Duons musik varvar politik med pepp: ”Det handlar om att vara glad trots allt”

Det märks att det finns ett sug efter duons koncept – en kombination av spoken word och house där politisk skärpa varvas med upplyftande livsråd, och där Faithless, Gil Scott Heron och Baz Luhrmanns levnadsregler i ”Everybody’s free (To wear sunscreen)” känns som naturliga referenser.

När DN träffar artisterna, en solig morgon i Ludvig Parments hem på Lidingö, väntar en Europaturné där flera datum redan sålt slut. Skivans titel, ”I know you’re hurting, everyone is hurting, everyone is trying, you have got to try”, sammanfattar duons trösterika dansmusik.

Titeln låter som något du skulle säga till en deprimerad vän?

– Det var en dikt jag skrev till mig själv när jag kom ut ur en period av sorg och skam. Mitt breakup förra året var hemskt, och det var ganska mycket mitt fel, säger Joshua Idehen.

Den 45-årige artisten berättar att han har varit på väg att ge upp på sig själv flera gånger, men att han har lyckats finna både förlåtelse och hopp, vilket speglas i musiken han och Ludvig Parment gör, där dessa teman är återkommande.

Innan Joshua Idehen bosatte sig i Stockholm var han en del av Londons jazz- och spoken word-scen. Men musiken tog honom inte dit han ville – varken framgångsmässigt eller mentalt. I den svenska huvudstaden, dit han flyttade under pandemin, kom en vändning.

– Jag hade fyllt 40 och jag hade fått min dotter. Jag kom till en punkt då jag inte längre ville att min musik skulle handla om depressiva stadier: antingen tycka synd om mig själv, eller tycka synd om världen.

På scen är Joshua Idehen omöjlig att ta blicken från – och ännu svårare att stå stilla inför. När duon uppträdde på Polarisprisceremonin 2023 fick de i princip alla galagäster på Grand hôtel att resa sig upp och dansa – kungen inkluderat.

– En stor del av att det här projektet kom till var för att jag själv ville dansa på scen, säger poeten.

Producenten och tvåbarnspappan och Ludvig Parment visar runt i familjens lägenhet där ett litet rum har inretts till musikstudio.

– Jag är mån om att få till ett sound som är dansant men som har ett djup nog för att bära Joshuas texter. Det är utmanande, men jag är nöjd med hur balansen blev skivan, säger Ludvig Parment.

När den brittisk-nigerianska frontmannen uppmanar till att vi ska hålla oss borta från kommentarer online (humörhöjaren ”Don’t let it get you down”) är det till pumpiga beats som hämtade ur ett aerobicspass. När han predikar: ”If in doubt on where to stand in the line, choose a free Palestine” är Parments ljudbild i stället atmosfärisk och suggestiv (det passionerade talet ”Choose yourself”).

På albumet finns också duons vassa genombrottssingel ”Mum does the washing” – ett slags humoristiskt lexikon över politiska ideologier utformad efter en anekdot (”The world according to your mum doing the washing”). Ett par av stroferna lyder:

Colonialism: you barge into your mum’s room / Claim you ”discovered” her room / Dump all your dirty clothes on the floor / Male feminism: that one time I did the washing / I told everybody I did the washing / I blogged about it, bragged about it / Took a selfie, Insta story. Went on tv, won an Oscar

– I min by i Benin City använder vi massor av anekdoter när vi pratar, så jag ville basera en dikt på en sådan. Sen kunde jag inte sluta när jag väl hade börjat, säger Joshua Idehen med ett skratt.

Låten skrev han ursprungligen som en dikt i en Twittertråd 2015, anpassad efter plattformens korta format. Vid den här tiden var han svårt beroende av appen där han brukade argumentera mot oliktänkande dagligen. Bland annat var han mitt i stormen i det så kallade ”Gamergate”, den högerextrema misogyna rörelsen som ville exkludera lgbt, kvinnor och icke-vita från gejmingvärlden. I inlägg uttryckte han sitt stöd för de kvinnliga journalisterna som hade drabbats av hatet. Det var i kölvattnet av detta som ”Mum does the washing” kom till. År efter år plockades dikten upp i en ny del av världen och blev viral. 2024 tonsattes den av Parment efter att en strof om sionism hade lagts till. Låten är albumets mest uttalat politiska spår. Men Joshua Idehen ser även glädje som en form av motstånd.

– När jag skriver upplyftande budskap handlar det inte om att vi ska ignorera det som händer i världen. Det handlar om att vara glad trots allt, utan att sätta på ögonbindeln, säger han.