Attacken mot flygbasen Olenja, cirka 40 mil från svenska gränsen, inträffade i lördags. En källa i den ukrainska militären sa då till Reuters att Ukraina låg bakom operationen.
Uppgifter till Kyiv Independent talar om att ett ryskt, strategiskt bombplan förstördes då en drönare detonerade 180 mil från Ukrainas territorium.
– Det är långt, svårt och kräver mycket planering, säger Mats Helgesson, generalmajor och pensionerad flygvapenchef till DN.
Attacken, som Ryssland inte bekräftat, tar kriget i Ukraina närmare Sverige, men Helgesson anser inte att den inverkar på det svenska säkerhetsläget.
– Jag tror inte att det påverkar oss annat än på marginalen, säger han.
Statsminister Ulf Kristersson har tidigare gått ut med att han inte ”ser något skäl till oro”, och Finlands president Alexander Stubb gör samma bedömning.
I ett mejl till DN skriver försvarsminister Pål Jonson följande:
”Vi befinner oss i ett allvarligt säkerhetspolitiskt omvärldsläge och har tät kontakt med våra nordiska grannländer. Vi har ett krig i närområdet och följer och bevakar situationen noggrant. Liksom statsministern delar jag Finland presidents Stubbs grundläggande budskap att det inte finns anledning till oro.”
Mats Helgesson tror att Ryssland nu måste tänka om för att skydda sina strategiska bombplan, som bland annat används för att skjuta kryssningsrobotar in i Ukraina.
– Ryssland kommer att tvingas binda upp luftförsvarsresurser långt borta från stridsområdet, och det är positivt för Ukraina. Det tunnar ut de ryska möjligheterna att skydda sig närmare fronten, säger Mats Helgesson.
Johan Norberg är Rysslandsexpert och forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Han tycker att attacken visar att Ukraina kan slå mot känsliga mål.
– Poängen är att Ukraina med sådana här nålstick djupt inne i Ryssland visar att ”ni är inte säkra nånstans”, inte ens uppe på Kolahalvön, säger han.
Ryssland kan nu behöva flytta runt bombflygen på andra baser och det skapar problem.
– Det försvårar ryska operationer, men hindrar dem inte, säger Johan Norberg.
I Norge har försvarsforskare flaggat för att Ryssland kan påstå att attacken kommit från ett ”tredje land”, som Norge eller Finland.
Johan Norberg vill inte spekulera i vad Ryssland kan säga, men konstaterar att rysk propaganda beskriver det som att man är i krig med ”det kollektiva väst”.
– Jag tror inte det ligger i Rysslands intresse att skapa en militär konfrontation med Nato. De flesta militära resurserna är uppbundna i Ukraina, som är viktigast för Ryssland just nu, säger han.
En annan teori är att Ukraina fått koordinater och instruktioner, alltså måldata, från militära underrättelsetjänster i väst.
– Det är tekniskt möjligt, men det kan finnas en politisk återhållsamhet för vilka måldata man vill dela med sig av, säger Mats Helgesson.
På Kolahalvön finns ett av Rysslands viktigaste militära områden, förutom strategiska bombflyg så finns där baser för landets kärnvapenbestyckade ubåtar.
– Allt det behöver man skydda, och det gör man med luftvärn, med fysiska hinder och med telekrig, alltså utrustning som kan störa GPS och målsökare, säger Mats Helgesson.
Telekrigsförmågan påverkar även civila system, något som flygtrafiken i Nordnorge känt av tidigare. Mats Helgesson tror att de många GPS-störningarna över Östersjön kan komma från att Ryssland oroar sig för angrepp mot Kaliningrad och S:t Petersburg, och därför drar igång telekrigsutrustningen.
– I grund och botten är tekniken och metoderna utvecklade för att skydda militära objekt mot långräckviddig bekämpning. Men man har nog inga problem med att västs flygtrafik får störningar, säger Mats Helgesson.
Läs mer: Drönarattack mot rysk bas nära Finland: ”Inget att oroa oss för”
