I ett års tid har det skvallrats, ryktats och spekulerats i Bryssel kring vad det egentligen kommer att stå i Mario Draghis omsusade rapport om Europas konkurrenskraft. Draghi, som tidigare varit bland annat italiensk premiärminister och chef för den Europeiska centralbanken (ECB), har haft i uppdrag att ta fram en plan för hur EU ska kunna säkra innovationer och hålla jämn takt med ekonomiska jättar som USA och Kina.
Rapporten skulle egentligen ha presenterats innan sommaren, men offentliggörandet sköts upp till efter EU-valet. Orsaken var en oro för att slutsatserna skulle orsaka jobbiga debatter i medlemsländerna som kunde gynna EU-skeptiska partier.
Men på måndagen landade den drygt 300-sidiga luntan till slut i Bryssel. Och det är stark tobak för alla inblandade.
– För första gången sedan kalla kriget behöver vi vara oroliga för vår överlevnad, sade Draghi på en presskonferens i Bryssel.
– Det behövs radikala förändringar som är både brådskande och konkreta.
Huvudbudskapet är att det kommer att krävas enorma ekonomiska satsningar för att Europas ekonomier ska kunna hävda sig i konkurrensen med omvärlden. Andemeningen är ”satsa – eller dö”.
Närmare bestämt behövs det enligt Draghi dubbelt så stora investeringar som USA satsade på återuppbygganden av Västeuropa efter andra världskriget, genom den så kallade Marshallplanen. I reda pengar handlar det om motsvarande drygt 9 000 miljarder kronor om året, en ökning med omkring 5 procentenheter av EU:s bnp.
”Aldrig tidigare har våra länder verkat så små och otillräckliga i förhållande till storleken på utmaningarna”, står det i rapporten.
Pengarna ska bland annat gå till satsningar på den europeiska industrin, försvaret och gröna teknologier. Det handlar till exempel om att skynda på digitaliseringen och säkra tillgången till kritiska råvaror.
”Det här är en existentiell utmaning”, skriver Draghi i rapporten.
Att Europas ekonomier är satta under press är det få som ifrågasätter. Senast i förra veckan kom larm från den tyska biljätten Volkswagen som överväger att stänga fabriker i Europa. Men det råder delade meningar om hur de framtida investeringarna ska finansieras.
Mario Draghi vill se både privata och offentliga investeringar, exempelvis genom EU-obligationer. Frågan om gemensam upplåning är dock mycket kontroversiell i flera medlemsländer, däribland i Sverige och Tyskland. Sveriges regering motsatte sig länge den så kallade coronafonden som skulle återstarta Europa efter pandemin och som också den bygger på gemensam upplåning.
DN har utan framgång sökt finansminister Elisabeth Svantesson (M) och EU-minister Jessika Roswall (M) under måndagen.
Rapporten har beställts av EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och väntas bli vägledande för politikutvecklingen under den kommande mandatperioden.
Läs mer: Sverige är enda EU-land som inte sökt pengar ur coronafonden – miljardbelopp står på spel
