Klimatförändringen i Arktis sker oerhört snabbt. Havsisen krymper med 12 procent per årtionde. Inlandsisen på Grönland smälter med i genomsnitt 3,5 miljarder badkar fulla med vatten om dagen.
När det sker skapas i teorin enorma ekonomiska möjligheter. Stora delar av världens oupptäckta reserver av fossilgas och olja bedöms finnas under havsisen. Nya snabbare fartygsleder via nordpolen öppnas, vilket kan spara rederier mångmiljardbelopp. Lägg därtill Grönlands strategiskt viktiga placering för USA:s missilförsvar och inte undra på att Donald Trump vill göra ön amerikansk.
Så har det låtit i debatten. Men stämmer bilden verkligen? Flera experter DN har pratat med slår nu hål på bilden att Grönland skulle vara en framtida guldgruva.
– Det är onekligen en överdriven hajp, för att slå mynt av tillgångarna krävs enorma investeringar. Det är decennier bort om det någonsin blir verklighet, säger Jennifer Spence, chef för forskningsinstitutet Arctic Initiative vid tankesmedjan Belfer Center vid Harvard University.
Hon är som mest skeptisk till idén att fartygstransporter skulle kunna börja köras via nordpolen i någon större skala. De potentiella vinsterna äts snabbt upp av ökade kostnader på andra områden, menar hon.
För det första kommer havet vara extremt farligt. Stora mängder is kommer att flyta runt på havet, som också kan bli mycket stormigt utan istäcket som lugnar vattnet.
– Man föreställer sig att detta kommer att bli någon sorts arktisk version av Medelhavet. Men det kommer att fortsätta vara en oerhört ogästvänlig och farlig miljö som kräver specialbyggda fartyg, säger Jennifer Spence.
Det saknas också grundläggande infrastruktur längs rutterna, som räddningstjänst, navigationsteknik och hamnar. Riskerna innebär i sin tur skyhöga försäkringskostnader.
Dagens rutter har också en annan fördel: de passerar flera stora hamnar där fartygen kan lasta av eller på varor för att finansiera resan.
Bilden bekräftas av flera stora rederier. Danska Maersk uppger för DN att de ”varken undersöker eller överväger” den arktiska rutten som ett alternativ.
”Miljöriskerna är betydande och ur ett operativt perspektiv finns det avsevärda begränsningar vad gäller navigerbara tidsfönster, infrastruktur, fartygsstorlek, fartygstyp och allmän säkerhet”, skriver bolaget till DN.
I september 2025 gick det italienska rederiet MSC ut med ett liknande uttalande. De senaste åren har visserligen fartygstrafiken i Arktis ökat – men den absoluta majoriteten är fiskebåtar.
Även oljan döms ut av ekonomiska skäl. För runt 15 år sedan var intresset för exploatering i Arktis stort – amerikanska Exxon inledde exempelvis ett samarbete med ryska Rosneft för att borra efter olja utanför den ryska kusten. Men projektet skrotades i samband med Rysslands annektering av Krim och de efterföljande sanktionerna.
– Då var oljepriset extremt högt vilket förklarade intresset. Nu är ekonomin inte där längre. Man underskattar återigen säkerhetsproblemen och vilka enorma investeringar som skulle krävas, säger Jennifer Spence.
Även Grönlands kritiska råvaror brottas med liknande problem; obefintlig infrastruktur, extrema väderförhållanden och dessutom brist på tillräckligt kvalificerad arbetskraft. I dagsläget finns endast två små gruvor i drift på Grönland, trots att tillgångarna på ön varit välkända under decennier, påpekar Jakob Kløve Keiding, geolog vid Danmarks och Grönlands geologiska undersökning (GEUS).
Särskilt stor är den ekonomiska utmaningen inom sällsynta jordartsmetaller, där giganten Kina driver ner priserna av bland annat geopolitiska skäl, menar han.
– Man behöver ha en realistisk bild, det ska mycket till för att fler gruvor ska öppna. Det finns många fyndigheter i andra delar av världen som kan vara mer ekonomiskt attraktiva.
Man kan hoppas att ett större projekt kan bana väg för en ketchupeffekt för Grönlands gruvindustri, menar han – men det kan i så fall ligga decennier bort i tid.
Så vad är det då som driver Donald Trumps intresse för Grönland? Kvar finns det militära argumentet. Men inte heller det håller, menar Jennifer Spence.
– USA har alla möjligheter att öka den militära närvaron på Grönland redan i dag, man behöver inte äga Grönland för att åstadkomma det, säger hon.
Varför tror du att Trump vill ta över Grönland?
– Jag försöker se någon logik i det, men allt jag kan se är att de har bestämt sig för att de ska ha Grönland. Sedan hittar de på argument för att motivera beslutet.
Läs mer:
Paniken efter Trumps Grönlandshot – så förbereder sig Europa
Grönländske forskaren: ”Jag sover dåligt om natten”
Grönländare efter Trumputspel: ”Danmark och USA ska dansa undan”
