Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.

Låt

Bruce Springsteen
”Streets of Minneapolis”
(Columbia)

Att nya protestsången skrevs och spelades in på blott tre dagar hörs. Det här är inte ett färdigt verk – det är urkraft. Utan omsvep och poetisk fernissa sjunger Springsteen om tragedin i Minneapolis och namnger de två civila som sköts till döds ”in the winter of ‘26”. Ett låtsläpp som redan känns historiskt.

Låt

Harry Styles
”Aperture”
(Columbia)

Att före detta pojkbandsidolen inleder sitt nya musikkapitel med ”Aperture” känns kaxigt. Låten är för lång och introt demonstrativt svårlyssnat. De smygande acid house-knorrarna får lyssnaren att fantisera om Styles nya favoritklubb Berghain i Berlin. Han kunde gjort det lättare för sig, och därför gillar man det.

Album

Agnes
”Beautiful madness”
(Polydor/Universal)

På ”Beautiful madness” trängs discosyntar med trummande house och schlagerpop. Skivan drivs framåt av Agnes hesa stämma, inte sällan autotunad till oigenkännlighet. Bästa spåret, ”Ego”, är lyxig dansmusik som för tankarna till The Weeknd.

Låt

Horse Vision
”You could have it”
(inadvertentindex)

Efter förra årets debutalbum och Europaturné fortsätter Stockholmsduon Horse Vision (Johan Nilsson och Gabriel von Essen) att kultivera sitt framgångsrecept med mjuk emorock, trance-lik synth och akustiska gitarrer. På nya singeln ”You could have it” låter de bättre än någonsin.

Låt

Waterbaby
”Memory be a blade”
(Sub Pop/Playground)

Hannes och Waterbabys låt ”Stockholmsvy” är redan en modern klassiker. När 28-åriga Kendra Egerbladh nu gör sig redo för att släppa debutalbum har hon arbetat med liknande färger i paletten. Trots sin skarpa titel är ”Memory be a blade” bomullsmjuk och omslutande popmusik.

Album

Julianna Barwick & Mary Lattimore
”Tragic magic”
(Infiné)

Ett drömsamarbete mellan två av ambientvärldens coolaste musiker. Julianna Barwicks drömska röst och körer ligger som ett tunt flor över Mary Lattimores harpa och försiktiga elektroniska arrangemang. Musik så vacker att det gör ont. I april uppträder de i Stockholm.

Album

Dry Cleaning
”Secret love”
(4AD/Playground)

Med Cate Le Bon-producerade ”Secret love” tar brittiska indiekvartetten små utvecklingssteg, samtidigt som de står stadigt i sitt fundament. Frontpersonen Florence Shaws lakoniskt levererade vardagscynismer är oavbrutet underhållande. ”Vi har blivit djärvare, som att vi vågar ta lite större kliv”, sade gruppen nyligen i en intervju i DN.

Dubbelsingel

Robyn
”Sexistential/Talk to me”
(Konichiwa/Young)

Dubbla låtsläppet gör konturerna kring Robyns kommande album tydligare. Den första, ”Talk to me”, är en solklar hit signerad Max Martin, men på samma gång väldigt mycket Robyn. Den andra, ”Sexistential”, är mer konceptuellt prövande och modig, där hon sjunger om att hänga på dejtningsappar som Raya samtidigt som hon genomgår en IVF-behandling.

Album

Asap Rocky
”Don’t be dumb”
(A$AP Worldwide/RCA Records)

Rapparen och renässansmannens första album på åtta år är spretigt och hade tjänat på att renodla och välja bort idéer. Men här finns också ett par riktiga höjdpunkter, inte minst i samarbetena med artister som Damon Albarn, Doechii och skönsjungande folkpopmusikern Jessica Pratt.

Album

Amanda Bergman
”Embraced for a second as we die”
(The Satchi Six & Arketyp)

Nya albumet ”Embraced for a second as we die” ger inga indikationer på att Amanda Bergmans blomstrande karriär håller på att plana ut. Tvärtom verkar hon ännu friare nu. På outsägligt vackra ”Sick of time” vill hon stanna tiden när hon tittar på sitt sjuåriga barn.

Album

Ishaaq Aarqistra
”Arikomban space”
(Lost Map Records)

Pånyttfödd under namnet Ishaaq Aarqistra, har Isak Klasson utforskat sina indiska rötter och hittat fram till en stökig och krängande proggrock, producerad av Jari Haapalainen. Skivan släpps på lilla kreddiga brittiska Lost Map-labeln. Det här kan mycket väl slå hårt i smala internationella kretsar som väntat på att någon ska göra precis det här.

Album

Sleaford Mods
”The demise of planet X”
(Rough Trade/Playground)

Primitiva beats och slagkraftig samhällsanalys. På nya skivan ”The demise of planet X” fortsätter Nottinghamduon att punktmarkera det politiska läget, med fler nyanser, fler gästvokalister och tydligare melodier. Bäst är ”Megaton” som talar klarspråk med sitt obestridliga budskap ”No war, no death”. På Arte kan man utan kostnad se dokumentären ”Bunch of kunst. Sleaford Mods: England’s angriest band”.

Urval och texter av Kajsa Haidl, Matilda Källén, Vera von Otter, Johanna Paulsson, Po Tidholm och Gabriel Zetterström.

Läs mer:

Dry Cleaning: Vi har verkligen satsat på att vara ett bra liveband

Agnes Carlsson: ”Jag skulle på en retreat om den kvinnliga orgasmen”

Share.
Exit mobile version