad prosa skapar Johan Rundberg en rolig, realistisk och hjärtevärmande skildring av ett barn som tror att hon måste bära hela världen på sina axlar. Fram träder en lågmält sprakande och lyhörd mellanåldersroman om trassliga familjeband och att stå i skuggan av en bråkig storasyster. ”Med små medel lyckas Johan Rundberg skapa människor av kött och blod”, skrev DN:s Lydia Wistisen om boken.
9. Eva Lindström
”Katten och apan”
Alfabeta bokförlag, från tre år
Illustrationerna får tala för sig själva i Almaprisbelönade Eva Lindströms senaste pärla till bilderbok. ”Katten och apan” är en ordlös berättelse om två på ytan ganska omaka djur som möts och börjar samarbeta. Genom bläddringarna tar ett sekventiellt utbyte form. Katten uppfinner en stekpanna av sin kikare, apan kommer med bananer. Katten steker frukten. När måltiden är uppäten har stekpannan förvandlats till ett hål man kan slänga bananskal i. ”Komiskt, absurt och oförutsägbart, och med en avslutning som antyder att äventyret är långtifrån över”, konstaterade DN:s Emma Holm i sin recension.
10. Anders Holmer
”Karavan”
Natur & kultur, från tre år
”Karavan” är ett konstverk som kan läsas från två håll. Bilderboken i dragspelsformat är en poetisk, filosofisk och finurlig berättelse om ett vi som tar sig fram, på lite olika vis. ”Vissa kan krypa/ andra kan gå/ Någon är ensam/ någon är två”, heter det bland annat i den rytmiska, rimmade texten som ackompanjerar karavanens väg genom ett luftigt landskap, lagt i akvarell. Vardagliga betraktelser möter existentiella frågor i en vackert gestaltad promenad över berg, mellan blomblad och genom snöfall. ”En av Anders Holmers bästa böcker”, skrev DN:s Martin Hellström. Det här är poesi för både ögat och örat. Och alla ska med.
Listan är framröstad av Steven Ekholm, Martin Hellström, Emma Holm, Pia Huss, Alexandra Sundqvist och Lydia Wistisen.
Läs mer av DN:s barnboksbevakning
